Främjande av rennäringen
Inom renbetesområdet hävdas i olika sammanhang att det finns för många renar. Renantalet är en viktig fråga inte minst för samerna, men även en viktig fråga för andra intressenter i området. För att fastställa hur många renar som bör finnas inom ett visst betesområde skall beslutet naturligtvis bygga på gjorda betesinventeringar.
Medel för renbetesinventering anvisas under anslaget E1. Främjande av rennäringen.
Anslaget är oförändrat 11 017 000, men det anslaget skall även användas till underhåll av vissa stängsel mot Norge. För det åtagandet angavs förra årets medelsbehov vara 5 113 000. I årets förslagsanslag anges inte hur stort detta medelsbehov är. Anslaget skall även täcka en rad andra kostnader för åtgärder till främjande av rennäringen, som katastrofskadeskydd vid svåra betesförhållanden, konsulentverksamhet, utvecklingsprogram för samebyar m.m.
Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att renantalet kan anpassas till vad betesmarkerna tål långsiktigt. För att fastställa högsta tillåtna renantal för en sameby, krävs att betesinventering gjorts av vinterbetesmarkerna.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära att jordbruksverket får i uppdrag att snarast utarbeta en samlad plan för inventering av de återstående betesområdena samt kostnaden för detta.
Överläggningar mellan Jordbruksverket och rennäringen
Inrättandet av ett sameting innebär att samerna nu, genom folkvalt organ, kan föra en dialog med storsamhällets institutioner.
Många sätter likhetstecken mellan same och renskötsel, så även regeringen när den föreslår att de årliga överläggningarna mellan SSR och Statens jordbruksverk nu skall övertas av sametinget för rennäringens del.
De arbetsuppgifter som överlåts åt sametinget bör föregås av överenskommelser med sametinget om hur överlåtandet skall ske, åtminstone nu i inledningen av tingets etablering. Innan en överenskommelse med sametinget gjorts bör därför överläggningar angående insatser inom rennäringen som tidigare ske med näringens företrädare SSR.
Prisstödet till rennäringen
Nuvarande stödnivå med 10 kr/kg för vuxen ren och 16 kr/kg för renkalv, som var ett regeringsbeslut, innebar en nedjustering av den stödnivå Jordbruksverket föreslagit. Meningen var att även med den nya konstruktionen prisstödet i kronor räknat skulle bli det samma som när stödet, enligt riksdagens beslut, utgick per slaktad ren. Så blev icke fallet.
Mot den bakgrunden föreslår nu jordbruksverket att stödet skall uppjusteras till den nivå som var tänkt, d.v.s. för budgetåret 1993/94 11 kr/kg vuxen ren och 17 kr/kg för renkalv. Vi anser att riksdagen skall fatta beslut om ett prisstöd för renkött till den nivå som jordbruksverket föreslår.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Jordbruksverket skall utarbeta en samlad plan för renbetesinventering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Jordbruksverket tills vidare skall överlägga med SSR om prisstödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nivån på prisstödet till rennäringen skall beslutas av riksdagen och fastställas enligt Jordbruksverkets förslag.
Stockholm den 24 januari 1994 Berith Eriksson (v) Hans Göran Franck (s)