En social bostadspolitik
Regeringen har under den innevarande mandatperioden sakta men säkert försämrat möjligheterna att upprätthålla en social bostadspolitik. Egentligen är det inte egendomligt eftersom borgerliga politiker varken har intresse eller vilja för att upprätthålla en social bostadspolitik. Deras enda intresse tycks vara att bostaden ska vara en handelsvara där marknaden nästan ensam bestämmer priset och tillgången.
För Vänsterpartiet och stora delar av socialdemokratin ger en social bostadspolitik utrymme för att minska skillnaderna i människors boendestandard. En social bostadspolitik syftar till att alla människor ska ha en möjlighet till en boendestandard som motsvarar ett minimibehov.
Det innebär att samhället via generella transfereringar jämnar ut kostnaden för boendet mellan olika hushåll. Det kan ske på många olika sätt; stöd till investeringar i socialt belastade områden, räntebidrag till renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Stöd till barnfamiljer, stöd till pensionärer och andra låginkomsthushåll i form av bostadsbidrag. Lagstiftning -- bl.a. plan- och bygglagen -- kan också bidra till att skapa bostadsområden som är till för alla och motverkar segregation av människor utifrån ekonomisk status och släktbakgrund.
Regeringen har på de här få åren lyckats försämra på alla dessa områden, man har t.ex. försämrat kommunernas möjligheter till en god stadsplanering, man har minskat bidragen till nyproduktion av bostäder vilket har lett till det kraftigaste raset i byggandet sedan 30-talets kris.
Innan den borgerliga regeringen tog över var Sveriges bostadspolitik internationellt känd för sina goda resultat och att vi lyckats motverka segregation. Nu ser vi återigen hur klyftorna ökar mellan människor från olika bostadsområden. Man kan t.o.m. påvisa skillnader i barns hälsa och utveckling med avseende på vilka bostadsområden de växer upp i. Dessa skillnader försvann under 70-talet. Nu kommer de tillbaka. Ett av de värsta fallen är Rosengård i det moderatstyrda Malmö där situationen börjar närma sig en social katastrof. Barnen far mycket illa och det sociala skyddsnätet fungerar knappt.
Miljöanpassning är den andra stora utmaningen inom bostadssektorn. Byggandet och boendet måste anpassas till naturens krav. Detta måste vägleda alla processer inom byggsektorn, från att bygga med återvinningsbara material till att bygga så att källsortering av sopor blir möjlig. Denna miljöanpassning har påbörjats men det mesta kvarstår att göra.
En av de viktigaste uppgifterna för en ny kommande icke-borgerlig regering blir att återställa den svenska sociala bostadspolitiken.
I denna motion och en rad andra riksdagsmotioner om bostadspolitik, socialpolitik och miljöpolitik visar vi hur Vänsterpartiet vill verka för detta tillsammans med andra krafter inom svensk arbetarrörelse, miljörörelserna och folkrörelserna.
Bygg- och bostadskrisen allt djupare
Den djupa byggkrisen förvärras. En katastrofal situation fortsätter att försämras. Allt fler blir arbetslösa, investeringarna inom nästan alla byggsektorer sjunker mer än vad man tidigare befarat. En hel generation byggnadsarbetare försvinner.
I januari 1994 är 31,5 % av byggnadsarbetarna arbetslösa och 8 % sysselsatta i AMS-åtgärder, sammanlagt 39,5 %. Byggkapacitet slås ut, resursbrist väntas när konjunkturen vänder. Byggandet är i vissa avseenden nere på 1930-talets nivå.
Regeringens satsningar på infrastruktur, ombyggnad, underhåll m.m. är långt ifrån tillräckliga. Tvärtom bidrar regeringens förslag till att fördjupa krisen, t.ex. beslutet om ytterligare neddragning av bostadssubventionerna.
Nedgången i byggsektorn påverkar den samlade svenska ekonomin negativt. Enbart raset i bostadsbyggandet motsvarar ett BNP-bortfall på 1,5 % 1993 och 2 % 1994.
