med anledning av prop. 1993/94:186 Ändringar i arbetsmiljölagen
Regeringens proposition innebär flera förbättringar och
preciseringar av gällande arbetsmiljölag och Vänsterpartiet
välkomnar dessa. Vi uppskattar också att regeringen
avvisar utredningens förslag om ändrade regler vid
överklagan. Dock har vi en del andra invändningar.
Ändring av ändamålsparagrafen
Liksom LO, TCO och SACO vill vi betona vikten av att
behålla den tidigare skrivningen av 1 kap 1 §
(ändamålsparagrafen) samt 3 kap 2 §. Det är viktigt att
arbetsmarknadens parter även fortsättningsvis uppmanas
att samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö,
inte minst för att lagen skall överensstämma med ILO-
konventionen nr 155 artikel 4. Att dessutom byta ut den
tidigare lagtextens ''säkerställa'', ''säkerställer'' mot
''förebygga'', respektive ''leder till'', kan leda till
tolkningstvister där den goda arbetsmiljön inte alltid
kommer att segra.
Utvidga rådighetsansvaret -- ännu ett steg
Vänsterpartiet välkomnar att AML klargör
skyddsansvaret på gemensamma arbetsställen, likaså att
skyddsansvaret utvidgas till att gälla inhyrd arbetskraft.
Vänsterpartiet menar dock att också uppdragsgivare som
anlitar entreprenörer skall omfattas av AML:s
arbetsgivaransvar för arbetsmiljön. Att allt fler arbetstagare
formellt sett är egenföretagare skall inte undandra
arbetsgivaren ansvaret för arbetsmiljön. Som de fackliga
huvudorganisationerna påpekar bör arbetsgivarbegreppet
vidgas och omfatta samtliga uppdragsgivare, oavsett om
dessa hyr in andra företags personal eller egenföretagare.
Det finns ett flertal skäl till att rådighetsansvaret i 3 kap
12 § AML även bör omfatta egenföretagare. Med
regeringens förslag finns risker för ''illojal'' konkurrens som
drabbar företag med vanliga anställda i förhållande till
egenföretagare/entreprenörer. Likaså finns en risk för att
''social dumpning'' blir en konkurrensfaktor mellan
entreprenörer. Vidare att Yrkesinspektionen, med
nuvarande lagtext, inte kan meddela föreläggande eller
förbud mot den som råder över arbetsstället när
egenföretagare arbetar där.
Vänsterpartiet vill påpeka att en farlig eller dålig
arbetsmiljö inte skall få utgöra en konkurrensfaktor.
Konkurrens förutsätter en grundläggande likhet i
förutsättningar för att inte urarta. Till dessa hör en trygg
arbetsmiljö.
Slutligen måste ett förtydligande göras i 3 kap 12 § så att
den även kan tillämpas för förbättring av arbetsmiljön för
drifts- och underhållspersonal. Enligt regeringens förslag
skall ägare eller nyttjare av bostadsfastighet ej omfattas av
detta rådighetsansvar, vilket Vänsterpartiet givetvis avvisar.
Stopprätt för skyddsombud
Det är Vänsterpartiets åsikt att AML måste medge
skyddsombud rätt att stoppa arbetet vid omedelbar och
allvarlig fara, oavsett om de som arbetar där är anställda
eller entreprenörer.
Sanktioner
Vänsterpartiet accepterar propositionens förslag om
sanktionsavgift. Tillämpningsområdet för sanktionsavgifter
måste dock på sikt utvidgas, exempelvis till
internkontrollområdet beträffande bl.a. kravet på
handlingsplaner och sammanställningar av ohälsa och
arbetsskador.
Arbetsställebegreppet
Regeringen har i sin proposition inte föreslagit något
tillfredsställande begrepp som skulle kunna ersätta
''arbetsställe''. Eftersom begreppet inte är tillämpbart inom
t.ex. delar av byggsektorn förutsätter Vänsterpartiet att
Arbetsrättskommittén får i uppdrag att lösa problemet eller
att regeringen utreder frågan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) beträffande 1 kap. 1
§,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) beträffande 3 kap. 2
§,
3. att riksdagen beslutar att 3 kap. 12 § även skall omfatta
uppdragsgivare som anlitar entreprenörer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 3 kap. 12 § även skall omfatta
ägare eller nyttjare av bostadsfastighet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stopprätt för skyddsombud,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en framtida utvidgning av
tillämpningsområdet för sanktionsavgifter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsställebegreppet.
Stockholm den 13 april 1994
Gudrun Schyman (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)
Eva Zetterberg (v)
Berith Eriksson (v)
Hans Andersson (v)