Företagen erhåller föreskrifter från
Arbetarskyddsstyrelsen om riskförebyggande åtgärder. Det
vill säga att företagen är skyldiga att ta reda på vad och vilka
arbetsplatser eller -moment som kan innebära risk
för en olycka eller tillbud. Dessa risker skall sedan åtgärdas.
Människor med symtombild på elöverkänslighet har haft
svårt att göra sina röster hörda och att få hjälp. De
elöverkänsliga personer som i dag åter är i arbete och klarar
av tillvaron i samhället har fått hjälp med elsanering av
arbetsplatser och sin hemmiljö av arbetsgivare, kommuner
och anhöriga.
''Välviljan'' hos kommuner och arbetsgivare, personens
sociala status i samhället, och var man bor i Sverige har ofta
varit av avgörande betydelse om vederbörande fått hjälp
eller inte. De personer som inte fått någon hjälp är oftast
tvingade till sjukskrivning eftersom de inte kan vistas i den
befintliga elmiljön.
Att vara sjuk och svag, att tvingas bo i husvagn och att
inte kunna tala i telefon är verklighet för många elallergiker.
I värsta fall ställer ingen inom kommunen, vårdcentralen,
försäkringskassan, socialkontoret, energiverket eller
fastighetskontoret upp. Ofta bemöts den elöverkänsliga
personen med orden ''det är inte vetenskapligt bevisat'',
men där elsanering genomförts, av personer med tillräcklig
kunskap på området, har den givit mycket bra resultat.
Socialstyrelsen har genom ett yttrande samt ett
regeringsbeslut den 19 november 1992 gett Boverket i
uppdrag att gå ut med rekommendationer till kommunerna
att inte bevilja bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga
personer ''för det är ej vetenskapligt bevisat''.
Att forskningen ännu inte har svar på frågorna kring
elöverkänslighet fritar inte samhället från ansvar att redan
nu hjälpa dem som drabbats. Forskningen bör få ökade
ekonomiska resurser inom detta område. De behövs bl.a.
kartläggning av om elallergi kan klassificeras efter
symtombild och känslighet. Dokumentation och analyser av
erfarenheter ''ute på fältet'' bör tas tillvara vad gäller
elsanering, såväl hemma och på arbetsplatser som av
fordon, apparater etc. Hudanalyser bör göras efter
elexponering med den metodik som utvecklats vid Enheten
för experimentell dermatologi vid Karolinska Institutet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elöverkänslighet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade
forskningsinsatser och möjligheter till
bostadsanpassningsbidrag till elöverkänsliga personer.