Förra året väckte jag en motion om rätten att inte
påtvingas kabel-TV mot sin vilja. Under
riksdagsbehandlingen och debatten i kammaren fann jag en
ökande förståelse för min argumentation varför jag
återkommer i år och koncentrerar mig på förhållandena för
bostadsrättshavare.
Följande gäller i dag:
Beslut om anslutning till kabel-TV i en
bostadsrättsförening måste fattas på en föreningsstämma.
Beslut om installation av kabel-TV kan ske med enkel
majoritet om inte stadgarna innehåller särskilda regler.
Någon möjlighet för en enskild bostadsrättshavare att
slippa betalningen av kabel-TV -- om de ovan nämnda
villkoren uppfyllts -- finns således inte.
I ett uppmärksammat fall i södra Sverige har en äldre
dam -- 86-åriga Martha Högberg i Hässleholm -- stridit för
att få slippa betala för något hon inte ville ha.
Bostadsrättsföreningen har hävdat sin rätt och menat att
betalning måste ske, annars riskerar den gamla vräkning. I
snart två år har detta vräkningshot vilat över henne. Trots
vädjanden och rekommendationer från bl.a. den centrala
och regionala ledningen inom den riksorganisation som
bostadsrättsföreningen tillhör har ingenting hänt, vilket
visar att lagstiftning måste till.
Jag tycker att nuvarande bestämmelser i
bostadsrättslagen inte är tillräckligt långtgående. Det är
heller inte tillfredsställande att hänvisa till att det är en
föreningsfråga, som inte statsmakten skall läggas sig i.
Förvisso är det viktigt att slå vakt om föreningsrätten. Men
det måste i sådana här fall vara angelägnare att hävda den
enskildes rätt.
Föreningsfriheten är garanterad i lag. Det finns både en
positiv och negativ föreningsfrihet; rätten att fritt bilda
förening men också rätten att fritt avstå att bli ansluten till
en förening mot sin vilja. Men det finns också något som vi
kan kalla en intern föreningsfrihet; dvs. medlemmar skall
endast kunna bli bundna av sådana föreningsbeslut som
ligger inom föreningens stadgar. En princip som enligt min
mening är tillämplig i detta sammanhang.
Principiellt anser jag att såväl hyresgäster som
bostadsrättshavare skall ha möjlighet att avstå från
installation av kabel-TV. Vad gäller hyresgästerna kan man
säga att deras ställning kommer att stärkas om vi får en ny
hyresförhandlingslag i linje med den departements-PM som
presenterats.
Men när det gäller bostadsrättshavare kvarstår
problemen. Det kan inte vara rimligt att en
bostadsrättsförening kan tvinga på någon enskild individ
kabel-TV.
Att jämföra kabel-TV-installation med vanliga
investeringar och underhåll av fastigheterna är missvisande.
Till och med har tillgång till kabel-TV jämförts med en
lägenhets tillgång till värme och vatten, vilket ju saknar all
form av rim och reson.
Det måste anses vara den enskildes ensak om hon eller
han vill ha kabel-TV. Annat kränker den personliga
integriteten -- dessutom kostar det pengar.
Ett starkare minoritetsskydd vad gäller kabel-TV-
installation måste därför införas i bostadsrättslagen, 9 kap.
16 §.
Vad gäller bostadsrättsföreningars möjlighet att ålägga
föreningsmedlemmar att betala abonnemangsavgift för
kabel-TV ter sig detta förfarande än orimligare. Att ålägga
människor att vara med och betala installationen är
möjligen en sak (också detta är som framgått felaktigt enligt
min mening) men att dessutom kräva att man kollektivt
skall betala ett abonnemang är enligt min mening helt
orimligt.
När bostadsutskottet behandlade denna fråga förra året
fanns preliminära skrivningar, där just abonnemangsfrågan
togs upp.
Låt mig citera: ''Tillräckliga skäl saknas för att undanta
beslut som rör kabel-TV-frågor från den ordning som i
övrigt gäller för beslut i en bostadsrättsförening. Enligt
utskottets mening bör dock valfrihet finnas när det gäller
abonnemang på programutbud. Den enskilda medlemmen
bör själv kunna teckna abonnemang med kabelföretaget om
programutbud. I den mån kollektiva abonnemang träffats
bör det enskilda hushållet kunna avsäga sig programutbudet
och inte behöva betala för det.''
Ett visst erkännande av problemen tycktes sålunda på
väg. Men, ack nej! Utskottets majoritet (m, c, nyd och s)
ställde inte ens upp på dessa tämligen harmlösa skrivningar
och allt var vid det gamla; kollektivet har rätt att köra över
den enskilda!
Martha Högberg får fortsatt leva under vräkningshot --
trots att hon accepterat det kollektiva beslutet om
installationsavgift. Föreningen anser fortsatt att man
dessutom har rätt att avkräva henne 38 kr/mån för något
hon inte vill ha och något hon inte kan se (hennes kabel-TV-
uttag är försett med programfilter).
En metod som m.a.o. riksdagen genom sitt beslut hösten
1993 stillatigande accepterade.
För mig är det upprörande att detta med stöd av lagen
får fortgå, och min möjlighet som riksdagsledamot är att
försöka övertyga riksdagen om en lagändring. Den interna
föreningsfriheten måste garanteras i lag!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av minoritetsskydd för
kabel-TV-installation och -abonnemang i
bostadsrättslagen.