Det är ett viktigt bostadssocialt mål att alla skall ha
tillgång till en bra bostad. Men önskemål och behov
varierar, inte bara mellan olika människor utan också
mellan olika perioder i en människas liv. Det som är
nödvändigt för den som är äldre kan vara onödigt för den
som är ung. Därför är det viktigt med ett varierat
bostadsbestånd både vad gäller storlek och standard.
Bostadsbyggandet
Under senare år har vi sett kraftiga svängningar inom
bostadssektorn. Under 1980-talet steg byggkostnaderna
kraftigt, bland annat på grund av statliga subventioner till
boendet. Bostadssubventionerna har nu reformerats och
kommer stegvis att minska. På grund av den kraftiga
lågkonjunkturen har överhettningen på bygg- och
bostadsmarknaden brutits och förbytts i sin motsats. Det är
dock otänkbart att öka bostadssubventionerna på grund av
det stora budgetunderskottet. Detta skulle bland annat leda
till ökade räntor vilket i högsta grad skulle påverka
boendekostnaderna.
Det finns i nuläget bra förutsättningar för ett kraftigt
ökat bostadsbyggande på grund av det låga ränteläget och
minskade byggkostnader. Trots detta är
bostadsproduktionen rekordlåg och inom
storstadsområdena väntas bostadsbrist uppstå redan under
1994. En stor del av den förlamade byggmarknaden beror
på möjligheterna att få krediter till byggprojekt. Det krävs
ytterligare insatser från regeringen för att öka
kreditgivningen till framför allt bostadsbyggande.
För att minska den höga arbetslösheten inom bland
annat byggsektorn fördelas en stor del av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till framför allt
infrastrukturinvesteringar men även till bidrag till olika
nyproduktions- och ombyggnadsprojekt. Det är givetvis
angeläget med infrastrukturinvesteringar men det bör
övervägas om inte en del av dessa medel bör omfördelas till
bidrag för ROT-åtgärder inom bostadsbeståndet.
Det finns i dag tiotusentals lägenheter som är i behov av
renovering. Tidigare ROT-bidragsregler bidrog dock till att
fastighetsägare medvetet lät fastigheterna förfalla varefter
de totalrenoverades. Därför är det viktigt att nya ROT-
bidragsregler gynnar varsamma renoveringsprojekt.
Reparationer och ombyggnader måste ske på sätt som tar
till vara husens kvaliteter.
Bruksvärde -- inte marknadshyror
Dagens hyressättningssystem fungerar dåligt. Hyrorna
relateras i alltför hög grad till den produktionskostnad som
rådde då huset byggdes. Eftersom byggkostnaderna stiger
över tiden ungefär i takt med inflationen leder detta till
stora och omotiverade skillnader i hyresnivåer.
Däremot motsätter jag mig införande av marknadshyror
för hyresrätter. Bruksvärdessystemet skall användas som
det var tänkt när det infördes. Det innebär att
hyressättningen skall utgå från lägenhetens bruksvärde,
dvs. bland annat storlek, standard och läge.
Allmännyttan
De allmännyttiga bostadsföretagen förvaltar en stor del
av landets bostäder. De har och kommer även i framtiden
att ha en stor betydelse för att tillgodose efterfrågan på den
svenska bostadsmarknaden. De allmännyttiga företagen
bör utvecklas så att de verkar på samma villkor som övriga
bostadsföretag. Finns det önskemål hos de boende att köpa
lägenheterna av de allmännyttiga bostadsföretagen skall
inte politikerna lägga några hinder i vägen för en
ombildning till bostadsrätter.
Standard och inomhusmiljö
Det är viktigt att det finns varierande standard i
bostadsbeståndet. Därför bör avregleringen av
byggnormerna fortsätta. Avregleringen får dock negativt
påverka bostädernas inomhusmiljö. Det har byggts alltför
många hus med bland annat dåliga ventilationsanläggningar
och hälsovådligt byggmaterial.
En rad förbättringar och skärpningar i regelverket kring
boendemiljön har skett under de senaste åren. Trots detta
kvarstår fortfarande en del problem. Det bör övervägas om
det verkligen behövs stora påkostade
ventilationsanläggningar i alla flerfamiljshus. Trots ökade
krav på funktionskontroll av ventilationssystem kan i vissa
fall självdrag och regelbunden vädring vara bättre för
inomhusmiljön än en central ventilationsanläggning.
Ett annat problem är radon i bostäder. Trots ganska låga
saneringskostnader, som dessutom delvis täcks av
statsbidrag, sker inte saneringsåtgärder i särskilt stor
omfattning. Förklaringen till det låga intresset hos
fastighetsägarna att vidta åtgärder i sina hus torde bl.a. vara
oro för sänkning av marknadsvärdet. Därför bör det
övervägas om ytterligare åtgärder behövs för att ta bort
radonet från bostäder. En sådan åtgärd kan vara att införa
ett system med intyg från kommuner om att hus inte
befinner sig i ett riskområde och inte är uppfört med
radonavgivande material. En annan åtgärd är att
kommuner uppmanas att tillämpa Socialstyrelsens råd för
sanitär olägenhet mer strikt. Detta kan leda till att lämpliga
åtgärder vidtas för att reducera radonhalten.
Rätt till en bostad
Den sociala bostadspolitiken måste fortsätta. Detta
innebär att bostadsbidragen måste finnas kvar för bland
annat barnfamiljer och låginkomsttagare. Det är också
viktigt att människor med medicinska eller sociala förturer
ges möjlighet till lämplig bostad, trots att kommunernas
lagliga rätt att anvisa bostadssökande till bostad försvunnit.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bostadspolitiken.