Lite fakta: Nyproduktion bostäder
1990 1994 (prognos) Flerbostadshus 41 000 9 000 Egnahem 28 000 3 000Ombyggnad av bostäder faller -- jämfört med föregående år
Utfall 1992 1993 (prognos) 1994 (prognos) + 18 % -- 10 % -- 35 %Landets samlade bygginvesteringar (150 mdr) faller kraftigt
Utfall 1992 1993 (prognos) 1994 (prognos) -- 8 % -- 17 % -- 22 %Totala summan av underhållsarbeten beräknas för 1993 och 1994 ligga på oförändrad nivå.
Källa: SCB, BE, Byggnadsarbetarförbundet
Sammanfattningsvis kan man konstatera att mindre ökningar av byggandet inom industrin och väg och anläggning inte på något sätt kan kompensera fallet inom de andra sektorerna. Bygginvesteringsvolymen inom industrin står för endast ca 3--4 % av den totala investeringsvolymen.
Särskilt allvarligt är fallet inom bostadssektorn -- både nyproduktion och ROT-verksamhet ligger på en mycket lägre nivå än vad man tidigare hoppats på.
Beslutade investeringar inom infrastruktur riskerar att inte få full effekt förrän under eventuellt kommande högkonjunktur från år -96.
Arbetslöshet och framtida kapacitetsproblem
Sysselsättningen i byggbranschen beräknas gå ner med 40 % från 1991 till 1994. En fortsatt minskning väntas. I september 1993 var 24 % av byggnadsarbetarna arbetslösa, 24 % av arkitekterna, 16 % av elektrikerna osv.
70 % av gymnasieeleverna på bygglinjerna har inte kunnat erbjudas praktikplatser. Bland dem som blev av med sina byggjobb var 2 av 3 under 30 år. Antal yngre i byggarbete sjönk med mer än 50 % på tre år.
En så omfattande utslagning av en hel yrkeskår riskerar att bli ett allvarligt problem när konjunkturen vänder. I en framtida högkonjunktur försvåras utvecklingen när byggnadsarbetarkåren är dels för liten, dels till stor del består av äldre.
Ett riktigt ROT-program måste till. Riksdagens beslut om skattereduktionen för reparation av bostäder räcker inte. Nivån på bidraget var för låg för att ha någon avgörande effekt. Av anvisade 800 miljoner kronor till underhåll av kommunala byggnader har redan mer än 690 miljoner förbrukats. Anslagna medel till andra kvantitativt mindre stöd såsom bidrag till ombyggnad av äldrebostäder, kulturhus, RBF-stöd har förbrukats i början av 1994.
Byggnadsarbetarförbundet, byggentreprenörer m.fl. har skissat på ett ROT-program av en annan dimension. Staten skulle exempelvis gå in med ett 25-procentigt investeringsstöd till renovering av bostäder. Det skulle vara aktuellt för ca 100 000 lägenheter. Investeringar för 25 miljarder skulle göras. Statens utgift skulle bli ca 4,4 miljarder. Ökade intäkter och uteblivna utgifter för staten skulle uppgå till 15,7 miljarder. Sammanlagt skapas en vinst för staten på 11,3 miljarder, 58 000 nya jobb och 100 000 nyrenoverade lägenheter.
Renovera offentliga lokaler, byggnader och anläggningar
Stora behov finns av renovering och ombyggnad av offentliga lokaler. Det gäller skollokaler, dagis och samlingslokaler. Det gäller kulturhistoriskt värdefulla byggnader och det gäller kollektivtrafikanläggningar.
Vänsterpartiet vill i detta läge inte precisera exakt fördelning av medlen utan Boverket m.fl. berörda myndigheter får göra bedömningar om medelsfördelning. Den 1,1 miljard vi anslår utöver regeringens förslag torde täcka huvuddelen av de projekt som är möjliga att starta under budgetåret.
Handikappanpassning och behovet av äldrebostäder
Prognoser visar att det finns ett behov av 100 000 bostäder till år 2000 som är äldre- och handikappanpassade. Boverket har visat på ett behov av 25 000 gruppbostäder för samma tidsperiod.
Vi behöver också bygga om många befintliga äldrebostäder och vårdhem. Många offentliga och privata lokaler behöver handikappanpassas. Med de extramedel Vänsterpartiet vill anslå under de kommande åren kan vi kombinera lösningen av dessa behov med vår strävan att sänka arbetslösheten. Gör vi det inte nu riskerar vi att behöva göra det när det råder arbetskraftsbrist och byggkostnaderna har stigit.
