I människornas liv spelar arbete en mycket betydelsefull
roll. Men arbetssituationen varierar mycket från person till
person. Många människor har i dag för lite arbete och
alltför många, särskilt ungdomar, har inget arbete alls.
Andra har för mycket arbete och då ofta i form av övertid.
Båda dessa kategorier lider av sin arbetssituation och
eftersom saken hänger ihop som olika sidor av samma mynt
skulle kanske en och samma åtgärd innebära hjälp till dem
båda.
Sverige står nu inför en ny och annorlunda
arbetsmarknad. Situationen kännetecknas av flera olika
tendenser bl.a. högre kompetenskrav, ändrade
arbetsuppgifter, hårdare tempo, färre arbetstillfällen,
osäkrare anställningar och flexibla arbetstider.
Inför framtiden krävs många omprövningar. En av
frågorna är arbetstidsregleringen och då främst i två
avseenden nämligen en generell arbetstidsförkortning och
en sänkning av rätten till övertidsuttag. Från vissa håll drivs
dessa krav hårt och beträffande arbetstidsförkortningen är
man numera beredd till lönesänkningar. Däremot avvisas
alla förslag till ändrad arbetstidsreglering kategoriskt från
andra håll.
En modernisering av arbetstidsregleringen borde
övervägas utan förutfattade meningar efter en bred och
ingående analys av experter som belyser såväl frågan om
arbetstidsförkortning som övertidsuttag. Samtidigt bör
samordning ske med utredningsförslaget om flexibel
arbetstid efter viss överarbetning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om modernisering av
arbetstidsregleringen.
Stockholm den 18 januari 1994
Bengt Harding Olson (fp)