med anledning av prop. 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling
Regeringen föreslår i rubricerade proposition bl.a att ett
nytt landsbygdsstöd på högst 450 000 kr och med
differentierade nivåer inrättas. Stödet kan lämnas till såväl
s.k hårda som mjuka investeringar med högst nämnda
belopp per ändamål under en treårsperiod.
Detta stöd är avsett att ersätta hittillsvarande små
lokaliserings- och utvecklingsbidrag i de regionalpolitiska
stödområdena samt glesbygdsstöd i glesbygdsområden som
avgränsas av länsstyrelsen.
Regering och riksdag har tidigare, i samband med att det
särskilda åtgärdsprogrammet för norra Sverige upphörde,
uttalat att medlen för regionalpolitiska utvecklingsinsatser
skall kunna användas för att stärka jordbruksnäringen och
till verksamheter som bedrivs i kombination med
jordbruksföretag. Enligt propositionen bör det nya
landsbygdsstödet därför kunna beviljas för investeringar i
jordbruksföretag på samma villkor och inom samma
avgränsade områden som för övriga småföretag i de län som
tidigare berördes av åtgärdsprogrammet. I övriga delar av
landet anger propositionen en begränsning av stödet i så
motto att det endast kan lämnas för investeringar i
kombinationsverksamheter till jordbruket.
Vi anser att det är viktigt att regeringen i sin skrivning i
princip jämställer jordbruksföretag med övriga småföretag.
Lantbrukarna är fortfarande Sveriges största
småföretagargrupp och lantbruket har som basnäring en
avgörande betydelse vad gäller sysselsättning, bosättning
och upprätthållande av infrastruktur på landsbygden. Vi
reagerar dock mot att regeringen, i län som ligger utanför
det gamla åtgärdsområdet, begränsar landsbygdsstödet till
s.k. kombinationsverksamheter.
Glesbygdsproblematiken kan ofta vara lika uttalad i
delar av södra och mellersta Sverige som i norra Sverige.
Strukturen i det som i EU-sammanhang betecknas som det
södra stödområdet är i många fall likartad med den i
Norrland. Jordbruket i dessa bygder är ofta basen och
förutsättningarna för nya s.k kombinationsverksamheter.
Försvinner eller försvagas den egentliga
jordbruksproduktionen tappar vi också möjligheten till nya
verksamheter med jordbruksföretaget som bas.
Möjligheten att ge stöd till investeringar och
utvecklingsprojekt inom jordbruksnäringen bör därför gälla
glesbygdsområden i hela landet. Erfarenheterna från
tidigare stöd visar dessutom att det inte alltid är självklart
vad som kan betecknas som kombinationsverksamhet i
förhållande till övrig verksamhet vid jordbruksföretaget.
Också detta talar för att den i propositionen föreslagna
begränsningen slopas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det nya landsbygdsstödet.
Stockholm den 13 april 1994
Birgitta Carlsson (c)
Birger Andersson (c)