med anledning av prop. 1993/94:8 Höjd garanterad ränta 1994--1996 för hus med statliga bostadssubventioner enligt äldre bestämmelser
Det stora underskottet i staten finanser kräver att alla
realistiska möjligheter att minska statens kostnader
utnyttjas. Samtidigt är det viktigt att beslutade sparåtgärder
upplevs som trovärdiga och ändamålsenliga.
På grund av flera samverkande orsaker har kostnaderna
för räntebidrag till bostäder de senaste åren nått nivåer som
utgör en allvarlig belastning på statsbudgeten. Därför har
det framstått som synnerligen angeläget, för att inte säga
nödvändigt, att snabbt minska dessa kostnader.
Hög ränta, stor byggvolym och hög produktionskostnad
under åren 1988--1992 är en väsentlig orsak till statens höga
kostnader för räntebidragen. Räntan har gått ner,
byggvolymen minskar dramatiskt och
produktionskostnaden har blivit mera rimlig. Om
subventionsräntan förblir låg -- ej över 8 % -- och
bostadsbyggandet de närmaste åren i genomsnitt blir
15 000--20 000 lgh/år kommer statens kostnader utan extra
upptrappningar av den garanterade räntan att minska från
32 miljarder kronor 1993 till ca 8 miljarder kronor 1998. Det
är knappast någon annan statlig utgiftspost som minskar så
mycket utan särskilda sparåtgärder.
Genom den låga subventionsräntan kommer den del av
bostadsbeståndet som har räntebidrag att minska betydligt
snabbare än vid en räntenivå på t ex 11 %. Detta gör att om
besparingarna ligger kvar på oförändrat belopp så blir
belastningen på kvarvarande bostäder väsentligt större.
Samtidigt kommer större delen av besparingarna på grund
av den extra upptrappningen endast att vara en förskjutning
i tiden på något eller ett par år. Alla bostäder byggda 1987
och tidigare kommer 1998 att vara ute ur systemet om
subventionsräntan ligger under 8 %.
De extra upptrappningarna kommer i första hand att ha
mycket negativa effekter på bostäder byggda 1987--1992
och i betydande omfattning vara orsaken till obestånd som
leder till konkurs och till stora förluster för stat och
kommuner.
Det finns anledning att utifrån dagens förutsättningar
åter analysera nettoeffekten av förslagen om upptrappning
av den garanterade räntan 1995 och 1996. Att
upptrappningen av den garanterade räntan kommer att
medverka till fler konkurser är ställt utom allt tvivel, men
det kan också vara så att denna kunskap påverkar
marknaden så att obligationsräntan blir något högre, vilket
i så fall ökar statens kostnader för räntebidragen utöver de
kostnader som fler konkurser medför. Kostnaderna för
bostadsbidragen ökar också i någon mån genom den extra
upptrappningen av den garanterade räntan. Det är fullt
möjligt att en objektiv analys ger för handen att
nettospareffekten av upptrappningen av den garanterade
räntan blir negativ. I så fall kan en omprövning vara
motiverad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ytterligare analys -- enligt vad i motionen anförts -- bör
göras innan upptrappningen av den garanterade räntan
genomförs 1995 och 1996.