I en tid när det är nödvändigt att noga pröva alla offentliga utgifter måste den statliga verksamheten drivas effektivt och med en ökande produktivitet. De statliga myndigheterna måste acceptera en begränsad resurstilldelning.
Samtidigt måste myndigheterna fungera så att inte allmänheten, näringsliv, kommuner m fl drabbas av långa handläggningstider, sena svar, rättsosäkerhet och allmänt dålig servicenivå.
För att klara rimliga mål på handläggningstider och övrig service måste förvaltingsmedlen utnyttjas på ett optimalt sätt. Hänsyn måste vid medelsfördelningen tas till förändringar i uppgifterna, både vad gäller nytillkommande och sådana som upphör. Just detta sker på ett i allmänhet bra sätt i regeringskansliets budgetarbete.
Däremot är det lite si och så med hänsynstagande till en annan viktig förändringsfaktor, nämligen befolkningsförändringar och förändring i ärendebelastning med anledning därav. Detta förhållande är markant när det gäller länsstyrelserna, vars verksamhet i betydande delar är tydligt befolkningsrelaterad. Befolkningsförändringar måste därför beaktas vid fördelning av förvaltningsmedel till länsstyrelserna. (Det ter sig egendomligt att staten när den fördelar statsbidrag till kommunerna använder sig av ett system som strikt tar hänsyn till antalet invånare medan den vid fördelning av anslag till befolkningsrelaterad statlig verksamhet tenderar att bortse från de nya förutsättningar som uppstått genom stora befolkningsförändringar.)
För exempelvis länsstyrelsen i Uppsala län innebär de senaste årens kraftiga befolkningsökning i länet att det befolkningsrelaterade underlaget för länsstyrelsens arbete har ökat avsevärt.
För att åskådliggöra detta kan följande siffor från ett antal näraliggande län vara av intresse:
Län Folkmängd 31 dec
Ramanslag per invånare 1990 1993 91/92 94/95 (f)
C 269' 283' 202 207 D 256' 259' 215 223 T 273' 276' 221 235 U 258' 261' 224 238
I ett läge då allmänna förstärkningar av myndighetsanslagen inte kan göras måste en viss resursanpassning genomföras så att tillgängliga medel fördelas rättvist mellan berörda myndigheter. I svar på en tidigare motion där vi föreslog en automatiskt verkande fördelningsnyckel för befolkningsförändringar för de anslag som kan sägas vara befolkningsrelaterade ansåg utskottet att det vid den normala budgethanteringenm togs bl a befolkningshänsyn. Även om detta i någon måm skett på senare år (något annat vore väl dock orimligt) är det uppenbart att den relativa medelsfördelningen till Uppsala län ingalunda följt länets befolkningsexpansion.
Länsstyrelsen i Uppsala har i sin verksamhet prioriterat kontakterna med allmänheten och handläggningen av ärenden. Det kan dock inte vara rimligt att servicenivån i just Uppsala län kan komma att sänkas i relation till andra län på grund av att länet växer i befolkning. En bättre anpassning av resursfördelning än hittills måste därför ske och bland annat Länsstyrelsen i Uppsala län tilldelas en större andel av det totala länsstyrelseanslaget än vad som hittills skett.
Detta bör beaktas av regeringen redan inför den slutliga fördelningen av medlen för nästa budgetår och särskilt inför budgetarbetet för budgetåret 1995/96.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av länsstyrelseanslaget.
Stockholm den 24 januari 1994 Lennart Hedquist (m) Ingrid Andersson (s) Håkan Holmberg (fp) Rosa Östh (c) Lars Svensk (kds) Max Montalvo (nyd)