med anledning av prop. 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling

I proposition 1993/94:140 Bygder och regioner i
utveckling föreslås en rad åtgärder för att stärka
regionalpolitiken. De flesta åtgärder som föreslås kan
betecknas som omfördelningar av medel och anslag som
redan funnits för sysselsättningssvaga områden.

Förslagen och bedömningarna av hur regionalpolitiken
kan utvecklas grundas på en utredning och på utvärderingar
av olika stödformer.

Viss förändring av stödområdesindelningen föreslås.
Några församlingar föreslås flyttas från stödområde 2 till
stödområde 1. Motsvarande förändring föreslås också för
systemet med nedsatta socialavgifter.

Trots att Älvsby kommun i sitt remissvar påpekat
behovet av att inplaceras i stödområde 1 har regeringen inte
med en enda rad motiverat varför man inte placerat
kommunen i stödområde 1. Frågan om inplacering av
Älvsbyn i stödområde 1 har varit föremål för riksdagens
behandling vid ett par tillfällen sedan regionalpolitiken
antogs under våren 1990.

Älvsby kommuns specifika närings- och
arbetsmarknadsmässiga situation samt geografiska läge
med länets, sett mot befolkningen, största utpendling, gör
att Älvsbyn har sin naturliga tillhörighet med inlandet dvs.
stödområde 1.

Länsstyrelsen i Norrbotten uttryckte sig klart till Rek 87,
att vid en förändring av stödområden skulle Älvsbyn ingå i
stödområde 1. Samma uppfattning finns i Norrbottens
landstings yttrande.

Under de senaste åren har andra kommuner placerats i
stödområden men Älvsbyn har ej kommit på fråga.

Enligt alla redovisningar vad gäller befolknings- och
sysselsättningsaspekter och arbetslöshet är det klart
motiverat att Älvsbyn placeras i stödområde 1.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inplacering av Älvsbyn i
stödområde 1.

Stockholm den 13 april 1994

Leif Marklund (s)

Sten-Ove Sundström (s)

Bruno Poromaa (s)

Åke Selberg (s)

Monica Öhman (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)