Motion till riksdagen
1993/94:A468
av Maj-Lis Lööw m.fl. (s)

Sörmland


Vi tycker Sörmland är ett fint län att verka och bo i. Som
en del av det som ibland kallas Östra Mellansverige, ibland
Mälardalregionen, bör Sörmland med de rätta nationella
satsningarna på regionen och av innevånarna själva ha stora
utvecklingsmöjligheter. I denna motion vill vi beskriva såväl
problemen som möjligheterna.
Vi upplever i Sörmland, i likhet med många andra län,
den värsta arbetslöshetssituationen sedan 1930-talet. När vi
i början av 1980-talet talade om katastrofsiffror, låg
arbetslösheten i Sörmland mellan fyra och fem procent.
1989 var arbetslösheten i länet en procent.
I dag saknar mer än 14 procent av länets innevånare
arbete. Det innebär att drygt 22 400 människor upplever en
vardag där de inte längre får delta i den gemenskap som
arbetslivet utgör. Våra farhågor i vår länsmotion förra året
om att ytterligare nästan 5 000 sörmlänningar riskerade att
hamna utanför arbetsmarknaden har tyvärr besannats.
Under det år som förflutit har gruppen av sörmlänningar
som saknar fotfäste på arbetsmarknaden ökat med drygt 3
600.
Trots en stark satsning på åtgärder riktade mot
ungdomsgrupperna har arbetslösheten ökat kraftigt särskilt
bland åldersgruppen 20--24 år. Och med den passiva
acceptans som regeringen visar kommer dessa siffror att öka
ytterligare.
Efterfrågan på arbetskraft har visat en viss uppgång från
den katastrofalt låga nivån under 1991 och 1992. I huvudsak
är det industrin som stått för den uppgången. Samtidigt har
dock varslen från den offentliga sektorn mer än fördubblats
vilket innebär att det totala antalet arbetslösa fortsätter att
ligga på en mycket hög nivå.
Ett annat problem som inger stor oro är
långtidsarbetslösheten. Mer än var tredje arbetslös är
långtidsarbetslös. Många av dessa kommer från
tillverkningsindustrin där företagen har lagts ner.
Under de senaste åren har Sörmland tappat drygt 17 000
industriarbetstillfällen. Mellan 8 000 och 9 000 av dessa har
försvunnit p.g.a. att företaget avvecklats.
Strukturomvandlingen inom industrin gör att dessa företag
ej återkommer vid en konjunkturuppgång.
Detta förhållande gör att vi i länet får räkna med
kvardröjande arbetslöshet efter en konjunkturuppgång. Ett
förhållande som talar för att länet bör tilldelas extra
resurser för utbildning och kompetenshöjning.
Till detta skall även läggas den omställning av det
sörmländska jordbruket som är i full färd att genomföras.
Sörmland är det län som procentuellt sett ställer om den
största andelen jordbruksmark. Detta kommer också att få
sin betydelse för näringslivsstrukturen totalt sett.
Industriell utveckling
Av de knappt 125 000 sysselsatta i Sörmland arbetar
nästan 30 000 inom industrin. Det innebär en
industrisysselsättning på ca 26 procent, vilket skall jämföras
med rikets drygt 20 procent och genomsnittet i Mälardalen
som ligger på 17 procent.
Eskilstuna, Katrineholm och Oxelösund är orter som är
starkt beroende av industrin. I Eskilstuna är det främst
VME med ca 1 800, Avesta/Sheffield -- Avesta Sandvik och
Assa med sammanlagt 1 100 anställda. I Katrineholm finns
Scania, Ericsson och SKF med tillsammans ca 2 000
anställda. I Oxelösund sysselsätter SSAB ca 2 500 anställda
och är därmed länets största industriarbetsplats. Lägger
man härtill den betydelse dessa industrier har för
underleverantörer och serviceföretag av olika slag, är
beroendet mycket tydligt.
Det är ingen överdrift att påstå att dessa storföretag är
ryggraden i sörmländskt näringsliv. Många småföretag står
och faller med dessa koncerners närvaro. Oron är därför
mycket stor på dessa orter när det ryktas om neddragningar
och flyttning av verksamhet.
Det är oerhört viktigt för Sörmlands utveckling att
förutsättningar skapas för att dessa viktiga företag kan
finnas kvar i länet. Med hänsyn till sysselsättningsläget och
Sörmlands näringslivsstruktur måste aktiva
arbetsmarknadsåtgärder sättas in för att undvika en fortsatt
nedgång i antal arbetstillfällen. Hit räknas i första hand
kompetenshöjning för den nu anställda personalen.
Arbetslöshet kostar
Arbetsmarknadsinsatserna i länet beräknas under
1993/94 kosta samhället drygt 1 000 miljoner kronor. Till
detta skall läggas kostnaderna för det kontanta
arbetsmarknadsstödet som under perioden okt. -92 till
sept. -93 uppgick till 1 miljard 84 miljoner kronor. Det finns
således resurser att omsätta till kraftfulla insatser för det
