med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen

Det är mycket glädjande att regeringen nu lagt fram en
proposition om en allmän och obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring. Folkpartiet liberalerna har länge
arbetat för att en sådan försäkring införs. Reformen
kommer att innebära att fler får del av det allmännas skydd
vid arbetslöshet.

Trots att vi är nöjda med de förslag som läggs finns det
för folkpartiet liberalerna skäl att peka på några punkter
som vi anser bör förtydligas eller där reformerandet kan gå
vidare.

Höj taket för ersättningsnivån

Av statsfinansiella skäl har regeringen valt att inte höja
den nuvarande maximala ersättningen vid arbetslöshet.
Detta är förklarligt och riktigt eftersom den reformerade
arbetslöshetsförsäkringen är en väsentlig del av
budgetsaneringsprogrammet.

Propositionens förslag innebär att försäkringen ersätter
inkomsten till 80 procent för alla förvärvsinkomsttagare
med årslöner upp till ungefär 5,5 basbelopp. Den
obligatoriska avgiften tas emellertid ut på
förvärvsinkomster upp till årsinkomster motsvarande 7,5
basbelopp.

Regeringens förslag innebär förvisso att den grupp
löntagare som omfattas av en inkomstrelaterad ersättning
ökar. Likafullt kommer stora grupper fortfarande att ha ett
svagt skydd. Vid utgången av 1993 hade 23 procent av de
förvärvsarbetande årsinkomster som översteg 5,5
basbelopp, medan 6 procent av de förvärsarbetande hade
inkomster som översteg 7,5 basbelopp.

Med ett försäkringsmässigt system där avgiften och
ersättningen baseras på samma inkomstunderlag kommer
de allra flesta arbetstagare att omfattas av ett
inkomstrelaterat ersättningssystem motsvarande 80 procent
av normal förvärvsinkomst.

Skillnaden mellan underlag för avgift och ersättning är
på sikt inte förenlig med de krav som bör ställas på en
allmän och obligatorisk försäkring och kan bara ses som en
tillfällig lösning i syfte att täcka kostnaderna för dagens
höga arbetslöshet.

Det är därför vår mening att ersättningsnivån på sikt bör
höjas till den nivå som ligger till grund för avgiftsuttaget,
dvs. årslöner motsvarande 7,5 basbelopp. En sådan höjning
av taket för den inkomstrelaterade ersättningen bör helt
finansieras inom ramen för försäkringen. Detta bör kunna
ske då underskottet i arbetsmarknadsfonden minskar i takt
med att regeringens budgetsaneringsprogram får genomslag
och arbetslösheten sjunker.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen tillkänna
att den maximala ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen
på sikt bör höjas till 80 procent av förvärvsinkomster
motsvarande 7,5 basbelopp per år.

Inför en statlig arbetslöshetskassa

I proposition 1993/94:209 föreslås att försäkringen tills
vidare skall administreras så att länsarbetsnämndernas
enheter för KAS-administrationen skall vara ett fristående
alternativ för administration av en ersättning som motsvarar
den inkomstrelaterade ersättning som dagens
arbetslöshetskassor lämnar. Denna modell innebär att
KAS-administrationen betalas via statsbudgeten, medan
arbetslöshetskassorna har rätt att ta ut en avgift av
medlemmarna för att täcka administrativa kostnader. Detta
är ingen acceptabel ordning.

Konkurrensneutralitet mellan arbetslöshetskassorna och
det statliga alternativet skall råda. Därför bör den allmänna
och obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen från och med
1995 hanteras dels av nuvarande arbetslöshetskassor, dels
av ett statligt alternativ till dessa kassor. För de
förvärvsarbetande som väljer att inte vara med i någon av
nuvarande arbetslöshetskassor skall medlemskap i den
statliga arbetslöshetskassan vara obligatoriskt. Den statliga
arbetslöshetskassan bör för sin administration ta ut en avgift
som motsvarar minst genomsnittet av den medlemsavgift
som tas ut av de nuvarande arbetslöshetskassorna.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen tillkänna
att den allmänna och obligatoriska
arbetslöshetsförsäkringen fr o m 1995 bör administreras av
nuvarande arbetslöshetskassor samt ett statligt alternativ till
dessa. Konkurrensneutralitet skall garanteras genom att
den statliga kassan tar ut en medlemsavgift som motsvarar
minst genomsnittet av medlemsavgifterna i övriga kassor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättningsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den allmänna och obligatoriska
arbetslöshetsförsäkringens administration.

Stockholm den 5 maj 1994

Charlotte Branting (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Christer Lindblom (fp)