Antalet vräkningar ökar i snabb takt. År 1990 uppgick antalet verkställda vräkningar till drygt 5 000. Detta skall jämföras med drygt 6 000 verkställda vräkningar 1991 och 1992. Fullständiga statistiska uppgifter saknas för 1993, men allt talar för att antalet verkställda vräkningar uppgår till närmare 8 000.
På uppdrag av Socialdepartementet och Konsumentverket har två forskare vid Institutet för social forskning nyligen genomfört en undersökning om orsakerna till det ökade antalet vräkningar. Undersökningen presenterades i höstas i Konsumentverkets rapport ''Vräkt i laga ordning'' (1993/94:1).
I rapporten konstateras att de faktorer som vanligtvis utlöser vräkningar är hyreshöjningar, fler familjemedlemmar, inkomstbortfall, arbetslöshet, skilsmässor, sjukdoms- och missbruksperioder.
De senaste årens ekonomiska utveckling har påverkat dessa utlösande faktorer i negativ riktning. Rapporten framhåller särskilt det bostadspolitiska systemskiftet och dess inriktning mot en bostadspolitik styrd av marknadskrafterna som ett avgörande problem. Till detta skall läggas de senare årens kraftiga hyreshöjningar som orsakats av riksdagsbeslut om försämrade räntesubventioner.
Effekterna av den förda politiken beskrivs i rapporten på bl.a. följande sätt:
De senaste årens politiska beslut har inneburit en drastisk minskning av flera resurssvaga gruppers valfrihet, framför allt för personer med små ekonomiska marginaler. Draget av social determinism har förstärkts i det svenska samhället, friheten att lämna sin sociala utgångspunkt har minskat. Det stigande antalet vräkta är i det sammanhanget att betrakta som en tribut för den sociala nedtrappningen. Det är få i dagens krisdrabbade samhälle som så påtagligt får ta konsekvenserna av sitt handlande som de människor som vräks.
Den senaste tidens drastiska försämringar av tryggheten för de boende står i bjärt kontrast till de övergripande målen som riksdagen i full politisk enighet ställt sig bakom. I regeringsformens första kapitel sägs uttryckligen att det särskilt skall åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö. Liknande garantier finns i socialtjänstlagen.
Grundlagens intentioner om det särskilt skall åligga det allmänna att trygga rätten till boende står dock i motsatsställning till inriktningen i det bostadspolitiska systemskiftet. Här sägs tvärtom att det allmännas inflytande över bostadspolitiken måste minskas och ersättas av en marknadsstyrning. Regeringen har i olika sammanhang talat om att statens och kommunernas inflytande över bostadspolitiken skall minskas. De nya bostadsfinansieringssystem som gäller sedan föregående år syftar till att avveckla det generella bostadsstödet.
Det råder ingen tvekan om att den nya inriktningen av bostadspolitiken har ökat otryggheten i boendet och medverkat till att vräkningarna nu slår nya dystra rekord. För att vända på utvecklingen krävs en bostadspolitik som lever upp till honnörsorden i regeringsformen och andra lagar.
En sådan utveckling är dock inte sannolik under nuvarande regering som snarast strävar efter att ytterligare öka marknadens inflytande över boendet. Det borde dock ligga i allas intresse att genomföra omedelbara åtgärder som -- oberoende av den övergripande ekonomiska politiken och bostadspolitiken -- syftar till att minska antalet vräkningar.
Riksdagen har visserligen nyligen reviderat lagstiftningen och ökat skyddet för de hyresgäster som har svårt att klara att betala hyran. Utvecklingen visar emellertid att de åtgärder som vidtagits är långt ifrån tillräckliga.
I den aktuella forskningsrapporten finns en rad sådana konkreta förslag som bör genomföras så snart som möjligt. Vräkning eller hot om vräkning är en katastrof för den enskilde, och därför är det mycket viktigt att beslut som kan underlätta situationen fattas med stor skyndsamhet.