sörmländska näringslivets utveckling.
En politik som tar fasta på att öka investeringarna i
Sverige, såsom den beskrivs i det socialdemokratiska
budgetalternativet, skulle betyda mycket för att
åstadkomma en tillväxt och ökad sysselsättning också i
Sörmland.
Byggande
Mer än var fjärde byggnadsarbetare är i dag arbetslös.
30 000 är öppet arbetslösa. Ytterligare 20 000 sysselsättes
i olika arbetsmarknadsåtgärder. Sammanlagt är mer än 35
procent av byggarbetarkåren utanför den ordinarie
arbetsmarknaden. I länet ligger vi för närvarande någon
procentenhet över riksgenomsnittet.
Det redan låga byggandet 1993 förutspår regeringen i
finansplanen skall minska till hälften under 1994.
Ryckigheten i regeringens bygg- och bostadspolitik har varit
förödande för byggnadsinvesteringarna.
Byggandet som en motor i samhällsekonomin har varit
ett genomgående tema i den socialdemokratiska politiken.
I årets partimotion pekar vi socialdemokrater på de stora
behov av upprustning av offentliga lokaler som fortfarande
finns och som skulle kunna betyda mycket för
byggsysselsättningen.
Längre fram i denna motion beskriver vi också
angelägna satsningar inom kultursektorn och på
infrastrukturen som också skulle ha betydelse för
byggsysselsättningen.
Utbildning och forskning
I förra årets motion pekade vi på det faktum att utbudet
för högskoleutbildning är dåligt i Sörmland. Intresset för
högre utbildning är generellt sett lågt i länet och de
ungdomar som vill satsa på högre utbildning stannar inte i
länet. Volymen och tillgängligheten på fler platser i länet
måste ökas. Målsättningen bör vara att både Västmanland
och Sörmland skall kunna få egna slagkraftiga högskolor.
En breddning av högskolans verksamhet skulle öka dessa
möjligheter.
Vid Mälardalens högskola i Eskilstuna drivs sedan
hösten 1992 Centrum för Välfärdsforskning, CFV, som
stöds ekonomiskt av länsstyrelserna i Sörmland och
Västmanland samt Eskilstuna kommun.
Syftet är att ta del i omprövningen av välfärdsarbetet och
vara med och påverka och utveckla former och innehåll för
framtiden. Verksamheten går ut på att ta fram kunskap
kring välfärdsarbetet i Sörmland och Västmanland. CFV
vill skapa en dialog med organisationer, kommuner, företag
och enskilda. Man initierar och bedriver forskning i egen
regi och tillsammans med andra forskningsinstitutioner.
Forskningen sker i nära samarbete med de människor som
berörs, lokala intressenter blir ''medforskare''.
CFV:s ambitioner är att forskningen skall koncentreras
till frågor som är viktiga för en region och dess framtid.
Genom bl.a. nätverkssamlingar, seminarier och
utvecklingsarbete växer bilden av välfärdens och
välfärdsarbetets styrka och brister fram, parallellt med
möjliga handlingsvägar inför morgondagen.
På uppdrag av länsstyrelserna i Sörmland och
Västmanland pågår ett projekt att i Norden studera
möjligheten att i Mälardalen starta en internationell
forskarby rörande välfärdsforskning.
Kommunstyrelsen i Eskilstuna har tagit initiativet till att
ta fram ett förslag att inrätta ett internationellt centrum för
välfärdsforskning på nordisk bas. Åbo Akademi och
Tromsö Universitet är intresserade av att deltaga i ett sådant
centrum. Under vintern/våren 1994 ska ett slutligt förslag
tas fram. Förhoppningar finns om intresse även från
Universitetet i Köpenhamn. I förslaget finns också en tanke
på att etablera ett forum för humanism och välfärd i
samarbete med Socialstyrelsen i Sverige. Detta forum är
tänkt att vara en mötesplats där olika professioner kan
mötas och diskutera välfärd och välfärdsarbete.
I Mälardalen pågår således en i internationellt
perspektiv intressant och spännande utveckling rörande
välfärdsarbetet och välfärdsforskningen. Till detta kommer
uppdraget att förverkliga idéerna om ett internationellt
forskarcentrum samt tanken om bildandet av ett forum för
humanism och välfärd. Denna utveckling är av betydelse
både för regionen och landet. Vi menar att detta arbete
skall knytas till Mälardalens högskola genom att CFV blir
en del av eller en institution inom högskolan. Härigenom
ökar också högskolans bredd och konkurrenskraft.
Även inom teknikforskningen finns viktiga områden på
olika sätt förankrade i Sörmland. Energi, läkemedel,
teknisk information och metallurgi är några exempel. Vi vill
här särskilt peka på Studsviks potential som ett framtida
energitekniskt centrum i landet.
