Motion till riksdagen
1993/94:Bo414
av Marianne Carlström m.fl. (s)

Åtgärder för att minska antalet vräkningar


Antalet vräkningar ökar i snabb takt. År 1990 uppgick
antalet verkställda vräkningar till drygt 5 000. Detta skall
jämföras med drygt 6 000 verkställda vräkningar 1991 och
1992. Fullständiga statistiska uppgifter saknas för 1993, men
allt talar för att antalet verkställda vräkningar uppgår till
närmare 8 000.
På uppdrag av Socialdepartementet och
Konsumentverket har två forskare vid Institutet för social
forskning nyligen genomfört en undersökning om orsakerna
till det ökade antalet vräkningar. Undersökningen
presenterades i höstas i Konsumentverkets rapport ''Vräkt i
laga ordning'' (1993/94:1).
I rapporten konstateras att de faktorer som vanligtvis
utlöser vräkningar är hyreshöjningar, fler
familjemedlemmar, inkomstbortfall, arbetslöshet,
skilsmässor, sjukdoms- och missbruksperioder.
De senaste årens ekonomiska utveckling har påverkat
dessa utlösande faktorer i negativ riktning. Rapporten
framhåller särskilt det bostadspolitiska systemskiftet och
dess inriktning mot en bostadspolitik styrd av
marknadskrafterna som ett avgörande problem. Till detta
skall läggas de senare årens kraftiga hyreshöjningar som
orsakats av riksdagsbeslut om försämrade
räntesubventioner.
Effekterna av den förda politiken beskrivs i rapporten på
bl.a. följande sätt:
De senaste årens politiska beslut har inneburit en
drastisk minskning av flera resurssvaga gruppers valfrihet,
framför allt för personer med små ekonomiska marginaler.
Draget av social determinism har förstärkts i det svenska
samhället, friheten att lämna sin sociala utgångspunkt har
minskat. Det stigande antalet vräkta är i det sammanhanget
att betrakta som en tribut för den sociala nedtrappningen.
Det är få i dagens krisdrabbade samhälle som så påtagligt
får ta konsekvenserna av sitt handlande som de människor
som vräks.
Den senaste tidens drastiska försämringar av tryggheten
för de boende står i bjärt kontrast till de övergripande
målen som riksdagen i full politisk enighet ställt sig bakom.
I regeringsformens första kapitel sägs uttryckligen att det
särskilt skall åligga det allmänna att trygga rätten till arbete,
bostad och utbildning samt verka för social omsorg och
trygghet och för en god levnadsmiljö. Liknande garantier
finns i socialtjänstlagen.
Grundlagens intentioner om det särskilt skall åligga det
allmänna att trygga rätten till boende står dock i
motsatsställning till inriktningen i det bostadspolitiska
systemskiftet. Här sägs tvärtom att det allmännas inflytande
över bostadspolitiken måste minskas och ersättas av en
marknadsstyrning. Regeringen har i olika sammanhang
talat om att statens och kommunernas inflytande över
bostadspolitiken skall minskas. De nya
bostadsfinansieringssystem som gäller sedan föregående år
syftar till att avveckla det generella bostadsstödet.
Det råder ingen tvekan om att den nya inriktningen av
bostadspolitiken har ökat otryggheten i boendet och
medverkat till att vräkningarna nu slår nya dystra rekord.
För att vända på utvecklingen krävs en bostadspolitik som
lever upp till honnörsorden i regeringsformen och andra
lagar.
En sådan utveckling är dock inte sannolik under
nuvarande regering som snarast strävar efter att ytterligare
öka marknadens inflytande över boendet. Det borde dock
ligga i allas intresse att genomföra omedelbara åtgärder
som -- oberoende av den övergripande ekonomiska
politiken och bostadspolitiken -- syftar till att minska antalet
vräkningar.
Riksdagen har visserligen nyligen reviderat
lagstiftningen och ökat skyddet för de hyresgäster som har
svårt att klara att betala hyran. Utvecklingen visar
emellertid att de åtgärder som vidtagits är långt ifrån
tillräckliga.
I den aktuella forskningsrapporten finns en rad sådana
