med anledning av prop. 1993/94:140 Bygder och regioner i utveckling
Regeringen framhåller i den nu aktuella propositionen
att företagsförnyelse och kompetensutveckling i
näringslivet är särskilt viktiga inslag i det regionala
utvecklingsarbetet. Jag delar helt denna uppfattning.
Tillgång på kunskap och kompetens är av avgörande
betydelse för att företag i Sverige skall kunna konkurrera
på en internationell marknad. Den snabba utvecklingen
mot allt mer högteknologiska produkter och verksamheter
gör att företagen måste förnya och komplettera sina
kunskaper.
Företag i glesbygdsområden har vissa
konkurrensnackdelar, t.ex. långa avstånd. Dessa företag
har även en lägre soliditet än mindre företag i övriga delar
av landet. För att kompensera detta är det viktigt att
företagen ges möjlighet att satsa på produkt- och
kompetensutveckling.
Det är angeläget att den utvärdering av olika
företagsstöd som förordas i propositionen snarast
genomförs. Det är viktigt att få en helhetssyn och en
samordning av de olika stöden. Stöden måste ges en
utformning som bättre motsvarar individernas och
företagens verkliga behov och önskemål. Detta är inte
minst viktigt för mindre företag med allmänt sett
begränsade resurser. Stöden bör särskilt analyseras ur
kostnads- och konkurrenshänseende. Bl.a. har
Glesbygdsmyndighetens rapport om glesbygdsstödet och
övriga företagsstöd från 1993 visat att stöden inte alltid
fungerar på ett effektivt och rättvist sätt i dessa avseenden.
För små företagare erbjuds i dag utbildning av
varierande kvalitet inom ett antal högskolor,
utvecklingsfonder och näringslivsorganisationer. För att
stärka utbildningen och göra den effektivare bör resurserna
samordnas till ett Kunskapscentrum för småföretagsamhet,
som bör drivas av Företagarnas Riksorganisation, FR. FR
har en väl utbyggd organisation och en omfattande kunskap
om småföretagarnas villkor. FR bedriver sedan många år
framgångsrikt en Hantverkets folkhögskola i Leksand.
Jag föreslår således att ett Kunskapscentrum inrättas,
med uppgift att genom kursverksamhet höja kompetensen
bland småföretagare i olika frågor, t.ex. ledarskap, miljö
och ekonomi. Ett Kunskapscentrum bör även ha till uppgift
att utveckla olika åtgärder och program som kan komma
andra kunskapsförmedlare, t.ex. radio och TV, till del. En
annan viktig uppgift bör vara att verka samordnande för
utbildningsarrangörer på småföretagarområdet och bistå
företagare med råd och tips om olika utbildningsalternativ.
Man bör även vara pådrivande i utbildningsfrågor gentemot
andra organisationer, myndigheter, riksdag och
departement.
Ytterligare en uppgift bör vara att förmedla och utveckla
den erfarenhet som Arbetslivsfonden erhållit i
småföretagarfrågor. Det förslag som regeringens utredare
av Arbetslivsfondens verksamhet nyligen lämnat i frågan är
inte godtagbart. Det går ut på att nya lokala
kunskapsförmedlingar skall inrättas som i första hand skall
stödja små företag i arbetslivs- och arbetsmiljöutveckling.
Det är enligt min mening smidigare att låta detta utföras
inom ramen för det arbete som en redan väl fungerande
organisation i småföretagarfrågor, Företagarnas
Riksorganisation, bedriver. När det gäller finansieringen av
ett Kunskapscentrum vill jag i första hand föreslå en
omprioritering av utgifter inom befintliga anslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av olika former av
företagsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett Kunskapscentrum för
småföretagsamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ta till vara Arbetslivsfondens
erfarenheter på småföretagarområdet.