''Demokrati och kvinnorörelse är två blommor sprungna
ur samma rot'' (Anna Whitlock).
Kärnan i liberalismen är att var och en skall ha möjlighet
att bestämma över sitt liv så länge det inte skadar andra.
Liberaler vill undanröja hinder som fördomar och
stereotypa förväntningar skapar. Könsrollerna snärjer oss i
mönster där vi egentligen inte hör hemma. Det är bara i ett
jämställt samhälle som vi kan få rätten att vara olika. Det
är bara där som vi kan ta vara på alla människors
individualitet, initiativkraft och vilja att ta ansvar.
Könsfördomar leder till likriktning, jämställdhet bidrar till
frigörelse och gör det möjligt för både män och kvinnor att
utveckla alla sidor av sin personlighet.
I 1990-talets samhälle känner alltfler en otålighet över
den långsamma takten i jämställdhetsarbetet. Sverige är
fortfarande ett manssamhälle när det gäller makt och
inflytande i sfärerna arbetsmarknad, ekonomi, medier och
universitet.
Heltidsarbetande män tjänar i genomsnitt 40 000 kronor
mer om året än heltidsarbetande kvinnor. Typiska
kvinnoarbeten värderas fortfarande lägre än typiska
mansarbeten trots samma kvalifikationsgrad. Vid
pensioneringen får kvinnor som en följd av detta betydligt
lägre pension än män. Kvinnor har vidare i högre
utsträckning än män arbeten, som leder till
förslitningsskador och stress.
Att endast någon tiondels procent av
styrelseledamöterna i landets större börsnoterade företag är
kvinnor och att bara sex procent av Sveriges professorer är
kvinnliga visar hur lång väg det är till jämställdhet inom
näringsliv och universitet.
I politiken är förhållandena bättre, men även här
återstår mycket att göra. Det behövs krafttag för att uppnå
en jämställd representation i alla samhällsorgan och
beslutande församlingar. Målet måste vara att hälften av
alla ledamöter är kvinnor, eftersom hälften av befolkningen
är kvinnlig. Etappmål med tidsgränser är ett bra sätt att gå
från ord till handling. Ett annat sätt är att anpassa politikens
villkor så att det blir lättare att kombinera politik med
familjeansvar.
Jämställdheten är ett sätt att fullt utnyttja samhällets
begåvningspotential. Ska Sverige klara den internationella
konkurrensen måste urvalet av morgondagens ledare bygga
på att bästa urval görs. Jämställdhet är med andra ord en
fråga om kvalitet där kvinnor och män skall ha samma
möjligheter för samhällets bästa.
Detta innebär att jämställdhetsmålet bättre måste
knytas till den ekonomiska politiken och få ett ännu
starkare genomslag i långsiktigt ekonomiskt analysarbete,
ekonomiska åtgärder och budgetarbete än det har idag.
Forskning om den ekonomiska politikens konsekvenser för
kvinnor och män bör uppmuntras och fler kvinnor beredas
plats i de organ som sysslar med ekonomiska frågor.
Om könssegregeringen i det svenska samhället
försvinner kommer en kreativ miljö att uppstå i mötet
mellan män och kvinnor. Det befrämjar nytänkande till
gagn för alla. Mannen får chansen till ett rikare liv genom
att ha mer av nära daglig samvaro med sina barn. Kvinnan
får tillfredsställelsen att påverka samhället genom att verka
i en större krets än den lilla familjen. Men framför allt får
barnen en möjlighet att utveckla god kontakt med både
mamma och pappa.
Ren diskriminering av kvinnor, som visar att kvinnor
värderas lägre än män, förekommer fortfarande. Kvinnor
får exempelvis utan saklig grund inte sällan sämre betalt än
män för samma arbete. Kvinnor utfrågas ofta vid
anställningsintervjuer om sina familjeplaner, något som
endast undantagsvis händer män. Kvinnor betalar högre
försäkringspremier än män för att de lever längre, men män
betalar inte högre trafikskadepremier än kvinnor för att de
orsakar fler olyckor.
Inom framför allt näringslivet satsar arbetsgivarna mer
på män än på kvinnor när det gäller internutbildning och
annat som leder till högre tjänster. Inom sjukvården får
kvinnor inte sällan sämre behandling än män och
behandlingsmetoder har ofta enbart utprovats på män.
Det moderna välfärdssamhället, där stat och kommun
har ett stort ansvar för barn- och äldreomsorgen, måste
bibehållas och utvecklas. Att samhället tillhandahåller en
omsorg av god kvalitet, mångfald och reell valfrihet till ett
rimligt pris är speciellt viktigt för kvinnorna, eftersom de av
tradition fortfarande tar huvudansvaret för omsorgen av
barn och gamla.
