med anledning av skriv. 1993/94:95 Redogörelse för handläggningen av prövningen av ansökan om en fast förbindelse över Öresund
I skrivelsen redogörs för prövningens gång samt biläggs
ett antal handlingar kopplade till prövningsprocessen.
Trots omfattande miljökonsekvensbeskrivningar,
remissförfarande etc kvarstår alltjämt många frågetecken.
Nollösningen
I den internationella expertpanelens senaste rapport om
Öresundsbron, offentliggjord den 3 december då den
överlämnades till de svenska och danska regeringarna,
rekommenderar forskarna att man inväntar resultatet av de
tredimensionella mätningarna av vattengenomströmningen
innan man tar det slutliga ställningstagandet omkring
förbindelsens utformning. Detta för att utformningen av
förbindelsen är mycket viktig vad gäller påverkan av
vattengenomströmningen.
Sverige har ställt sig bakom Riodeklarationen också i
regeringsdeklarationen. Miljöpolitiken måste utgå från vad
naturen långsiktigt tål. Vi har inte rätt att föröda för de
generationer som kommer efter oss. Försiktighetsprincipen
måste vara en viktig ledstjärna.
Att fatta beslut innan alla oklarheter om miljöpåverkan
är undanröjda måste vi ställa oss avvisande till.
Miljöprövningen i övrigt
Regeringsdeklarationens skrivningar kan tyvärr leda till
att fokuseringen på vattengenomströmningen blir så total
att de övriga miljöfrågorna hamnar i bakgrunden. Detta
vore mycket olyckligt. Öresundsförbindelsen är emellertid
prövad enligt naturresurslagens kapitel 4 vilket innebär att
en totalbedömning av miljökonsekvenser och samhällsnytta
gjorts. Koncessionsnämnden avslog konsortiets ansökan då
den fann att ansökan stred mot tillåtligheten i tre
avseenden, vart och ett tillräckligt för avslag;
genomströmningen till Östersjön, förbindelsens påverkan
på markanvändningen och de konflikter som uppstår med
intressena för naturvård, kulturvård och friluftsliv.
Koncessionsnämnden menar att det blir svårt för
regeringen att finna stöd till ett ja till fast förbindelse enligt
nuvarande förslag utifrån kap 4:3 i NRL. Denna paragraf
behandlar allmäna planeringssynpunkter mot bakgrund av
antagna miljö- och trafikmål. Riksdagens miljö- och
trafikpolitiska mål är en reducering av kväveoxider med 30
% till 1995 räknat på 1980 års nivå, att ej öka utsläppen av
växthusgaser och att minska halterna av marknära ozon.
Enligt konsortiets ansökan kommer utsläppen från
trafiken inte att öka med en förbindelse. Men vi frågar oss
om det överhuvud taget är rätt signal att ta initiativ till en
infrastruktursatsning av denna storlek -- vilken påverkar
framtida trafikmönster och trender för mycket lång tid
framöver -- om resultatet inte blir en omfattande minskning
av trafikens miljöbelastning? Vi vet dessutom att
omfattningen av kvävexoidutsläppen, växthusgaser etc
behöver minskas mycket mer än vad avtalen föreskriver.
För att nå ner i nivåer som naturen långsiktigt tål behöver
ytterligare minskning av utsläppen ske.
Ekonomi
Vissa oklarheter återstår vad gäller planering av
anslutningarnas utformning och kostnader. Ska Malmö få
sin citytunnel -- vilket egentligen är en nödvändighet för att
jänvägstrafiken ska kunna ske rationellt från Malmö till den
fasta förbindelsen över Sundet. Då en regional utveckling
med en större kontakt vad gäller arbetskraft och näringsliv
är ett syfte med bron vore det olyckligt om planeringen av
järnvägstrafiken redan från början gjordes irrationellt.
Kostnaderna för en citytunnel beräknas till ca 3 miljarder
kronor, och kan därför ej betalas av Malmö kommun. Hur
planering och finansiering ser ut vad gäller detta är det
mycket angeläget att snabbt få ett klart besked om.
Vattendomstolens yttrande leder också till vissa
frågetecken vad gäller förbindelsens ekonomi.
Vattendomstolen kräver en nollösning vilket bland annat
innebär förändringar i utformningen av den konstgjorda ön
söder om Saltholm. Förändringarna innebär fördyringar.
Hur påverkas ekonomin i projeketet av sådana nödvändiga
förändringar?
Avtalets utformning
Det är enligt avtalet möjligt att ändra utformningen av
avtalet om en fyrfilig motorväg och en dubbelspårig järnväg
om lagprövningarna i bägge länderna förespråkar detta.
Enligt avtalet ska också hänsyn tas till de båda staternas
internationella förpliktelser. Det viktiga för att avtalsbrott
inte ska uppstå, är att Sveriges regering, med hänvisning till
miljöprövningen, låter meddela den danska regeringen att
miljöprövningen inte tillåter den föreslagna kombinerade
förbindelsen, utan vill pröva andra lösningar. En sådan
lösning skulle kunna vara tunnelalternativet.
Övriga Östersjöstater
Övriga Östersjöstater har hörts angående bron.
Tveksamheter har framkommit inte minst från Finland. Vad
den senaste överläggningen den 19 oktober 1993 ledde fram
till framgår inte av skrivelsen. Men värt att reflektera över
är att den fasta förbindelsen i sin nuvarande utformning
riskerar att begränsa övriga östnationers handlingsfrihet för
oöverskådlig tid. Detta är inte lyckligt.
Nettoflödet
Nyttan med en eventuell bro är att ta sig över Öresund.
En eventuell vinst skall delas lika mellan länderna. Därför
är det viktigt att frågan ställs om hur ett nettoflöde av trafik
kommer att se ut. Med stor sannolikhet blir det Sverige som
kommer att utnyttja och därmed betala största andelen av
bron. Således ter sig en eventuell vinst snarare som
nettoförlust för Sverige. Det största trafikflödet kommer
snarare att ske med nya, miljö- och energivänliga
katamaraner från Skånes sydkust till Tyskland direkt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av
överläggningarna med Finland om en Öresundsbro.