Riksdag och regering har i tidigare
konjunkturnedgångar stimulerat bostadsproduktionen i
vetskap om att en fungerande byggindustri är en motor för
hemmamarknaden som ger positiva följdeffekter i snickeri-,
möbel-, sanitets- och vitvarubranscherna. Ett
byggnadsarbete brukar man beräkna ger tre till fyra
ytterligare arbetstillfällen.
Vi befinner oss i en konjunktur som kan jämföras med
30-talets depression och där ännu ingen ljusning kan
skönjas för hemmamarknaden. I detta läge har den
borgerliga regeringen bedrivit en ideologiskt enögd politik
och alltför snabbt och okänsligt skurit i bostadssubventioner
och bostadsbidrag. Målsättningen har varit att 80 miljarder
i stöd skulle försvinna under en tioårsperiod.
Bostadsdepartementet har avskaffats och plan- och
byggfrågor splittrats upp på sju olika departement och
många gånger behandlats som andrarangsfrågor. En samlad
bedömning och ett samlat ansvar för detta
samhällsekonomiskt viktiga område saknas enligt vår
uppfattning i regeringen.
Resultatet för byggandet i vårt land har blivit en
katastrof. Från 1991 till 1994 minskar nyproduktionen av
antalet lägenheter med 80 procent. Ombyggnationen går
ner. Nybyggnation för kontors- och butiksändamål är i dag
borta. Hela byggsektorn utgjorde drygt 16 procent av BNP
1990. I år minskar den till 11,5 procent. Faktum är att det
inte byggts så litet sedan krigsåret 1941. Då skapades 17 000
lägenheter i totalbeståndet mot strax över 15 000 år 1993.
Sveriges byggras slår hårdare mätt i andel av BNP än
Finlands förlust av östhandeln. Över 30 000 personer har
sedan början av 90-talet lämnat byggbranschen. En
tredjedel av dessa har gått ut i arbetslöshet.
Trähusbranschen är på väg att duka under.
Småhusbranschens kräftgång har varit snabbare och
brutalare än vad teko- och varvsindustrins en gång var. I
början av 90-talet producerades 25 000 lägenheter i småhus
per år. 1993 var man nere i 3 000 och 1994 väntas det bli
ännu färre. Jönköpings län, speciellt Vetlanda kommun, är
hårt drabbat av arbetslöshet genom den utslagning av
trähusindustrin och snickeribranschen som ägt rum. Risk
för ytterligare företagsnedläggningar kan inte uteslutas
under 1994. Enbart i Vetlanda kommun har 984
arbetstillfällen försvunnit på 90-talet i småhusindustrin.
Arbetslösheten för byggnadsarbetareförbundets
medlemmar i Jönköpings län låg 94-01-19 på 28,7 procent
och i Vetlanda kommun på 40 procent. För
träindustriarbetareförbundets medlemmar var
motsvarande siffror 16 procent och 21,5 procent.
Ingen verklig ljusning kan skönjas förrän 1996 trots att
konjunkturuppgången troligen kommer något tidigare.
Förklaringen ligger i de långa ledtiderna mellan planering
och produktion. 1993 byggdes hus färdiga som började
planeras 1991 och påbörjades 1992. Redan i dag finns ett
uppdämt behov av lägenheter, 75 000 ungdomar har i dag
inte flyttat hemifrån för att de saknar arbete och trygg
försörjning.
När konjunkturen vänder kommer kunnande och
kapacitet att vara otillräckliga för att möta efterfrågan.
Kostnader för att ta igen det förlorade blir höga och
flaskhalsproblem uppstår. I sista hand drabbas köparna.
Redan i dag går för övrigt en del produktionsutrustning på
export. Byggandet måste planeras för en långsiktig och
jämn produktion. Det får inte tillåtas sjunka under en sådan
nivå att den långsiktiga utvecklingen för framtiden skadas.
Husbranschen har inte klarat de våldsamma
tvärvändningarna i förutsättningarna som ägt rum på 90-
talet. Vi efterlyser därför skyndsamma åtgärder av
regeringen, ett brett upplagt åtgärdsprogram så att
trähusindustrin kan räddas. Utvärderingen av minskade
räntesubventioner bör göras redan nu och inte 1995. Man
bör överväga om obligatoriet att kommunen skall gå i
borgen för all nyproduktion skall upphöra och ett tillfälligt
investeringsprogram skapas. Sveriges Trähusfabrikanters
förslag -- om ett stöd på 70 000 kr per lägenhet, om
arbetslösa tas i anspråk och därmed hjälp till
småhusindustrin ges samtidigt som en samhällsekonomisk
vinst uppnås -- bör seriöst prövas. Bundet bistånd för hjälp
med trähus och byggkunnande och stöd till ytterligare
exportsatsningar skulle kunna utgöra en del i detta
åtgärdsprogram.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av skyndsamma
åtgärder för småhusindustrins fortlevnad och framtida
utveckling.
Stockholm den 20 januari 1994
Catarina Rönnung (s)
Åke Gustavsson (s)
Nils Nordh (s)
Martin Nilsson (s)
Allan Larsson (s)