En koppling mellan den grundläggande metallurgiska
forskningen och stålproduktionen hos SSAB i Oxelösund är
ytterligare ett exempel på de möjligheter Sörmland kan
erbjuda.
Kommunikationer
Sörmland har en stor utvecklingspotential med sin
tillhörighet till Mälardalsregionen och med sitt läge vid
Östersjön. En nyckelfråga för Sörmlands utveckling är
därför kommunikationerna.
Via Oxelösunds hamn, som är Östersjökustens djupaste
hamn, når man södra Östersjön med Polen och Tyskland
samt våra närmsta grannar Finland och Baltikum. En
färjeförbindelse till Gotland skulle kunna vara ett mycket
bra alternativ för Gotlandsresenärerna på grund av de bra
vägkommunikationerna till Stockholm och om något år
även till Norrköping.
Stockholm-Skavsta flygplats har stor betydelse för
transport av förädlade industriprodukter och skulle också
kunna serva södra Stockholmsregionen med passagerarflyg.
Av stor betydelse är också att telekommunikationerna
byggs ut och blir av sådan standard att även datanätet inom
Sverige kan utnyttjas.
Vi kan konstatera att riksdagens beslut om
infrastruktursatsningar har lett till att vägnätet genom länet
är på väg att förbättras genom satsningarna på E 20 och E
4 samt väg 57. I riksdagsbeslutet i juni 1993 pekades ''Räta
linjen'' ut som en del av nationella stamvägnätet med goda
trafikpolitiska effekter och därvid fastslogs att förbileden
vid Katrineholm är angelägen att ordna.
Det är ett nationellt intresse att hela det stråk som ''Räta
linjen'' innebär snabbt kan byggas ut enligt det förslag som
tagits fram. Därigenom skulle trafiken i ett så tidigt skede
som möjligt kunna dra nytta av den vägförkortning som kan
erhållas i den del av stråket som går söder om Mälaren.
''Räta linjen'' avlastar också Stockholmsregionen
betydande trafikmängder om vägstandarden förbättras. En
sådan avlastning är av stor betydelse för både
trafiksäkerheten och framför allt för den hårt belastade
miljön i Stockholmstrakten.
För att klara den regionala vägtrafiken är det också
angeläget att vägarna Rv 53 mellan Nyköping-Eskilstuna
samt Rv 52 mellan Nyköping och Katrineholm byggs ut till
en acceptabel vägstandard inom en snar framtid.
Den upprustning av järnvägen som nu påbörjats betyder
mycket. Svealandsbanan är nu under uppbyggnad men
minst lika viktigt är att Nyköpingslänken påbörjas och
genomförs snabbare än som anges i stomnätsplanen.
Trafikutskottet uttalade i bet. 1992/93:35 att
Nyköpingslänken är ett strategiskt viktigt framtidsprojekt.
Förutom de stora positiva effekter Nyköpingslänken ger för
den interregionala tågtrafiken är Nyköpingslänken av stor
betydelse för det regionala resandet. Det är också viktigt att
det befintliga spåret kan åtgärdas med hastighetshöjande
åtgärder redan nu för att ge kortare restider fram till dess
att Nyköpingslänken är utbyggd i sin helhet.
TGOJ-banan mellan Oxelösund och Eskilstuna, med
Oxelösunds hamn som en viktig del, är ett diagonalt stråk
som kan få stor betydelse om banan rustas. Godstrafiken på
denna bana kan utvecklas ytterligare och få en viktig roll när
möjligheterna på sträckan Norrköping--Järna blir
begränsade. Standarden måste även förbättras så att den
framtida persontrafiken på banan kan säkerställas.
Kultur
Medan Sörmlands kommuner och landsting genom åren
gjort stora satsningar för att öka kulturutbudet i länet har
de statliga satsningarna hittills varit sparsamma. Vi har
förhoppning om att utvecklingen av de sörmländska
kulturskatterna i framtiden skall dra till sig ett nationellt
intresse.
Vi har tidigare i motioner till riksdagen pekat på
Barnkulturcentrum i Eskilstuna som en unik institution. Till
Barnkulturcentrum är också knutet Svenskt Barnbildarkiv
som samlar barns teckningar och målningar för forskning
och studier om barn. Med sina över 600 000 objekt från 1860
och framåt är det unikt i Skandinavien och ett av de största
i världen. Det måste vara ett nationellt intresse att detta får
utvecklas.
Barnkulturcentrum har på senare tid utvidgat sin
verksamhet till att täcka ett större geografiskt område. Det
finns goda förutsättningar att skapa ett centrum för
fortbildning, pedagogisk utveckling och stimulans för
förskola/ skola i hela Mälardalen. Samarbete med det
tidigare omnämnda Centrum för Välfärdsforskning har
också inletts. I den socialdemokratiska kultursatsningen är
barnkulturen en viktig ingrediens och därmed bör det finnas
