Bostadspolitiken har utvecklats till ett dystert kapitel.
Bakgrunden till utvecklingen är den förda politiken och den
lågkonjunktur som drabbat Sverige, vilket fått till följd att
efterfrågan på nyproducerade bostäder är låg. Den direkta
effekten av detta inom byggsektorn är ökad arbetslöshet
och en anpassning av produktionskapaciteten inom bostads-
och byggsektorn. Bostadspolitiken har på så vis även
förvärrat den ekonomiska krisen.
Ur samhällsekonomisk synvinkel är det önskvärt att ha
en jämn byggproduktion. När väl konjunkturen vänder kan
man förvänta sig en ökning i efterfrågan på nyproducerade
bostäder. Det finns en risk att den utslagning av kapacitet
inom byggsektorn som nu sker blir alltför stor. En lösning
på detta är att i stor utsträckning kanalisera resurser till
ombyggnadsverksamheten.
I Boverkets rapport ''En kartläggning av
bostadsbeståndet ur ett ombyggnadsperspektiv'' finns
kartläggning av behovet av ombyggnadsverksamheten.
Antalet flerbostadshus med ett värdeår tidigare än 1951
är 25 000.
Några omfattande ombyggnader har inte gjorts i
dessa hus. Under den kommande tioårsperioden blir dessa
flerbostadshus äldre än 50 år och behovet av ombyggnad
bedöms som stort. Antalet lägenheter i dessa flerbostadshus
uppskattas till 275 000.
Den
planerade igångsättningen av nya bostäder är den
lägsta sedan krigsåren. I dag finns ca 55 000
tomma lägenheter, detta trots att ca 175 000
personer står i bostadskön. Trots ett stort antal
tomma lägenheter är det nödvändigt med nytillskott för att
möta morgondagens behov.
De stora förlorarna i dagens samhälle är ungdomarna,
arbetslösa och bostadslösa. Vi har fått ett nytt begrepp i
svensk bostadspolitik ''mambos'', undomar som bor kvar
hemma, ett ''mammaboende'', vilket beror på
arbetsmarknadssituationen. Ungdomar som har förlorat sitt
arbete och flyttat hem och ungdomar som är ''flygfärdiga''
får inget riktigt arbete och stannar kvar hemma.
Skillnaden mellan högkonjunktur och lågkonjunktur
ligger runt 100 000
ungdomar, unga människor som väntar på arbete
och möjlighet till eget boende. Vi vet alltså redan nu att när
konjunkturen vänder så skall plötsligt en eller flera
årskullar ungdomar ut på bostadsmarknaden samtidigt.
Vi har dessutom en ålderspyramid som kräver ett
mycket stort tillskott av anpassade bostäder för äldre.
Befolkningsökningen på grund av invandring och stora
barnkullar, som är på väg att växa upp, kräver en
framförhållning inom bostadssektorn.
För varje år man väntar med att bygga bostäder så
förvärras överhettningen när nästa högkonjunktur
kommer. Vi riskerar att upprepa samma karusell som under
1980-talet med inflation som rusar i väg, fastighetspriser
som går i taket och spekulationer som följer i dessa spår.
Detta är det som kallas marknadens villkor. Med hög
efterfrågan blir också priset högt.
För att undvika denna situation behövs omgående ett
omfattande ROT-program, som även omfattar bostadshus.
Men det är också viktigt att nyproduktionen kommer i gång
för att motverka kommande flaskhalsar inom
bostadssektorn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett ROT-program.
Stockholm den 13 januari 1994
Sinikka Bohlin (s)
Karl Hagström (s)