Propositionen redogör enbart för en mindre del av den totala ekonomiska verklighet som bostadssubventionerna ingår i. Saknas gör bl.a. kostnader för arbetslöshet p.g.a. byggkrisen, kostnaden för nedmonteringen av byggsektorn, kostnaden för ökade sociala avgifter, etc.
Allt fler experter visar i studier att den föreslagna minskningen av bostadssubventionerna på 3 miljarder genererar utgifter på mer än 3 miljarder.
Att minska bostadssubventionerna i rådande konjukturläge och arbetslöshetssituation är för samhällsekonomin följaktligen en negativ åtgärd.
Riksdagen måste kunna ta hänsyn till nya fakta och ny kunskap som framkommit sedan hösten 1992 då krisuppgörelsen mellan Socialdemokraterna och den borgerliga regeringen togs.
Vänsterpartiet avslår propositionen och kräver en seriös utredning av bostadssubventionerna som tar hänsyn till alla aspekter som förändringar av bostadssubventionerna skapar.
Utredningen ska visa på effekterna av olika alternativa förändringar av bostadssubventionerna -- en utredning som till sin volym torde vara mer omfattande och gedigen än en persons arbete i fem månader, dvs. mer än den utredning som regeringen baserar sin politik på.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:8,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av effekterna av olika alternativa förändringar av bostadssubventionerna.
Stockholm den 20 oktober 1993 Lars Werner (v) Jan Jennehag (v) Bengt Hurtig (v) Rolf L Nilson (v) Karl-Erik Persson (v) Eva Zetterberg (v)