I propositionen läggs fram förslag om att ett nytt och från bygglovsprövningen fristående tillsyns- och kontrollförfarande införs beträffande de tekniska egenskapskraven på byggnader och andra anläggningar.
Enligt förslaget skall byggnadsnämnden titta på de tekniska egenskapskraven dvs. hälsa, säkerhet, inomhusklimat m.m. först i samband med samrådsmötet. Detta är i princip det enda tillfälle då byggnadsnämnden kommer att kunna kontrollera vilka egenskapskrav som installationerna uppfyller, enligt förslaget.
Ett byggsamråd som hålls i anslutning till byggstarten är ett alldeles för sent skede att samordna dessa frågor. Det är även en stor brist att en oberoende part som byggnadsnämnden inte finns med under projektets gång.
Visserligen har slutversionen av utredningens förslag reviderats så tillvida att vid små byggnadsobjekt föreslås byggnadsnämndens nuvarande arbetsförfarande med den tekniska kontrollen vara kvar tills vidare.
Denna ändring har gjorts för att man förstått att förslaget skulle innebära en stor utslagning av småföretag i byggbranschen, som inte kan göra anspråk på att vara kvalitetsansvariga eller upprätta kontrollplaner.
Utredningen nämner inte att förhållandet i flertalet kommuner är att ca 90 % är mindre byggobjekt. De återstående, ca 10 %, har redan idag möjlighet att göra anspråk på att vara kvalificerade byggherrar med PBL som stöd. Det går -- vilket flera remissyttranden också påpekat -- att genomföra de önskade förändringarna redan med en bibehållen PBL.
Åtgärden att ta bort prövningen av de tekniska egenskapskraven ur PBL och flytta dem till en nystiftad lag innebär inte att vi får bättre byggnader, lägre kostnader och ett sundare inomhusklimat m.m.
Vi har problem med sjuka-hus-symtom som t.ex. asbest, radon, emissioner från helt oprövade byggmaterial som är lagliga att använda utan någon som helst prövning, formaldehyd, flytspackel, vattenskador etc. Inga av dessa problem är mindre i byggnader som uppförts av kvalificerade byggherrar -- tvärtom. Byggnadsnämndens blygsamma resurser har varit och är ett uppskattat stöd i branschen vad gäller den tekniska prövningen.
Den tekniska prövningen bör bibehållas i PBL och i stället bör betonas att kvalificerade byggherrar bör eller skall göra kontrollplaner och bedriva egenkontroll, varvid också byggnadsnämndens tekniska prövning kan begränsas därefter.
Det är heller inte rimligt att plocka över så mycket från 3 kap. PBL till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Exempelvis paragrafen om att byggnader skall vara lämpliga för sitt ändamål samt angående tillgänglighetskravet i PBL. Det krävs en helhetsstudie av byggnad och tomt för att rätt avgöra dessa frågor.
Proposition 1993/94:178 är etapp ett av PBL- utredningen. Det självklara borde vara att hela förändringen av PBL måste beslutas i ett sammanhang, eftersom de olika kapitlen (och verkligheten: översiktsplan, detaljplan, bygglov och inspektion) hänger så intimt samman, att det är omöjligt att besluta om en tredjedel av förändringen medan den andra tredjedeln är ute på remiss och den tredje ännu inte har lämnat utredaren!
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1993/94:178.
Stockholm den 12 april 1994 Sonia Karlsson (s)