I Danmark infördes 1992 en bidragsmodell till de som
renoverar sin bostad. Detta har blivit en stor succé och
reglerna har förbättrats till 1993 genom att procentsatsen
för bidraget ökat från 40 %
till 50 %
och att det även gäller alla typer av bostäder.
Bostadsinnehavaren får ansöka om bidrag hos
kommunen efter att han har fått in anbud från t.ex. ett
måleriföretag. Därefter beviljas bidraget och villaägaren
kan få betalt av kommunen när fakturan till entreprenören
ska betalas utan att ligga ute med pengar. Bidraget är 50 %
av arbetskostnaden och får uppgå till maximalt 10 000
kronor. Det gäller alltså inte för eget arbete eller för
materialkostnad.
Den danska regeringen har avsatt 1,5 miljarder kronor
för detta bidrag för 1994. Eftersom bidraget är 50 procent
av arbetskostnaden motsvarar det minst 3 miljarder kronor
i omsättning. Med en årslön på 200 000
kronor ger det jobb åt 7 500
årsarbetare. Till detta kommer alla de som
sysselsätts i materialindustrin. Under 1993 räknar man med
att förslaget har skapat 14 000
nya jobb inom hantverksbranschen och
materialindustrin, vilket beror på att regeringen avsatte 2
miljarder kronor under året. Bostadsministern i Danmark
räknar med att för varje krona som man satsar ger det 6
kronor i omsättning. Hälften av detta är nya jobb, dvs. 1,5
miljarder kronor blir till 4,5 miljarder i extra omsättning.
Det danska förslaget innebär att regeringen satsar 1,5
miljarder kronor men får intäkter på 2,1 miljarder kronor
enligt vissa beräkningar.
I juni månad 1993 beslutade riksdagen att införa
skatterabatt genom avdrag på fastighetsskatten. Avdragen
medges med 30 %
av arbetskostnaden för reparation och
underhållsåtgärder i både permanent- och fritidsbostäder.
Vi socialdemokrater föreslog att stödformen i stället
skulle utformas som ett direkt bidrag. Vår motivering var
att ett direkt bidrag med samma beloppsgränser som
riksdagsmajoritetens skulle ge större effekt än avdrag från
fastighetsskatten som sker långt i efterhand.
Vi kan nu konstatera att avdragsmodellen har gett en
mycket begränsad effekt på sysselsättningen. Det är för
krångligt, ger alltför liten stimulans och stödformen saknar
bostadspolitiska ambitioner.
Enligt samstämmiga bedömningar faller
ombyggnadsverksamheten i år med närmare 40 %.
Nu krävs åtgärder som påtagligt påverkar
sysselsättningen i positiv riktning, samtidigt som behövliga
ombyggnads- och upprustningsåtgärder av befintliga
bostäder kommer till.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder i
syfte att öka byggsysselsättningen.