Riksdagen fattade juni 1993 ett beslut om en
skattereduktion om 30 procent av arbetskostnaden vid
reparation av bostäder. Systemet gäller t.o.m. 31 december
1994.
Byggsektorn är, som bekant, mycket hårt drabbad av
arbetslöshet och det införda systemet var ett led i strävan
att stimulera marknaden. Skattereduktionen har givit en del
arbeten inom hantverksbranschen men inte tillräckligt
många. Således har endast ett litet fåtal rapporterats inom
Värmlands län.
Den s.k. svartsektorn tycks däremot vara av stor
omfattning, en situation som på allt sätt bör motarbetas.
En undersökning som gjorts av Industrifakta i
Helsingborg visar att ca 1,5 miljarder kronor betalades ut i
''svarta pengar'' för målartjänster i hushållen. Inte mindre
än 63 procent av de måleritjänster som hushållen köpt
under 1993 betalades svart.
Staten förlorade hel miljard
Målarnas riksförening har beställt undersökningen och
konstaterar i ett uttalande att staten därigenom gick miste
om ca 1 miljard kronor i moms och inkomstskatt under
1993. Även i golv- och snickeribranschen förekommer en
stor svart marknad, hävdar Industrifaktas VD Rolf Persson.
Syftet med undersökningen är att visa att
svartbetalningen är så omfattande att det lönar sig för
regering och riksdag att genom åtgärder minimera de svarta
tjänsterna och göra dem vita och skattepliktiga.
Enligt måleriundersökningen skulle staten få in så
mycket mera i skattepengar att det är angeläget att höja den
i dag 30-procentiga skattereduktionen till 50 procent eller
mera.
Vi föreslår att regeringen överväger en lönsam höjning
av underhåll av bostäder.
Det danska systemet
I Danmark tillämpas ett annat stimulanssystem.
Regeringen bör snabbt låta utreda även det danska systemet
som syftar till stimulans på byggmarknaden och ökad
sysselsättning.
Istället för en skattereduktion lämnas i Danmark ett
statligt bidrag om 50 procent vid reparation av bostäder.
Beräkningar har visat att detta system har skapat cirka 10
000 nya arbetstillfällen.
Det danska systemet går i korthet ut på följande:
Bostadsinnehavaren får ansöka om ett 50-procentigt
bidrag hos kommunen sedan han fått in anbud t.ex. från ett
måleriföretag. Bidraget får maximalt uppgå till 10 000 kr.
Det gäller inte för eget arbete eller materialkostnad.
Villaägaren får betalt av kommunen när fakturan till
entreprenören ska betalas och slipper således ligga ute med
pengar.
Den danska regeringen har avsatt 1,5 miljarder kr för
detta bidrag för 1994. Det motsvarar alltså cirka 3 miljarder
kr i omsättning. Vid en årslön om 200 000 kr ger det arbete
åt 7 500 årsarbetare. Under 1993 räknar man med att
förslaget har skapat 14 000 nya arbetstillfällen inom
hantverksbranschen och materialindustrin, vilket beror på
att regeringen avsatte 2 miljarder kr under året.
I Danmark räknar regeringen med att varje satsad krona
ger 6 kronor i omsättning. Hälften av detta är nya jobb,
d.v.s. 1,5 miljarder kr blir till 4,5 miljarder kr i extra
omsättning.
Den danska regeringens kalkyl ser ut enligt följande:
Besparing av dagpenning (a-kassa) 7 500 x 130 000 kr = 975
miljoner krExtra skatteintäkter 7 500 x (200 000 kr -- 130
000 kr) x 0,5 = 260 miljoner krExtra momsintäkter 0,2 x
4,5 miljarder kr = 900 miljoner krTotala intäkter till
statskassan: 2 135 miljoner kr
Vi anser att det danska systemet är värt ett noggrant
studium. Det är ett exempel på ett nytänkande som visar att
en tillfällig stimulans till byggsektorn kan innebära direkta
besparingar såväl för bostadsinnehavaren som staten
samtidigt som det ger nya arbetstillfällen under en svår
arbetslöshetsperiod inom byggmarknaden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning och
förslag till ytterligare stimulans av
reparationsverksamheten inom byggsektorn.
Stockholm den 20 januari 1994
Gullan Lindblad (m)
Göthe Knutson (m)