Det är ett viktigt bostadssocialt mål att alla skall ha tillgång till en bra bostad. Men önskemål och behov varierar, inte bara mellan olika människor utan också mellan olika perioder i en människas liv. Det som är nödvändigt för den som är äldre kan vara onödigt för den som är ung. Därför är det viktigt med ett varierat bostadsbestånd både vad gäller storlek och standard.
Bostadsbyggandet
Under senare år har vi sett kraftiga svängningar inom bostadssektorn. Under 1980-talet steg byggkostnaderna kraftigt, bland annat på grund av statliga subventioner till boendet. Bostadssubventionerna har nu reformerats och kommer stegvis att minska. På grund av den kraftiga lågkonjunkturen har överhettningen på bygg- och bostadsmarknaden brutits och förbytts i sin motsats. Det är dock otänkbart att öka bostadssubventionerna på grund av det stora budgetunderskottet. Detta skulle bland annat leda till ökade räntor vilket i högsta grad skulle påverka boendekostnaderna.
Det finns i nuläget bra förutsättningar för ett kraftigt ökat bostadsbyggande på grund av det låga ränteläget och minskade byggkostnader. Trots detta är bostadsproduktionen rekordlåg och inom storstadsområdena väntas bostadsbrist uppstå redan under 1994. En stor del av den förlamade byggmarknaden beror på möjligheterna att få krediter till byggprojekt. Det krävs ytterligare insatser från regeringen för att öka kreditgivningen till framför allt bostadsbyggande.
För att minska den höga arbetslösheten inom bland annat byggsektorn fördelas en stor del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till framför allt infrastrukturinvesteringar men även till bidrag till olika nyproduktions- och ombyggnadsprojekt. Det är givetvis angeläget med infrastrukturinvesteringar men det bör övervägas om inte en del av dessa medel bör omfördelas till bidrag för ROT-åtgärder inom bostadsbeståndet.
Det finns i dag tiotusentals lägenheter som är i behov av renovering. Tidigare ROT-bidragsregler bidrog dock till att fastighetsägare medvetet lät fastigheterna förfalla varefter de totalrenoverades. Därför är det viktigt att nya ROT- bidragsregler gynnar varsamma renoveringsprojekt. Reparationer och ombyggnader måste ske på sätt som tar till vara husens kvaliteter.
Bruksvärde -- inte marknadshyror
Dagens hyressättningssystem fungerar dåligt. Hyrorna relateras i alltför hög grad till den produktionskostnad som rådde då huset byggdes. Eftersom byggkostnaderna stiger över tiden ungefär i takt med inflationen leder detta till stora och omotiverade skillnader i hyresnivåer.
Däremot motsätter jag mig införande av marknadshyror för hyresrätter. Bruksvärdessystemet skall användas som det var tänkt när det infördes. Det innebär att hyressättningen skall utgå från lägenhetens bruksvärde, dvs. bland annat storlek, standard och läge.
Allmännyttan
De allmännyttiga bostadsföretagen förvaltar en stor del av landets bostäder. De har och kommer även i framtiden att ha en stor betydelse för att tillgodose efterfrågan på den svenska bostadsmarknaden. De allmännyttiga företagen bör utvecklas så att de verkar på samma villkor som övriga bostadsföretag. Finns det önskemål hos de boende att köpa lägenheterna av de allmännyttiga bostadsföretagen skall inte politikerna lägga några hinder i vägen för en ombildning till bostadsrätter.
Standard och inomhusmiljö
Det är viktigt att det finns varierande standard i bostadsbeståndet. Därför bör avregleringen av byggnormerna fortsätta. Avregleringen får dock negativt påverka bostädernas inomhusmiljö. Det har byggts alltför många hus med bland annat dåliga ventilationsanläggningar och hälsovådligt byggmaterial.
En rad förbättringar och skärpningar i regelverket kring boendemiljön har skett under de senaste åren. Trots detta kvarstår fortfarande en del problem. Det bör övervägas om det verkligen behövs stora påkostade ventilationsanläggningar i alla flerfamiljshus. Trots ökade krav på funktionskontroll av ventilationssystem kan i vissa fall självdrag och regelbunden vädring vara bättre för inomhusmiljön än en central ventilationsanläggning.
Ett annat problem är radon i bostäder. Trots ganska låga saneringskostnader, som dessutom delvis täcks av statsbidrag, sker inte saneringsåtgärder i särskilt stor omfattning. Förklaringen till det låga intresset hos fastighetsägarna att vidta åtgärder i sina hus torde bl.a. vara oro för sänkning av marknadsvärdet. Därför bör det övervägas om ytterligare åtgärder behövs för att ta bort radonet från bostäder. En sådan åtgärd kan vara att införa ett system med intyg från kommuner om att hus inte befinner sig i ett riskområde och inte är uppfört med radonavgivande material. En annan åtgärd är att kommuner uppmanas att tillämpa Socialstyrelsens råd för sanitär olägenhet mer strikt. Detta kan leda till att lämpliga åtgärder vidtas för att reducera radonhalten.
Rätt till en bostad
Den sociala bostadspolitiken måste fortsätta. Detta innebär att bostadsbidragen måste finnas kvar för bland annat barnfamiljer och låginkomsttagare. Det är också viktigt att människor med medicinska eller sociala förturer ges möjlighet till lämplig bostad, trots att kommunernas lagliga rätt att anvisa bostadssökande till bostad försvunnit.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadspolitiken.
Stockholm den 25 januari 1994 Bengt Rosén (fp)