konkreta förslag som bör genomföras så snart som möjligt.
Vräkning eller hot om vräkning är en katastrof för den
enskilde, och därför är det mycket viktigt att beslut som kan
underlätta situationen fattas med stor skyndsamhet.
Riksdagen bör ta initiativ till följande åtgärder som
delvis hämtats från den aktuella rapporten.
1. Förlängd frist vid förverkande av hyresrätten
Tidsfristen vid förverkande av hyresrätten i samband
med för sent inbetald hyra bör förlängas. 1989 års
hyreslagskommitté föreslog en förlängd tidsfrist i tre steg.
I den nya hyreslagen som gäller från den 1 juli 1993
genomfördes inte kommitténs förslag i denna del. I stället
permanentades tidigare lagregler om en s.k.
förverkandefrist och en återvinningsfrist. Vissa marginella
förändringar gjordes dock när det gäller tidsgränserna.
Eftersom den nya lagen inte har medfört att antalet
vräkningar på grund av bristande betalning har minskat så
som var avsikten med lagändringen (i stället har antalet
vräkningar ökat kraftigt) bör tidsfristerna snarast ses över.
2. Ändrade regler vid upprepade försummelser med
hyrans betalning
En hyresgäst kan även förlora rätten att få hyresavtalet
förlängt vid upprepade försummelser när det gäller att
betala hyran i tid. Här kan rena bagatellförseelser ligga
hyresgästen till last om hyresvärden vill utnyttja lagens
bokstav för att bli av med en hyresgäst. Exempelvis finns
det fall där hyresgäster som betalt hyran några dagar för
sent vid några tillfällen blivit vräkta. Det finns också fall där
socialnämnderna har påtagit sig ansvaret för
hyresbetalningarna och inte skött denna uppgift på ett
tillfredsställande sätt, vilket har lett till att hyresgäster har
vräkts.
I denna del är det uppenbart att hyresgästens ställning
måste stärkas. Reglerna om upprepade försummelser måste
liberaliseras.
3. Ändrade regler för påminnelse om hyresbetalning
Enligt nuvarande regler har hyresvärden ingen
skyldighet att skicka hyresavier till hyresgäster. Det har
hänt att hyresvärdar medvetet slutat skicka hyresavier,
vilket medfört att hyran inte betalts i tid och hyresvärden
har därmed kunnat säga upp hyresgästen.
Av praktiska skäl kan det vara besvärligt att införa en
uttrycklig bestämmelse om aviseringsskyldighet eftersom
detta leder till en besvärlig bevisföring om inte avisering
sker i rekommenderade försändelser. Påminnelse om
hyresbetalning bör dock kunna ske i rekommenderade brev
för att öka hyresgästernas rättsliga ställning. En sådan
lagreglering bör därför genomföras.
4. Retroaktivt bostadsbidrag vid hyresskuld
Den aktuella forskningsrapporten om vräkningar visar
att enbart ca 30 % av de vräkta hade bostadsbidrag för den
lägenhet de blivit vräkta ifrån trots att det stora flertalet av
de vräkta är låginkomsttagare och sannolikt skulle ha varit
berättigade till bostadsbidrg. En rätt till retroaktivt
bostadsbidrag bör därför införas. En sådan åtgärd kostar
sannolikt mindre för samhället än ett fullföljande av
''onödiga'' vräkningar som drar med sig många
följdkostnader.
5. Socialtjänstens rådgivning måste förbättras
Den aktuella undersökningen visar att många av de
vräkta personerna inte har haft några kontakter med
socialtjänsten. Kvinnor som vräks drabbas särskilt av att
detta stöd saknas. Intentionerna i hyreslagen om en aktiv
socialtjänst som hjälper den enskilde och förhindrar att
vräkningar behöver fullföljas fungerar dåligt i praktiken.
Socialtjänstens ekonomiska rådgivning till hushållen måste
prioriteras. Konsumentverket bör få i uppdrag att
genomföra en utbildning av socialtjänstemännen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att minska antalet
vräkningar.

Stockholm den 24 januari 1994

Marianne Carlström (s)

Lars Stjernkvist (s)

Anita Johansson (s)

Martin Nilsson (s)

Anita Jönsson (s)