Riksdagen har lagt fast att ett av energipolitikens mål är
att trygga tillgången på el och annan energi på villkor som
är konkurrenskraftiga gentemot omvärlden.
Utgångspunkten är att produktion och användning skall ske
inom ramen för vad natur och miljö tål. El från
vindkraftverk passar väl in i en sådan utveckling och bör ges
goda möjligheter att utvecklas. Motiven för detta är att
vindkraften är förnybar, inte ger upphov till miljöförstöring
och diversifierar energisystemet. Vind är dessutom den
''nya'' elproduktionsform som står närmast ett kommersiellt
genombrott. För att stimulera utbyggnaden av vindkraften
lämnar staten ett investeringsbidrag på 35 %, och i
Näringsdepartementets budgetbilaga 94/95 föreslås att en
bidragsnivå på upp till 50 % om teknikupphandling
tillämpas.
En nyligen genomförd lokaliseringsstudie för vindkraft i
Hallands län visar att vindenergiförhållandena är
gynnsamma för vindkraft längs Hallandskusten. Studien
visar att det endast finns ett fåtal mindre områden dit
vindkraftverk kan lokaliseras utan konflikter med andra
intressen. Konkurrerande markanvändningsintressen är
riksintressen för naturvård, kulturmiljövård och rörligt
friluftsliv samt andra allmänna intressen och enskilda
intressen. I många områden hamnar vindkraftsintresset i
konflikt inte bara med ett utan flera konkurrerande
intressen. Eftersom motsvarande erfarenhet redovisas även
från andra håll i landet finns det anledning att på olika sätt
stärka vindkraftsintresset. Risken är annars att den
miljövänliga vindkraften får en mycket begränsad
utbyggnad i Sverige.
Erfarenheterna av vindkraft är än så länge
förhållandevis små i Sverige. Det är inte klarlagt i vilken
utsträckning vindkraften är störande för annan
samhällsviktig verksamhet och för friluftsliv, naturvård etc.
Ofta blir subjektiva värderingar avgörande för
lokaliseringen. Det är därför angeläget att kontinuerligt
utvärdera de befintliga vindkraftverken och diskutera deras
effekter i olika avseenden. Inte minst är det viktigt att ta del
av hur närboende och allmänheten i övrigt uppfattar
eventuella störningar från vindkraftverk. Erfarenheter bör
också inhämtas från andra länder, t.ex. Danmark, där man
har betydande erfarenhet av vindkraft. Av särskild vikt är
att klarlägga hur vindkraftverk påverkar totalförsvarets
intressen, eftersom dessa är prioriterade i naturvårdslagen
(NRL) och plan- och bygglagen (PBL). Bl.a. måste
vindkraftverkens eventuella störningar på militära
sambandsoch radarsystem samt på flygverksamheten
utredas. Vidare bör det utredas huruvida vindkraftverk kan
accepteras i större utsträckning om det ges lagliga
möjligheter att vid krigsfara nedmontera eller stänga av
verken.
Ett sätt att stärka vindkraftens intressen är att
klassificera lämpliga områden som riksintressen för
vindkraftsproduktion. Det är dock inte möjligt att enbart
med hänvisning till goda vindförhållanden peka ut sådana
riksintresseområden. Det krävs idag att konkreta
byggprojekt planeras i de aktuella områdena. I den
kommunala översiktsplaneringen kan kommunerna
planera områden för etablering av vindkraft. I dessa
områden bör därefter möjligheten prövas att klassificera
vindkraften som ett riksintresse. Översiktsplaneringen ger
också möjligheter att lägga restriktioner på annan
markanvändning i syfte att säkra de goda förutsättningarna
för vindkraft.
Vindkraftverk betraktas i lagstiftningen som miljöfarlig
verksamhet och omfattas därför i sin helhet av
miljöskyddslagen. Någon hänsyn tas inte till att vindkraften
i sig är en miljövänlig och förnybar energikälla som bidrar
till att förbättra miljön i andra avseenden. Den gällande
miljölagstiftningen försvårar alltså på ett motsägelsefullt
sätt vindkraftens utbyggnad. En analys bör därför göras av
vilka restriktioner det från miljösynpunkt är rimligt/
nödvändigt att lägga på vindkraften. En viktig fråga i detta
sammanhang är hur mycket buller som kan accepteras från
vindkraften. En höjning av den tillåtna bullergränsen från
40 till 45 dB(A) skulle på ett avgörande sätt öka
möjligheterna till en mera kraftfull utbyggnad av
vindkraften. Det kan tilläggas att 45 dB(A) gäller som
tillåten bullergräns i Danmark.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder som förbättrar
möjligheten att lokalisera vindkraftverk.
Stockholm den 21 januari 1994
Ivar Franzén (c)
Harry Staaf (kds)