I Sverige har man genom lagar på olika sätt försökt att
underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete med
familjeansvar. Men fortfarande är föräldrar, och särskilt
småbarnsföräldrar och ensamstående föräldrar, i alltför stor
utsträckning pressade av sina dubbla roller. För barnens
skull behövs ytterligare åtgärder som gör det lättare för
människor att både ha barn och förvärvsarbeta. Samhället
måste med andra ord bli barnvänligare.
Bristen på jämställdhet yttrar sig också i att kvinnor
utsätts för våld och övergrepp i en omfattning som är helt
oacceptabel och som dessutom ser ut att ha ökat under
senare år. En lång rad åtgärder krävs för att bekämpa detta
våld mot kvinnor.
Närbesläktat med våldet mot kvinnorna är
prostitutionen. Den speglar det könsmässiga
maktförhållandet i samhället, där kvinnan även på andra
områden är underordnad mannen och betraktad som en
person som ska stå mannen till tjänst. Prostitutionen är en
del av kvinnoförtrycket i världen.
Politiken -- ett fält för både kvinnor och män
--
p1pRiksdagen har satt upp tre etappmål för
kvinnorrepresentationen i statliga styrelser, nämnder och
kommittéer. Det första målet -- 30 procent kvinnor 1992 --
har redan uppnåtts. Nästa mål ör 40 procent kvinnor 1995.
Slutmålet är hälften kvinnor 1998. Ett medel för att uppnå
dessa mål är att departement, partier och organisationer
ombeds att lämna både ett manligt och ett kvinnligt
namnförslag för varje post som skall besättas. Liknande
medel och etappmål borde också användas för att öka
kvinnorepresentationen i styrelser och nämnder i
kommuner och landsting.För att få fler kvinnor att
engagera sig i politik bör arbetsformerna både inom
partierna och i de demokratiskt beslutande organen
förändras så att de bättre anpassas till modernt familjeliv.
Utbildning och arbetsmarknad
--
p1pAtt arbetsmarknaden har så mycket av utpräglat kvinnliga
arbetsområden gör kvinnor extra sårbara vid
konjunktursvängningar och nedskärningar av den offentliga
sektorn. Ett viktigt mål för arbetsmarknadspolitiken måste
vara att bryta invanda föreställningar och attityder till
yrkesval. Ytterligare arbetsmarknadspolitiska och
regionalpolitiska insatser måste även göras för att skapa
arbetstillfällen för kvinnor, inte minst för kvinnor i
glesbygden.Jämställdhets- och kvinnoforskningen har
fått en stor positiv betydelse genom att upptäcka och
kartlägga hittills okända områden. Men mycket återstår.
Anslag till till kvinno- och jämställdhetsforskning måste
utgå även i fortsättningen.Det har visat sig att
arbetsgivarna har ganska dåliga kunskaper om de krav
lagen ställer på jämställdhet. Jämställdhetsombudsmannen
bör därför få mer resurser för kontroll av
jämställdhetslagens efterlevnad.Arbetsmarknadens
parter ska inte kunna avtala bort jämställdhetslagens
bestämmelser. Den som anser sig diskriminerad ska i de fall
hon eller han direkt vänt till JÄMO, om så önskas, slippa
blanda in fackföreningen.Tio procent av cheferna i privat
sektor och 30 procent av cheferna i offentlig sektor är
kvinnor. Endast några tiondels procent av
styrelseledamöterna i de största svenska företagen är
kvinnor. Detta är oacceptabelt. Därför är det viktigt att
fortsätta arbetet med att försöka öka den kvinnliga
representationen.Ett mål för jämställdhetspolitiken är
att kvinnor ska kunna försörja sig på sin lön. Många
deltidsarbetande kvinnor skulle önska att de i stället
arbetade heltid. De bör ha förtur till heltidstjänster.
Lagen förbjuder en arbetsgivare att ge kvinnor lägre lön än
män för lika eller likvärdigt arbete. Men lagen har bara
prövats några få gånger i arbetsdomstolen. En orsak kan
vara att kvinnor är rädda för att ensamma ''schavottera'' i
en process om lönen. Därför bör möjlighet till grupptalan
införas vid dessa mål.Jämställdhetslagen bör skärpas så
att det i de jämställdhetsplaner, som tas fram på
arbetsplatsen, ska framgå hur arbetsgivaren planerar att
aktivt arbeta även med lönefrågorna.Den individuella
lönesättningen kan komma att få som följd att löneklyftan
mellan män och kvinnor ökar. Därför måste
konsekvenserna av denna lönesättningsprincip noga följas
och studeras.Ett sätt att uppvärdera lågvärderade
kvinnliga yrken är att använda arbetsvärdering. En objektiv
arbetsvärdering, som ligger till grund för en justering av
lönerna både för grupper av anställda och individider, bör
användas i större omfattning -- inte minst i offentlig
tjänst.Löneskillnadsutredningens förslag om
könsuppdelad lönestatistik samt en intensifierad forskning
om löneskillnader bör genomföras.För att göra det
lättare att förena familjeansvar med förvärvsarbete måste
flexibiliteten vad gäller arbetstider och arbetsvillkor öka.
