Investeringsbidrag vid ombyggnad av flerbostadshus
Arbetsmarknadsverket kommer inte under innevarande
budgetår att klara av att nå de planerade volymerna
avseende sysselsättningsskapande åtgärder. Det är därför
angeläget att snabbt vidtaga kompletterande åtgärder för
att minska den öppna arbetslösheten.
Att ha tillgång till bra bostad är en väsentlig del av
välfärden. Få saker betyder mera för ett lands stabilitet och
utvecklingsmöjligheter än bra bostäder för alla. Att vara
bostadslös innebär otrygghet och kraftigt reducerad
livskvalité samt stora svårigheter att göra en fullgod
samhällsinsats.
Bra bostäder är en ovärderlig tillgång
Sverige har över 4 miljoner bra bostäder. En ovärderlig
tillgång som på ett effektivt sätt måste vårdas, underhållas
och förnyas. Att fastigheterna sjunkit i pris innebär inte att
de är mindre värda i sin funktion som bostäder. Överpriser
på fastigheter är istället ofta ett hinder för att alla skall ha
råd med en bra bostad. Fastighets- och bankkrisen har
medfört stora problem och förorsakar stora kostnader för
bl.a. skattebetalare och låntagare samt tragiska obestånd
för många ägare och boende. Trots detta finns alla bostäder
kvar med i stort sett oförändrad funktion och standard.
Den stora faran är att vi i finanskrisens spår och med allt
för höga boendekostnader kommer att försumma
underhållet och förnyelsen av vårt bostadsbestånd.
Framtidens bostad kommer i stor omfattning att vara
''bättre begagnad'' istället för ny. Försummar vi underhåll
och upprustning så blir resultatet snabbt en förslumning av
det äldre beståndet och behovet av nyproduktion stiger
dramatiskt.
Även med bästa underhåll och alla rimliga
upprustningar av befintliga bostäder så krävs i genomsnitt
minst 25.000--30.000 nya lägenheter per år. 1994 års
nyproduktion på ca 10.000 lgh ligger långt under denna nivå
och innebär en så kraftig bantning av byggsektorn att
mycket värdefull kompetens och kapacitet går förlorad. När
efterfrågan åter stiger om några år når vi kapacitetstaket
mycket snabbt och då stiger åter byggpriserna snabbt till
oacceptabla nivåer, och nya bostäder blir något endast för
dem som är rika.
Överproduktionen av dyra lägenheter 1990--1992 är ett
stort problem, men får än värre konsekvenser om
byggsektorn tillåts reduceras till en orimligt låg nivå.
Dyr lagerhållning
I dag står ca 50.000 bostäder tomma. I huvudsak
beroende på att ingen anser sig ha råd att bo där. Samtidigt
är kostnaderna för ägarna ungefär desamma om
lägenheterna är bebodda eller står tommma. 50.000 lgh
utgör knappt 1,5 % av totala beståndet och ca 3 % av
hyresrätt och bostadsrätt som dominerar de lediga
lägenheterna. Det kan synas vara en rimlig andel lediga
lägenheter för att skapa konkurrens och rörlighet på
bostadsmarknaden. Kostnaden är dock betydligt större än
vad procentsiffran anger då det i huvudsak är nya
lägenheter som är lediga. Av den samlade kapitalkostnaden
för hyres- och bostadsrätt utgör de lediga lägenheterna
sannolikt 6--8 %. Därför utgör de i dag en stor belastning
på företagens ekonomi.
Mot denna bakgrund är det tveksamt att nu stimulera
nyproduktionen även om den 1994 sannolikt blir så låg som
ca 10.000 lgh och att det på många orter kommer att vara
bostadsbrist redan om ett par år. Åtgärder bör i första hand
vidtas för att stimulera till ökad ombyggnadsverksamhet.
Skattesänkning/investeringsbidrag
Efter höjningen av momsen till 25 % på
byggentreprenader har momsen blivit en mycket väsentlig
del av ombyggnadskostnaden.
Ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att sänka momsen
och samtidigt stimulera till en ökad ombyggnadsverksamhet
är ett investeringsbidrag knutet till räntebidragsunderlaget
för ombyggnaden.
Schabloniseringen av bidragsunderlaget vid ombyggnad
är inte lika enkel som vid nyproduktion, men när
bidragsunderlaget väl är fastställt så är beräkningen av
investeringsbidraget lika enkelt som för nyproduktionen.
Räntebidrag för ombyggnad utgår endast till
flerbostadshus, men det är bland flerbostadshusen det stora
ombyggnadsbehovet finns. T.ex. inom miljonprogrammet.
Effekten av ett investeringsbidrag är lika för hyresrätt och
bostadsrätt.
En genomsnittlig ombyggnadskostnad kan antas vara
200.000 kr/lgh. Med investeringsbidrag på 15 % blir
skattereduktionen 30.000 kr. Bidragsunderlaget för
räntebidrag minskar till 170.000 kr. Ombyggnaden av
40.000 lägenheter kostar ca 8 mdr. Det totala
investeringsbidraget uppgår då till 1.200 miljoner kronor.
Om hälften av ovan nämnda lägenheter utgör en ökning
av ombyggnadsverksamheten så blir den ökade
momsintäkten ca 800 miljoner. Arbetskostnaderna vid en
ombyggnad kan antas utgöra minst 50 % av totalkostnaden.
Dvs. på ökningen minst 1.600 miljoner. Av detta utgör mer
än 50 % skatt och sociala avgifter. Totala intäkten av skatter
och avgifter på ''ökningen'' blir då 1,6 mdr och överstiger
med 400 miljoner kostnaderna för investeringsbidraget. Då
har ändå inte hänsyn tagits till statens lägre kostnader som
följer av att sysselsättningen ökar. Det är alltså mycket
sannolikt att statens finanser förbättras genom denna typ av
investeringsbidrag.
Enkelhet viktigt
Viktigt är investeringsbidragets enkelhet. Det bygger
helt på ansökan om räntebidrag. Det administrativa
merarbetet är försumbart. Utbetalning sker efter arbetets
färdigställande och då huvudparten av skatter och avgifter
redan är betalda. Genom att räntebidragsunderlaget
minskar motsvarande investeringsbidraget minskar också
det framtida räntebidraget. För att bibehålla enkelheten
bör inga andra villkor knytas till investeringsbidraget än att
det skall avse ombyggnad som beviljats räntebidrag och att
byggstart sker förslagsvis under tiden 94.04.01--94.12.31
och att ombyggnaden är klar för slutbesiktning senast
1995.12.31.
Bevarar kapacitet och kompetens
Utöver ökad sysselsättning så kommer ett
investeringsbidrag att bidra till att byggsektorn förblir på en
rimlig nivå och det kommer att spara stora pengar i form
av lägre byggkostnader och bättre kompetens i slutet av 90-
talet.
Det finns goda förutsättningar för att det föreslagna
investeringsbidraget skall bli mer än självfinansierande,
men skulle trots allt medelsbehov uppstå bör denna
sysselsättningsskapande åtgärd finansieras som en sådan
och lämpligen genom utnyttjande av eljest uppkommande
reservationer inom arbetsmarknadsområdet, B2.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att ett särskilt investeringsbidrag
som utgår under perioden den 1 april--den 31 december
1994 skall utgå enligt de riktlinjer som redovisas i motionen
och att regeringen bemyndigas att vidta de övriga åtgärder
som krävs för att verkställa detta beslut.