utrymme för att slå vakt om Barnkulturcentrum och
bildarkivet i Eskilstuna.
Vi pekade också i förra årets motion på de stora
kulturhistoriska kvaliteterna i Julita Gård och Muséer.
Julitas agrar- och kulturhistoriska betydelse är oomtvistad
och det finns ett självklart nationellt intresse för den
fortsatta utvecklingen. Vi noterar att Julita tilldelats 1
miljon i det socialdemokratiska budgetalternativet.
Tanken på ett Grafikens Hus har funnits en tid hos en
grupp konstnärer och olika lösningar har diskuterats.
Mariefred har så småningom visat sig vara det intressantaste
alternativet. Man har fastnat för det centrala läget i
Mälarregionen, den kulturhistoriska miljön, de många
internationella besökarna vid Gripsholm m.m. Planerna att
använda en del av Kungsladugårdens byggnader
sammanfaller dessutom med ett nationellt intresse att
bevara och hitta en värdig användning för dessa.
Grafiken spelar sedan 100 år en viktig roll i svenskt
konstliv och Sverige har internationellt en stark position på
detta område. Grafiska Sällskapet bildades redan 1910 och
arrangerar utställningar runt om i landet. Praktiska
möjligheter till kontinuerliga grafikutställningar av någon
större omfattning har emellertid inte funnits. Förutom
utrymme för utställningar skall Grafikens Hus också kunna
erbjuda verkstäder där konstnärer kan arbeta och där
allmänheten kan få se hur grafik skapas. Man hoppas även
kunna arrangera kursverksamhet, föreläsningar och
filmvisningar.
Finansieringen av projektet bygger på privata satsningar
och sponsorer. En viss samhällelig insats förväntas dock,
inte minst med tanke på att stat och kommun torde ha ett
intresse i de anrika byggnadernas framtida användning.
Kungsladugården förvaltas av Statens fastighetsverk. En
möjlighet för staten att bidraga skulle enligt vår mening
kunna vara att Fastighetsverket hjälper till med
projekteringen.
I förra årets motion tog vi upp frågan om restaurering
av Mälsåkers slott, ett av landets finaste Tessinslott. Det är
glädjande att detta arbete kunde påbörjas våren -93. Till
själva restaureringsarbetet har också lagts ett annat syfte,
nämligen att vidareutbilda hantverkare inom för
byggnadsvården viktiga områden.
Pågående etapp varar till juni 1994 och finansieras f.n.
genom att Riksantikvarieämbetet står för baskostnaderna,
medan ALU bekostar lönerna. För kommande etapper
diskuteras andra lösningar. ALU kan kombineras med
studiebidrag, och utbildningsplatser kan erbjudas både
enskilda och företag.
Det är utomordentligt angeläget att det som så
lyckosamt har påbörjats vid Mälsåker får fortsätta.
Projektet har ju också rönt ett stort massmedialt intresse.
Kvalificerad byggnadsvård kräver stor hantverksskicklighet
och det för hantverkskunnandet vidare.
Både Grafikens Hus och en fortsättning vid Mälsåker
sammanfaller väl med idén om arbetsmarknadsinsatser på
kulturområdet som presenteras i socialdemokraternas
motioner till årets riksdag. Tanken är att tillvarata inte bara
de arbetslösa byggnadsarbetarnas kapacitet utan också
arkitekters och andra teknikers på byggområdet.
Tre kommuner i Östra Sörmland: Trosa, Nyköping och
Oxelösund, samarbetar sedan några år kring idén om ett
Östersjöcentrum. Tanken är att ta tillvara och åskådliggöra
resultaten av Stockholms universitets forskning vid Studsvik
och Askölaboratoriet. Genom att här också samla
kunskaper från forskningen på andra håll skulle man kunna
få en samlad kunskap kring miljö- och livsbetingelser för
Östersjön. Världsnaturfonden har också visat stort intresse.
Tanken är att man genom en besöksanläggning skulle kunna
förmedla den samlade nationella och internationella
kunskapen till allmänhet, skolor, forskare, miljövårdare
och andra intresserade. För att kunna förverkliga detta
torde det vid sidan om forsknings- och miljöanslag bli
nödvändigt med en kultursatsning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningen i Sörmland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning och forskning i
Sörmland,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationer i
Sörmland,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kultursatsningar i Sörmland.3

Stockholm den 25 januari 1994

Maj-Lis Lööw (s)

Göran Persson (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Anita Persson (s)

Alf Egnerfors (s)
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU

2 Yrkande 3 hänvisat till TU

3 Yrkande 4 hänvisat till KrU