med anledning av prop. 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling
Om det ska gå bra för hela Sverige räcker det inte att det
går bra för enbart några få regioner. Hela landets resurser
måste utnyttjas för att en liten exportberoende nation som
Sverige ska kunna hävda sig.
Sverige är fortfarande i en djup ekonomisk kris. Det
innebär att även Värmland har en hög arbetslöshet och att
hela orters existens hotas. Värmland är ett utpräglat
industrilän och av tradition domineras sysselsättningen av
stora företag inom basnäringarna. Delvis som en följd av
detta är småföretagen jämförelsevis dåligt representerade i
det värmländska näringslivet.
De senaste årens utveckling visar att det skett en fortsatt
minskning inom basindustrin av såväl antal företag som
sysselsättning i Värmlands län. Till detta kommer att en allt
större andel av länets företag numera ägs av utländska
företag eller företag med säte utanför Värmland. Som
exempel kan nämnas Uddeholm-Tooling som ägs av
österrikiska Böhler och vilka problem detta har medfört för
de anställda vid järnverket i Hagfors. Listan kan tyvärr
göras mycket längre. Risken för ytterligare
sysselsättningsminskningar i de stora företagen är
uppenbar.
Den fortsatta utarmningen av den värmländska industrin
innebär att förmågan till återhämtning när konjunkturen
vänder allvarligt försämras. Det allt färre antalet
basindustrier, med allt smalare verksamhet, innebär också
att motivet för konsultföretag och utvecklingsföretag med
inriktning på länets traditionella basindustri att utveckla sin
verksamhet minskas.
Den utjämning som under senare tid skett av de relativa
regionala skillnaderna i arbetslösheten är enligt vår mening
inget bevis för att de grundläggande struktuella skillnaderna
skulle ha minskat. De kan mycket väl ha fördjupats. Därför
anser vi att det fortfarande föreligger ett stort behov av
regionalpolitiska insatser i Värmland.
Regionalpolitik för bruksorter
Det är vår bestämda uppfattning att det även
fortsättningsvis krävs en geografiskt riktad förstärkt
regionalpolitik. Detta uppmärksammas inte tillräckligt i
regeringens proposition. De stora problem som fortfarande
finns i landets bruksorter har kommit i skymundan för i och
för sig välbehövliga åtgärder för landets glesbygder. Det
krävs särskilda insatser för att bryta mönstret på
bruksorterna. Det är vår uppfattning att riksdagen bör ge
regeringen till känna att återkomma med ett batteri av
åtgärder för att differentiera och utveckla bruksorternas
näringsliv.
Stödområdesindelningen
Det regionala utvecklingsarbetet i länet försvåras av att
stödområdesindelningen är orationell. Kristinehamns och
Storfors kommuner ingår inte permanent i stödområdet
trots att båda kommunerna ingår i Bergslagsområdet och
har betydande industriella strukturproblem. Det är därför
vår bestämda uppfattning att Kristinehamn och Storfors
kommuner införlivas med stödområdet.
Den tillfälliga inplaceringen i stödområde ett, som skett
av några värmländska kommuner, är riktig och
välmotiverad. Vid inplaceringen förbisågs dock det nära
sambandet och de likartade problem som Munkfors
kommun har med Hagfors. Därför bör även Munkfors
tillfälligt inplaceras i stödområde ett.
Medel för särskilda regionala åtgärder för tillväxt
För budgetåret 1994/95 föreslås medel för särskilda
regionala åtgärder för tillväxt och regional utveckling.
Åtgärderna skall ha betoning på näringslivsutveckling och
företagsförnyelse. Det är enligt vår mening angeläget att
medel anslås för att förstärka näringslivsutvecklingen och
därmed sysselsättningen. Det sätt som medlem tänks
fördelas inger dock oro. Vi finner det självklart att även
dessa medel fördelas efter de långsiktiga problemens
svårighetsgrad dvs. att huvuddelen av medlen ska tillföras
skogslänen.
Utbildning
Strategiska och offensiva satsningar på kunskap och
utbildning betyder mycket för hela landets utveckling.
Därmed är de även avgörande inslag i en politik för regional
utveckling. Detta gäller alla länkar i utbildningskedjan.
Högskolan i Karlstad har under senare år expanderat
och utvecklats. Antalet studenter har ökat, rekrytering av
behöriga lärare inom olika utbildningsområden har varit
framgångsrik och nya lokaler har tagits i anspråk. Flera
byggnadsprojekt pågår och beräknas färdiga hösten 1994.
Beslut om ytterligare tillbyggnad har tagits och planeras att
tas i bruk höstterminen 1996. Civilingenjörsutbildning inom
områdena kemiteknik och den skogsindustriella
utbildningen kommer att genomföras tillsammans med
Chalmers tekniska högskola. Forskningsprogrammen vid
Högskolan i Karlstad har utvecklats och antalet examina
inom forskarutbildningen i Karlstad ökar snabbt.
Högskolan är nu nära att uppfylla kvalitetskriterierna för en
reguljär forskningsorganisation. Frågan om ytterligare
basresurser för forskning och forskarutbildning anser vi har
högsta prioritet för fortsatt utveckling av Högskolan i
Karlstad. Vidare anser vi att det är nödvändigt att fler
platser i grundutbildningen vid Högskolan i Karlstad
inrättas.
Kommunikationer
Väl fungerande kommunikationer är av avgörande
betydelse för ekonomisk utveckling, sysselsättning och god
livskvalitet. I regioner med långa avstånd och gles
bebyggelse är detta förhållande särskilt framträdande.
