Riksdagen fattade juni 1993 ett beslut om en skattereduktion om 30 procent av arbetskostnaden vid reparation av bostäder. Systemet gäller t.o.m. 31 december 1994.
Byggsektorn är, som bekant, mycket hårt drabbad av arbetslöshet och det införda systemet var ett led i strävan att stimulera marknaden. Skattereduktionen har givit en del arbeten inom hantverksbranschen men inte tillräckligt många. Således har endast ett litet fåtal rapporterats inom Värmlands län.
Den s.k. svartsektorn tycks däremot vara av stor omfattning, en situation som på allt sätt bör motarbetas.
En undersökning som gjorts av Industrifakta i Helsingborg visar att ca 1,5 miljarder kronor betalades ut i ''svarta pengar'' för målartjänster i hushållen. Inte mindre än 63 procent av de måleritjänster som hushållen köpt under 1993 betalades svart.
Staten förlorade hel miljard
Målarnas riksförening har beställt undersökningen och konstaterar i ett uttalande att staten därigenom gick miste om ca 1 miljard kronor i moms och inkomstskatt under 1993. Även i golv- och snickeribranschen förekommer en stor svart marknad, hävdar Industrifaktas VD Rolf Persson.
Syftet med undersökningen är att visa att svartbetalningen är så omfattande att det lönar sig för regering och riksdag att genom åtgärder minimera de svarta tjänsterna och göra dem vita och skattepliktiga.
Enligt måleriundersökningen skulle staten få in så mycket mera i skattepengar att det är angeläget att höja den i dag 30-procentiga skattereduktionen till 50 procent eller mera.
Vi föreslår att regeringen överväger en lönsam höjning av underhåll av bostäder.
Det danska systemet
I Danmark tillämpas ett annat stimulanssystem. Regeringen bör snabbt låta utreda även det danska systemet som syftar till stimulans på byggmarknaden och ökad sysselsättning.
Istället för en skattereduktion lämnas i Danmark ett statligt bidrag om 50 procent vid reparation av bostäder. Beräkningar har visat att detta system har skapat cirka 10 000 nya arbetstillfällen.
Det danska systemet går i korthet ut på följande:
Bostadsinnehavaren får ansöka om ett 50-procentigt bidrag hos kommunen sedan han fått in anbud t.ex. från ett måleriföretag. Bidraget får maximalt uppgå till 10 000 kr. Det gäller inte för eget arbete eller materialkostnad. Villaägaren får betalt av kommunen när fakturan till entreprenören ska betalas och slipper således ligga ute med pengar.
Den danska regeringen har avsatt 1,5 miljarder kr för detta bidrag för 1994. Det motsvarar alltså cirka 3 miljarder kr i omsättning. Vid en årslön om 200 000 kr ger det arbete åt 7 500 årsarbetare. Under 1993 räknar man med att förslaget har skapat 14 000 nya arbetstillfällen inom hantverksbranschen och materialindustrin, vilket beror på att regeringen avsatte 2 miljarder kr under året.
I Danmark räknar regeringen med att varje satsad krona ger 6 kronor i omsättning. Hälften av detta är nya jobb, d.v.s. 1,5 miljarder kr blir till 4,5 miljarder kr i extra omsättning.
Den danska regeringens kalkyl ser ut enligt följande: Besparing av dagpenning (a-kassa) 7 500 x 130 000 kr = 975 miljoner krExtra skatteintäkter 7 500 x (200 000 kr -- 130 000 kr) x 0,5 = 260 miljoner krExtra momsintäkter 0,2 x 4,5 miljarder kr = 900 miljoner krTotala intäkter till statskassan: 2 135 miljoner kr
Vi anser att det danska systemet är värt ett noggrant studium. Det är ett exempel på ett nytänkande som visar att en tillfällig stimulans till byggsektorn kan innebära direkta besparingar såväl för bostadsinnehavaren som staten samtidigt som det ger nya arbetstillfällen under en svår arbetslöshetsperiod inom byggmarknaden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning och förslag till ytterligare stimulans av reparationsverksamheten inom byggsektorn.
Stockholm den 20 januari 1994 Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)