I samband med stormar och oväder brukar årligen tusentals hushåll bli utan elström. Dessa händelser inträffar nästan alltid vintertid och för människor som är beroende av el för uppvärmning kan elavbrotten vara nog så kännbara.
Känsligheten i eldistributionen, tillsammans med stigande priser på energi, har medverkat till att många hushåll nu har värmeanläggningar som kan eldas med ved, eller har sekundäranordningar i form av kakelugn/braskamin som i krislägen kan bidra till uppvärmningen.
Tyvärr visar undersökningar på att vedeldningen också har negativa inslag. Här ska inte tas upp årligen inträffade tragedier med nedbrunna bostäder, orsakade av undermåliga eldstäder och bristande brandtillsyn. Fastmer avses de rön som redovisas i en rapport till regeringen och till naturvårdsverket, där framförallt utsläppen av cancerframkallande ämnen är signifikant höga. Cancerogena ämnen som eten, propen, bensen och budatien har mätts upp i nivåer som kan beräknas till 250 till 500 fall om året, orsakade av småskalig vedeldning. Om all energianvändning i landet hade samma höga cancerfrekvens, skulle det betyda cancerfall upp till 10 000 per år.
Ett annat exempel är att enskild vedeldning producerar årligen 130 000 ton kolväten, vilket i stor grad motsvarar vägtrafikens utsläpp! Man beräknar att 25% av småhusen idag har ved som främsta uppvärmningskälla, men bara 4% av pannorna klarar av de krav som ställs vid nybyggnation.
Med tekniskt sett enkla anordningar skulle cancerfallen halveras och energieffekten öka med 50%; mest effektivt här är installation av vattenackumulator. Andra undersökningar än den ovan åberopade visar att kvalitén på vedråvaran har stor betydelse. Ved med t ex hög fukthalt ger skadligare utsläpp än torr, eldning med avfallsprodukter ökar giftutsläppen avsevärt. I samhällen med i detta sammanhang olämplig topografi kan vindstillhet i kombination med högtryck innebära en luftsammansättning motsvarande den i stora städer.
De problem som här påtalas är i första hand koncentrerade till mindre samhällen och tätortsbildningar.
Trots de hälsorisker som forskare och andra är klara över som resultat av dåligt fungerande förbränningsanläggningar, alternativt undermålig kvalité på bränsleråvaran, måste man komma ihåg att vedeldningen också har positiva effekter, bl a har den bidragit till ett minskat oljeberoende. Min bedömning är därför att restriktioner, motiverade ur miljö- och hälsosynpunkt, måste föregås av stimulanser. Det är med hänsyn till landets långsiktiga energipolitik viktigt att vi inte byter oljeberoende mot ett elberoende. Snarare är det fråga om, i varje fall i ett perspektiv fram till sekelskiftet, att stimulera fram en betydligt snabbare omsättning av villapannor. Som fallet är med äldre bilar, släpper 20--30 år gamla eldstäder ifrån sig betydligt mer skadliga ämnen än nya. S k kombinationspannor av äldre modell är byggda för oljeeldning och inte för kontinuerlig vedeldning. En ca 10 år gammal panna släpper ut 12--13% svavel per år (vid oljeeldning), medan en ny modern panna ger ifrån sig 1 till 2 kg per år med verkningsgrad kring 90%.
Sammanfattningsvis bedömer jag det angeläget att all uppvärmning av bostäder kan ske under för miljön och människorna så säkra betingelser som möjligt. En del avarter som här påtalats skulle kunna åtgärdas genom årliga pannkontroller möjligen med sotningsväsendet som stomme. Eldning med fasta bränslen måste fortfarande få vara tillåten, om den sker på ett säkert och miljövänligt sätt. S k tillfällighetseldning i kakelugn/braskamin bör överhuvudtaget inte omfattas av restriktioner utöver dem som gäller inom sotningsdistrikten.
De stimulanser jag tidigare efterlyst bör riktas så att de främjar nyinstallation av oljepanna och brännare, alternativt pannor som enbart avser fastbränsle. Rimligen bör det vid nybyggnation påverka lånebilden. I äldre fastigheter bör investeringar avseende eldstäder enligt ovan ge en avdragsrätt, liknande den som nu ingår i regeringens stimulanspaket riktat mot villaägare 93/94.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulanser i syfte att främja en snabbare övergång till miljö- och högenergianpassade eldstäder inom det svenska bostadsbeståndet.
Stockholm den 10 januari 1994 Kenth Skårvik (fp)