Därför krävs särskilda insatser i ett skogslän som Värmland
för att tillgodose behoven av snabba, säkra och billiga
kommunikationer.
Det handlar om vägar och upprustning av dessa. Det
handlar om att rusta upp järnvägsnätet både till Stockholm,
Oslo och Göteborg. Det handlar om en ny länsflygplats i
Värmland samt att sjöfarten på Vänern garanteras
långsiktigt. Det handlar om väl fungerande
telekommunikationer.
Kvinnor och regionalpolitik
Utflyttningen av unga kvinnor är ett av de största hoten
mot en positiv utveckling i glesbygden. Enkelt uttryckt:
Utan kvinnor stannar glesbygden. Därför är en av de
viktigaste uppgifterna i regionalpolitiken att tillgodose
kvinnors behov av arbete, kultur, fritidsliv och kvinnliga
träffpunkter i glesbygden.
Därför är det viktigt att det sker en fortsatt utbyggnad
av regionala resurscentra. Erfarenheterna hittills är mycket
goda. Resurscentra är ett redskap för kvinnor att få gehör
för sina krav. Ett övergripande mål för verksamheten ska
vara att kvinnoperspektivet så småningom integreras i all
verksamhet. Andra uppgifter är att få i gång
utvecklingsprojekt och stimulera kompetensutveckling.
Det är även positivt att propositionen avser att öka
insatserna till de lokala kooperativa utvecklingscentren, och
att även länsstyrelserna uppmanas att ge dessa ökad
uppmärksamhet. Vi anser att det är viktigt att de lokala
kooperativa utvecklingscentren får ekonomisk hjälp och
stöd för att utvecklas ytterligare. Startande av företag har
skett bland grupper som sällan startar nya företag, kvinnor,
glesbygdsbor, handikappade m.fl.
Ungdomar och regionalpolitik
Vi anser att det är en brist att inte ungdomarnas situation
lyfts fram i propositionen.
Arbetslösheten slår särskilt hårt mot ungdomar och
många unga människor riskerar att för lång tid, kanske för
alltid, ställas utanför samhället.
Ungdomens inställning till företagandet kommer att på
sikt bli avgörande för möjligheterna att öka antalet företag
och därmed tillväxten i landet. Därför anser vi att det finns
anledning att rikta särskilda regionalpolitiska medel till
ungdomar för företagandeutbildning. Detta kan med fördel
ske genom de lokala kooperativa utvecklingscentra.
Arbetet bör i första hand riktas mot områden där det av
tradition råder brist på företagare, t.ex. bruksorterna som
är i snabb omvandling.
Vi föreslår att Värmland blir ett försökslän för ett
fullskaleprojekt för att ge ungdomar utbildning eller arbete
och att regionalpolitiska medel anvisas för detta.
Kulturen som en regional kraft
Regionalpolitiken ska i allra högsta grad vara inriktad på
att lägga grunden till eget skapande, lokala initiativ och
kreativa miljöer. Kulturutövning är i sig en kreativ
verksamhet och skapande på ett område, medför ofta
skapande på andra samhällsområden. Kultur är även ett sätt
att upptäcka sig själv och sin omgivning. Därför är kultur
också en möjlighet för människor i glesbygd att vidga sina
ramar och därigenom möjliggöra förnyelse och utveckling.
Enligt vår mening är det av stor vikt att regionalpolitiska
medel kan användas för kulturell verksamhet och att staten
stödjer en utbyggnad av kulturlivet i glesbygden.
Länsstyrelsen och det regionala utvecklingsarbetet
Det är enligt vår mening viktigt att nu ta vara på den
växtkraft som utvecklas i näringslivet i samband med att
konjunkturen förbättras. Det är nu som det går att skapa
nya företag i stödområdet och att utveckla befintliga. För
att detta ska ske är det nödvändigt att utvecklingsarbetet i
Värmland kan intensifieras. En första förutsättning för
detta är att länsanslagen förstärks. I Värmlands län har
länsstyrelsen äskat om ytterligare medel för innevarande år
eftersom efterfrågan på olika stödinsatser medfört att
anslaget i stort sett redan förbrukats. Det är angeläget att
detta följs upp med ett förstärkt anslag för nästa budgetår,
som gör det möjligt att ta tillvara växtkraften i länets
näringsliv och idékraften ute i de värmländska
kommunerna.
Länsstyrelsen spelar en nyckelroll i det regionala
utvecklingsarbetet. Detta har markerats genom att
länsstyrelsens uppgifter har utvidgats på olika sätt. Den nya
rollen har dock inte följts upp med förstärkta
handläggningsresurser. För att utvecklingsarbetet ska
kunna ske på ett effektivt sätt och tillväxtkraften i
konjunkturuppgången ska kunna tas tillvara på ett optimalt
sätt är det nödvändigt att länsstyrelsen tillförs ökade
personella resurser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitik för bruksorter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stödområdesindelningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medel för särskilda regionala
åtgärder för tillväxt och regional utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare
basresurser för forskning vid Högskolan i Karlstad,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare platser i
grundutbildningen vid Högskolan i Karlstad,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationer i Värmlands
län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitik för kvinnor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitik för ungdom,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kulturen som regionalpolitisk
kraft,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkta länsanslag.
Stockholm den 13 april 1994
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Magnus Persson (s)
Bo Finnkvist (s)
Kristina Svensson (s)
Jarl Lander (s)