Vänsterpartiets förslag
-- p1pVänsterpartiet var tidigare ensamt om att kräva att räntebidragen inte skulle försämras de närmaste åren eftersom krisen på bygg- och bostadsmarknaden är så djup. Socialdemokraterna har nu anslutit sig till vår bedömning. För kommande budgetår innebär det att 500 miljoner kronor inte ska skäras bort från räntebidragen. Det innebär också att besluten om neddragningar för åren -95 och -96 ska rivas upp.Vi gör bedömningen att renovering av minst 40 000 fler lägenheter än planerat skulle kunna ske under budgetåret. För att få till stånd denna investeringsvolym bör riksdagen besluta om ett direkt investeringsstöd på 25 % för ROT-verksamhet inom bostadssektorn. Ett nytt anslag på 2,2 miljarder bör inrättas för detta.För att öka ROT-verksamheten inom den offentliga sektorn bör bl.a. kommunerna få ett fortsatt investeringsstöd till detta. Vi beräknar att 1,1 miljard behövs under budgetåret. Riksdagen bör fatta beslut om detta.
Dessa medel bör i första hand gå till upprustning av skollokaler, vårdhem, barnstugor och kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
-- p1pUnder budgetåret bör ytterligare minst 8 000 nya bostäder byggas för att motverka den extremt svaga nyproduktionen. Vi beräknar att det behövs ett investeringsstöd på 15 % till nyproduktion till en kostnad av ca 400 miljoner för kommande budgetår. Riksdagen bör fatta beslut om detta.
Behovet av dessa extraanslag får sedan prövas inför nästa år. Situationen på bygg- och bostadsmarknaden är svår och labil. Svängningar kan komma att ske snabbt. Förmodligen kommer det att behövas extra stöd även under -95. Stöden kan också behöva ändras i samband med kompletteringspropositionen.
Viktigt ur fördelnings- och segregeringssynvinkel är också att stöden riktas till miljonprogramområden för att motverka segregation och stötta de hushåll som har det svårast.
Andra åtgärder som riksdagen -- när nu regeringen inte fungerar -- snarast bör ta beslut om är att inte skära ner bostadssubventionerna mer, att få bostadskreditmarknaden att fungera tillfredsställande, att påskynda investeringar i infrastruktur som kan ingå i det framtida kretsloppssamhället (tele- och datakommunikation, järnväg, annan kollektivtrafik, nya miljöanpassade va- system) etc. Detta tar vänsterpartiet upp i andra riksdagsmotioner.
Riksdagen bör fatta beslut om en långsiktig social bostadspolitik som säkerställer en stabil nyproduktion av bostäder. De kraftiga svängningar som sker i bostadsproduktionen är ekonomiskt djupt skadliga och bäddar bl.a. för nya bostadslöshetskriser i slutet av 90-talet. De upprepade försämringarna av villkoren för nyproducerade bostäder har förlamat marknaden.
Hyrorna i bostäder som byggts de senaste åren är på många platser i landet mycket höga. Det är stora skillnader jämfört med hyran i äldre fastigheter. Många människor har varken råd eller lust att betala hyrorna som ibland uppfattas som fantasisummor.
För att vi inte ska få ännu fler tomma och dyra lägenheter bör regeringen ges i uppdrag att återkomma med förslag om hur hyrorna ska sänkas i de nyare fastigheterna och hur skillnaderna mellan likvärdiga men olikåldriga bostäder ska minska.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om neddragningar på räntebidragen för åren 1994, 1995 och 1996,
2. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på 2 200 000 000 kr för ROT-verksamhet inom bostadssektorn,
3. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på 1 100 000 000 kr för ROT-verksamhet inom offentliga byggnader och anläggningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur ROT-medlen för offentliga byggnader och anläggningar ska användas,
5. att riksdagen beslutar om ett investeringsstöd på 400 000 000 kr till nyproduktion av bostäder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla den sociala bostadspolitiken,
7. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag om hur hyresnivån skall sänkas i de senaste årens nyproducerade bostäder.
Stockholm den 24 januari 1994 Lars Werner (v) Rolf L Nilson (v) Karl-Erik Persson (v) Jan Jennehag (v) Bengt Hurtig (v)