Avvittringarna inom Västerbottens och Norrbottens länslappmarker

I motionen föreslås en översyn av avvittringarnas
slutförande och redovisning samt utredning av
renbetesrättigheterna för de ursamer och deras
efterkommande, som innehaft betesrätten enligt
renbetesfjällhandlingar inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker, utfärdade före 1876-01-01, då
lagfart och inteckningsförordningen trädde i kraft.

Avvittringarna inom Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker skedde efter Lappmarksreglementet --
friheterna 1749--1862 (insyningar av nybyggen) och
utfördes enligt 1873 års avvittringsstadga SFS 1873:26.
Därmed skedde områdestilldelningen och gränsläggningen
mellan det som skulle bli privata byanybyggen och kronans
marker, enligt bl a skatteläggningsförordningen år 1866,
lagfarts- och inteckningsförordningen 1876-01-01 och lag
om hemmansklyftning och ägostyckning 1896-06-27.

Berörda sakägare inom nämnda län har ofta ifrågasatt
nuvarande områdesgränsers riktighet och dess
överensstämmelse med verkligheten, efter de lagar och
förordningar enligt vilken avvittringen skulle genomföras.
Till saken hör, att grundläggande handlingar uppges saknas
hos berörda myndigheter, vilket kanske förklarar denna
oklarhet samtidigt som det styrker behovet av en översyn.
Detta har medfört att bl a sakägare ovan odlingsgränsen i
Västerbottens län icke fått acceptabla svar på sina
frågeställningar hos dessa myndigheter.

Enligt vår mening är detta mycket otillfredsställande och
olyckligt, i dagsläget att betänka år 1994. Av flera skäl
måste det anses orimligt att berörda sakägare t ex ska
behöva anlita domstolar och därmed drabbas av stora
kostnader för att bringa klarhet i de för närvarande bevisligt
oklara förhållanden som råder i nämnda lappmarker, där
äganderätten till stora områden mark och vatten är ytterst
svävande, och som därmed måste beröra och angå
kronan/staten bl a genom övergripande rättsansvar. Lika
viktigt är det att nybyggare och samer, som gått över till
rennäringsverksamheten, får klarhet i de bevisligt oklara
förhållanden som råder inom de olika renbetesområdena.

Med tanke på omfattningen och betydelsen av den
process som avvittringen utgjorde, så synes det enligt vår
mening vara rimligt att en översyn görs om avvittringens
slutförande och redovisning inom nämnda läns lappmarker
och konsekvenser för befolkningen. Vid en sådan översyn
skall självfallet berörda sakägare få komma till tals med sina
dokumenterade kunskaper. I vilken form översynen skall
ske bör lämpligen regeringen bestämma eller lägga förslag
om.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av avvittringens
slutförande och redovisning rörande Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning av renbetesrätten
för ursamer i respektive lappby-samebys betesområde.

Stockholm den 21 januari 1994

Karl Gustaf Sjödin (nyd)

Christer Windén (nyd)