Kvinnors förvärvsfrekvens i vårt land är bland de högsta i världen. Detta är positivt, men innebär inte att jämställdhet inom arbetslivet uppnåtts. Tvärtom återstår ett stort jämställdhetsarbete.
Enligt vår bedömning är det en jämställdhetsfråga framför andra som måste prioriteras inom arbetsmarknadsområdet. Detta gäller löneskillnader mellan kvinnor och män.
Den dåvarande regeringen tillsatte i juni 1991 en utredning (dir. 1991:61) som antog namnet Löneskillnadsutredningen. Denna utredning fick ett mycket brett uppdrag att utreda löneskillnader och lönediskriminering. Utredningen överlämnade sitt betänkande (SOU 1993:7) i januari 1993.
Utredningen kom fram till att det finns löneskillnader som inte går att förklara, löneskillnader som varierar mellan 1 och 8 procent. I dessa fall saknas definitivt saklig grund för skillnaderna. Utredningen diskuterar orsaker och överväger möjliga lösningar för att komma till rätta med problemet med diskriminerande löneskillnader. Detta är viktigt och bra.
För det stora flertalet kvinnor är det ändå av större betydelse att komma till rätta med problemet med att kvinnodominerade yrken värderas lägre lönemässigt än mansdominerade. Majoriteten kvinnor är nämligen verksamma i låglöneyrkena inom vård och service. Enligt vår uppfattning är alla försök att komma till rätta med detta problem dömda att misslyckas om inte metoden med könsneutral arbetsvärdering vinner gehör och allmän tillämpning.
Frågan om arbetsvärdering fanns med som en del i Löneskillnadsutredningens uppdrag. Den behandlades som en mindre del i utredningens arbete. Direktiven öppnade möjlighet för att inom utredningens ram göra försök med att låta experter genomföra arbetsvärdering av kvinno- respektive mansdominerade arbeten. Den utmätta tiden gav dock inte utrymme för sådana försök.
En särskild utredning bör nu få i uppdrag att arbeta enbart med könsneutral arbetsvärdering. Förhoppningsvis skall en sådan utredning lyckas med att redovisa hur metoden med könsneutral arbetsvärdering kan användas för att uppvärdera de kvinnodominerade låglöneyrkena inom vård och service. Den kunskap utredningen kan bidra med bör kunna ligga till grund för löneförhandlingar.
Utredningens uppdrag och resultat skall ses som ett viktigt bidrag till information, kunskap och opinionsbildning till gagn för jämställdhetsarbetet på arbetsmarknadens område.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om könsneutral arbetsvärdering.
Stockholm den 18 januari 1994 Rose-Marie Frebran (kds) Stefan Attefall (kds)