I samband med stormar och oväder brukar årligen
tusentals hushåll bli utan elström. Dessa händelser inträffar
nästan alltid vintertid och för människor som är beroende
av el för uppvärmning kan elavbrotten vara nog så
kännbara.
Känsligheten i eldistributionen, tillsammans med
stigande priser på energi, har medverkat till att många
hushåll nu har värmeanläggningar som kan eldas med ved,
eller har sekundäranordningar i form av
kakelugn/braskamin som i krislägen kan bidra till
uppvärmningen.
Tyvärr visar undersökningar på att vedeldningen också
har negativa inslag. Här ska inte tas upp årligen inträffade
tragedier med nedbrunna bostäder, orsakade av
undermåliga eldstäder och bristande brandtillsyn. Fastmer
avses de rön som redovisas i en rapport till regeringen och
till naturvårdsverket, där framförallt utsläppen av
cancerframkallande ämnen är signifikant höga.
Cancerogena ämnen som eten, propen, bensen och
budatien har mätts upp i nivåer som kan beräknas till 250
till 500 fall om året, orsakade av småskalig vedeldning. Om
all energianvändning i landet hade samma höga
cancerfrekvens, skulle det betyda cancerfall upp till 10 000
per år.
Ett annat exempel är att enskild vedeldning producerar
årligen 130 000 ton kolväten, vilket i stor grad motsvarar
vägtrafikens utsläpp! Man beräknar att 25% av småhusen
idag har ved som främsta uppvärmningskälla, men bara 4%
av pannorna klarar av de krav som ställs vid nybyggnation.
Med tekniskt sett enkla anordningar skulle cancerfallen
halveras och energieffekten öka med 50%; mest effektivt
här är installation av vattenackumulator. Andra
undersökningar än den ovan åberopade visar att kvalitén på
vedråvaran har stor betydelse. Ved med t ex hög fukthalt
ger skadligare utsläpp än torr, eldning med avfallsprodukter
ökar giftutsläppen avsevärt. I samhällen med i detta
sammanhang olämplig topografi kan vindstillhet i
kombination med högtryck innebära en luftsammansättning
motsvarande den i stora städer.
De problem som här påtalas är i första hand
koncentrerade till mindre samhällen och tätortsbildningar.
Trots de hälsorisker som forskare och andra är klara över
som resultat av dåligt fungerande
förbränningsanläggningar, alternativt undermålig kvalité på
bränsleråvaran, måste man komma ihåg att vedeldningen
också har positiva effekter, bl a har den bidragit till ett
minskat oljeberoende. Min bedömning är därför att
restriktioner, motiverade ur miljö- och hälsosynpunkt,
måste föregås av stimulanser. Det är med hänsyn till landets
långsiktiga energipolitik viktigt att vi inte byter
oljeberoende mot ett elberoende. Snarare är det fråga om,
i varje fall i ett perspektiv fram till sekelskiftet, att stimulera
fram en betydligt snabbare omsättning av villapannor. Som
fallet är med äldre bilar, släpper 20--30 år gamla eldstäder
ifrån sig betydligt mer skadliga ämnen än nya. S k
kombinationspannor av äldre modell är byggda för
oljeeldning och inte för kontinuerlig vedeldning. En ca 10
år gammal panna släpper ut 12--13% svavel per år (vid
oljeeldning), medan en ny modern panna ger ifrån sig 1 till
2 kg per år med verkningsgrad kring 90%.
Sammanfattningsvis bedömer jag det angeläget att all
uppvärmning av bostäder kan ske under för miljön och
människorna så säkra betingelser som möjligt. En del
avarter som här påtalats skulle kunna åtgärdas genom årliga
pannkontroller möjligen med sotningsväsendet som
stomme. Eldning med fasta bränslen måste fortfarande få
vara tillåten, om den sker på ett säkert och miljövänligt sätt.
S k tillfällighetseldning i kakelugn/braskamin bör
överhuvudtaget inte omfattas av restriktioner utöver dem
som gäller inom sotningsdistrikten.
De stimulanser jag tidigare efterlyst bör riktas så att de
främjar nyinstallation av oljepanna och brännare,
alternativt pannor som enbart avser fastbränsle. Rimligen
bör det vid nybyggnation påverka lånebilden. I äldre
fastigheter bör investeringar avseende eldstäder enligt ovan
ge en avdragsrätt, liknande den som nu ingår i regeringens
stimulanspaket riktat mot villaägare 93/94.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stimulanser i syfte att främja en
snabbare övergång till miljö- och högenergianpassade
eldstäder inom det svenska bostadsbeståndet.