Riksdagen bör ta initiativ till följande åtgärder som delvis hämtats från den aktuella rapporten.
1. Förlängd frist vid förverkande av hyresrätten
Tidsfristen vid förverkande av hyresrätten i samband med för sent inbetald hyra bör förlängas. 1989 års hyreslagskommitté föreslog en förlängd tidsfrist i tre steg.
I den nya hyreslagen som gäller från den 1 juli 1993 genomfördes inte kommitténs förslag i denna del. I stället permanentades tidigare lagregler om en s.k. förverkandefrist och en återvinningsfrist. Vissa marginella förändringar gjordes dock när det gäller tidsgränserna.
Eftersom den nya lagen inte har medfört att antalet vräkningar på grund av bristande betalning har minskat så som var avsikten med lagändringen (i stället har antalet vräkningar ökat kraftigt) bör tidsfristerna snarast ses över.
2. Ändrade regler vid upprepade försummelser med hyrans betalning
En hyresgäst kan även förlora rätten att få hyresavtalet förlängt vid upprepade försummelser när det gäller att betala hyran i tid. Här kan rena bagatellförseelser ligga hyresgästen till last om hyresvärden vill utnyttja lagens bokstav för att bli av med en hyresgäst. Exempelvis finns det fall där hyresgäster som betalt hyran några dagar för sent vid några tillfällen blivit vräkta. Det finns också fall där socialnämnderna har påtagit sig ansvaret för hyresbetalningarna och inte skött denna uppgift på ett tillfredsställande sätt, vilket har lett till att hyresgäster har vräkts.
I denna del är det uppenbart att hyresgästens ställning måste stärkas. Reglerna om upprepade försummelser måste liberaliseras.
3. Ändrade regler för påminnelse om hyresbetalning
Enligt nuvarande regler har hyresvärden ingen skyldighet att skicka hyresavier till hyresgäster. Det har hänt att hyresvärdar medvetet slutat skicka hyresavier, vilket medfört att hyran inte betalts i tid och hyresvärden har därmed kunnat säga upp hyresgästen.
Av praktiska skäl kan det vara besvärligt att införa en uttrycklig bestämmelse om aviseringsskyldighet eftersom detta leder till en besvärlig bevisföring om inte avisering sker i rekommenderade försändelser. Påminnelse om hyresbetalning bör dock kunna ske i rekommenderade brev för att öka hyresgästernas rättsliga ställning. En sådan lagreglering bör därför genomföras.
4. Retroaktivt bostadsbidrag vid hyresskuld
Den aktuella forskningsrapporten om vräkningar visar att enbart ca 30 % av de vräkta hade bostadsbidrag för den lägenhet de blivit vräkta ifrån trots att det stora flertalet av de vräkta är låginkomsttagare och sannolikt skulle ha varit berättigade till bostadsbidrg. En rätt till retroaktivt bostadsbidrag bör därför införas. En sådan åtgärd kostar sannolikt mindre för samhället än ett fullföljande av ''onödiga'' vräkningar som drar med sig många följdkostnader.
5. Socialtjänstens rådgivning måste förbättras
Den aktuella undersökningen visar att många av de vräkta personerna inte har haft några kontakter med socialtjänsten. Kvinnor som vräks drabbas särskilt av att detta stöd saknas. Intentionerna i hyreslagen om en aktiv socialtjänst som hjälper den enskilde och förhindrar att vräkningar behöver fullföljas fungerar dåligt i praktiken. Socialtjänstens ekonomiska rådgivning till hushållen måste prioriteras. Konsumentverket bör få i uppdrag att genomföra en utbildning av socialtjänstemännen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minska antalet vräkningar.
Stockholm den 24 januari 1994 Marianne Carlström (s) Lars Stjernkvist (s) Anita Johansson (s) Martin Nilsson (s) Anita Jönsson (s)