En anställd bör så långt det är möjligt ha rätt att förlägga
arbetstiden i enlighet med sina egna behov.Fortfarande
är sexuella trakasserier och annan mobbning av kvinnor ett
problem, särskilt på mansdominerade arbetsplatser. JÄMO
bör få i uppdrag att utarbeta en handledning om hur man
kommer till rätta med dessa arbetsmiljöskadliga
företeelser.Det är könsdiskriminerande att arbetsgivare
vid anställningsintervjuer ställer frågor till kvinnor men
endast undantagsvis till män om deras planer på
familjebildning och barn. Detta är dessutom
integritetskränkande. Frågan om hur sådan diskriminering
ska kunna upphöra bör utredas.
Den jämställda familjen
--
p1pEn hörnsten i ett jämställt samhälle är att det finns tillgång
till barnomsorg för alla som efterfrågar sådan.
Kommunerna ska vara skyldiga att se till att det finns en
valfri och mångskiftande barnomsorg av god kvalitet till
rimligt pris för förskolebarn i enlighet med det i riksdagen
nyligen fattade beslutet.Möjligheten för föräldrarna att
överlåta sin tillfälliga föräldrapeng för vård av sjukt barn till
anhörig eller annan närstående person bör utredas. En
sådan ordning skulle innebära ökad handlingsfrihet.En
förälder (oftast pappan) har inte laglig rätt till
föräldraledighet eller ledighet för vård av sjukt barn med
ersättning från försäkringskassan i de fall han eller hon inte
är vårdnadshavare (exempelvis efter en skilsmässa). På
denna punkt måste lagen ändras så att det blir möjligt för
den förälder, som inte är vårdnadshavare, att få
föräldraledighet och ledighet för sjukt barn med ersättning
från försäkringskassan -- under förutsättning att
vårdnadshavaren lämnar sitt medgivande.Det är viktigt
att föräldraförsäkringen och den tillfälliga
föräldrapenningen även i fortsättningen ligger kvar hos
försäkringskassorna. Om arbetsgivarna skulle ta över,
liksom de gjort med sjukersättningen, är risken stor för att
kvinnor i fertil ålder och kvinnor med barn kommer att
uppfattas som en ännu mindre attraktiv arbetskraft än de
gör i dag. Detta är ett hot mot jämställdheten.Det är av
många skäl angeläget att papporna utnyttjar sin rätt till
föräldraledighet mer än de gör idag. En möjlighet att uppnå
detta är att en månad förbehålls vardera föräldern utan
överlåtelserätt. I praktiken innebär det att en pappamånad
införs.Ensamförälderstödet bör bibehållas utan
behovsprövning för att inte skapa marginaleffekter. Det
måste vara lönsamt även för ensamstående föräldrar att
höja sin inkomst av arbete.I dag betalar kvinnor mer i
premier än män för privata pensionsförsäkringar, beroende
på att kvinnor genomsnittligt lever längre än män. På andra
försäkringsområden, där män genomsnittligt kostar mer än
kvinnor, görs emellertid ingen sådan könsmässig åtskillnad.
Män och kvinnor bör behandlas utan åtskillnad.
Hälsa och välbefinnande
--
p1pKvinnors ohälsa är större än mäns, trots att de lever längre.
Kvinnor är oftare sjukfrånvarande och sjuk- eller
förtidspensioneras i större omfattning än män. Kunskapen
om utbredning av och orsakerna till kvinnlig ohälsa behöver
bli bättre.Missbruket av alkohol och rökning har ökat
bland kvinnor. Därför krävs kraftfulla insatser för att
minska kvinnors alkoholbruk/missbruk samt rökning.
Den fria aborträtten är betydelsefull för kvinnors
självständighet och oberoende genom att den ger kvinnor
kontroll över sin fruktsamhet och därmed sina liv. Den fria
aborträtten skall bibehållas enligt nuvarande regler.
