Den offentliga sektorn utgör en hörnpelare i
välfärdssamhället. Det gäller inkomstbortfallsprincipen i de
sociala trygghetssystemen, kommunernas och landstingens
uppgifter i vård, skola och omsorger samt främst de statliga
verkens roller för likvärdig basal service i järnvägar, vägar,
flyg, tele och post. Utan likvärdig basal service skulle inte
skogslänen -- deras människor och företag -- haft nuvarande
förutsättningar till arbete och boende.
Nu balanserar Sverige på en slak lina. Skall
regionalpolitiken och dess samhällsengagemang fullföljas
eller skall marknadsidéerna ta över och forma skogslänens
framtid? Vi socialdemokrater är bestämda och förordar ett
regionalt engagemang och ett nationellt samhällsansvar för
likvärdiga förutsättningar i infrastrukturen.
När lokaliserings- eller regionalpolitiken började
utformas i Sverige under 1960-talet var huvuduppgiften att
befrämja industriell utveckling i hela landet samt att stödja
ekonomiskt svaga regioner. Under de senaste 25 åren har
tyngdpunktsförskjutningar gjorts i målen för
regionalpolitiken. Men bestående har varit ett nationellt
och statligt engagemang för en balanserad regional
utveckling i vårt land. Detta har också varit naturligt med
tanke på basindustrins betydelse för landets
exportinkomster.
Skogslänen står för stora och viktiga exportinkomster.
Negativt är en ensidig näringslivsbas, högre arbetslöshet,
svagare infrastruktur (mest utmärkande i forskning och
högre utbildning) och svagare likvid bas i näringslivet.
För framtiden är det således angeläget att bedriva en
kraftfull regionalpolitik. Om marknadsliberalismens
antipolitik segrar blir skogslänen förlorare i likvärdiga
utvecklingsmöjligheter och Sverige försvagat i
exportinkomster.
Det finns ett folkligt engagemang för att regering och
riksdag skall bedriva en aktiv regionalpolitik. Därför är det
angeläget att stanna upp den bolagiserings- och
privatiseringslinje som påbörjats för de statliga
affärsverken. Inom t.ex. Posten och Vägverket prövas
beställar--utförar-modellen. I många fall leder inte de nya
modellerna till några effektivitetsförbättringar utan i stället
till ökad byråkrati.
Denna bolagisering och marknadsorientering hotar
möjligheterna att bygga infrastrukturen stark och rättvis
över landet. Det finns heller inget folkligt stöd för ett
försvagat samhällsansvar. Flera fackliga organisationer är
också negativa till beställar--utförar-modellen. Här finns
andra och bättre framkomstvägar genom en decentraliserad
och produktionsstyrd organisation. Därför bör inte
konkurrensmodellen drivas fram ytterligare utan att
konsekvenserna belysts tillräckligt. Vi föreslår därför att en
ordentlig genomgång görs av vilka effekter beställar--
utförar-modellen har fått innan man går vidare på den
vägen.
Många landsting och kommuner har lockats in i ett ökat
marknadsekonomiskt tänkande, och ett antal kommuner
och landsting har också prövat s.k. köp--sälj-modeller. Det
har inte varit lyckat och därtill krockat med demokratin och
det lika människovärdet.
Det kan inte nog understrykas att jakten på effektivitet
och kostnadsbesparingar i kommunerna inte får leda till att
grundläggande demokratiska värderingar åsidosätts.
Förmågan att betala avgifter får inte vara avgörande för
rätten till vård och omsorg. Vårt sociala välfärdssystem
måste också fortsättningsvis baseras på en solidarisk
skattefinansiering.
Det är vår bestämda uppfattning att regionalpolitiken
framåt inte kan bedrivas om affärsverken
marknadsanpassar sin verksamhet. Regionalpolitiken kom
till i reaktion mot de fria marknaderna. Syftet var att låta
skogslänen överleva på lika villkor. Bryts detta
övergripande mål faller rättvisan och demokratin för
kortsiktig marknad. Detta missgynnar hela landet.
Samordnad offentlig service
Under 1980-talet inleddes ett arbete med samordning av
offentlig service mellan myndigheter i glesbygden. Detta för
att kunna behålla viktig service. Det bör nu göras en
utvärdering från de orter och myndigheter som
samlokaliserat sina verksamheter. Det är nu tid att lägga
fast riktlinjer så att inte service i onödan försvinner från
glesbygden.
Regional statistik
Vi har i tidigare års riksdagsmotioner från skogslänen
efterlyst bättre regional statistik. Det är besvärande att
frågan lågprioriterats. En satsning på regional statistik
behövs för regionalpolitiken, inför EG/EU och för
kvalitetsutveckling av välfärdssystemen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kraftfull regionalpolitik,
2. att riksdagen av regeringen begär en genomgång av
vilka effekter köp--sälj-modellen har i de statliga
verksamheter där den införts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av riktlinjer så att inte
service i onödan försvinner från glesbygden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en satsning på regional statistik
för regionalpolitiken, inför EG/EU och för
kvalitetsutveckling av välfärdssystemen.
Stockholm den 25 januari 1994
Bo Holmberg (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Axel Andersson (s)
Leo Persson (s)
Carin Lundberg (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)