Eftersom illegala aborter skadar eller dödar så många
kvinnor i världen bör Sverige verka internationellt för
införande av fri abort i andra länder.Det har visat sig att
män får bättre behandling än kvinnor vid en del
sjukdomstillstånd, exempelvis hjärtinfarkt. Utpräglat
kvinnliga sjukdomar har lägre prioritet än mäns sjukdomar
av samma svårighetgrad. Denna könsdiskriminering i
sjukvården måste upphöra. Sjukdomar som främst eller
värst drabbar kvinnor ska ha samma prioritering som
sjukdomar som drabbar män.Diagnos- och
behandlingsmetoder för sjukdomar, gemensamma för båda
könen, har för det mesta utprovats på män. Detta har i de
fall symptom och behandlingsmetoder är olika för män och
kvinnor fått negativa konsekvenser för kvinnorna. Mannen
får inte längre utgöra normen vid medicinsk forskning.
Medicinska behandlingsmetoder anpassade till kvinnor
måste utvecklas.Könsstympning av kvinnor är ett brott
som straffmässigt skall betraktas som grovt. Det måste
finnas en obligatorisk skyldighet för svenska myndigheter
att upplysa dem som kommer från länder där
könsstympning praktiseras, att detta betraktas som ett grovt
brott i svensk lag och att handlingen är straffbar även när
den begås utomlands. Men framför allt är det viktigt att
försöka hjälpa dessa kvinnor att bryta denna sedvänja.
Lärare och andra som kommer i kontakt med flickor, som
riskerar eller har utsatts för könsstympning, ska informeras
om sin skyldighet att anmäla detta. Vårdpersonal är en
annan personalkategori som kan komma i kontakt med
detta problem. Det är därför viktigt att de i sin utbildning
får den kunskap som krävs samt att stöd och rådgivning
finns för den personal som kommer i kontakt med
könsstympade flickor och kvinnor.
Fritiden -- en sund själ i en sund kropp
--
p1pTrots att 40 procent av dem som aktivt utövar sport och idrott
är kvinnor är den kvinnliga representationen i styrelserna
för idrottsförbund och idrottsklubbar liten. Utpräglade
mansidrotter har dessutom prioriterats framför utpräglade
kvinnoidrotter. Det offentliga stödet till idrotten bör vara
förenat med krav på bättre jämställdhet inom idrotten.
Pojkar ägnar sig oftare än flickor åt idrott, medan flickor i
större utsträckning har andra fritidsintressen.
Män och kvinnor bör dela rättvist på de pengar som
avsätts för fritids- och idrottsverksamhet.
Mäns våld mot kvinnor
--
p1pEnligt statistiken har våldtäkter och misshandel av kvinnor
ökat kraftigt under senare år. Påföljderna för misshandel,
våldtäkt och andra sexuella övergrepp mot kvinnor måste
därför skärpas och skadestånden bli högre.Kvinnor som
hotas av sina f d män/pojkvänner ska ha samma rätt till
skydd för liv och lem som exempelvis hotade politiker eller
företagsledare. De hotade kvinnornas möjlighet att få
livvakt ska därför bedömas generöst. Återfallsbenägna
våldtäkts- och misshandelsmän bör övervakas av polisen på
samma sätt som nu sker med narkotikahandlare.
Handläggningstiderna för sexuella övergrepp och
misshandel av kvinnor är för långa, upp till sex månader.
Med tanke på att våld och övergrepp i familjen tenderar att
upprepas bör dessa fall få högsta prioritet.Det är
angeläget att kvinnojourerna fortsätter sin verksamhet med
en kapacitet som motsvarar efterfrågan. Särskilda
mottagningar för kvinnor och barn som utsatts för sexuella
och andra övergrepp bör inrättas och de som redan finns
stödjas.Polisen måste få plikt att meddela en kvinna, som
anmäler att hon utsatts för sexuellt brott eller misshandel,
om att hon har rätt till målsägarbiträde samt att hon kan
begära besöksförbud för den man som trakasserar
henne.Ibland händer det att en utländsk kvinna som
misshandlas eller behandlas illa av sin man inte vill
polisanmäla eller gå ifrån honom, eftersom hon då riskerar
utvisning. Regeln om att utlänning som sammanbor eller är
gift med svensk utvisas om samboendet upphör inom två år
får inte tillämpas rigoröst. Undantag måste kunna göras av
humanitära skäl.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka den kvinnliga
representationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhetslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvinnors löner,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sexuella trakasserier och annan
mobbning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att främja den
jämställda familjen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka kvinnors hälsa och
välbefinnande,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhet inom
idrotten,2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att minska mäns våld
mot kvinnor.3
Stockholm den 25 januari 1994
Christer Lindblom (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Håkan Holmberg (fp)
Barbro Westerholm (fp)
1 Yrkande 6 hänvisat till SoU.
2 Yrkande 7 hänvisat till KrU.
3 Yrkande 8 hänvisat till JuU.