Bergslagen tillhör de områden som under lång tid varit
och alltjämt är utsatta för strukturrationaliseringen. Detta
har också drabbat Örebro län hårt, speciellt de norra
delarna av länet. Strukturomvandlingens effekter förändrar
arbetsmarknadens struktur.
Nu står också kvinnornas arbetsmarknad inför stora
förändringar. En del tecken tyder på att kvinnorna under
senare år förlorat en del av de positioner de uppnått på
arbetsmarknaden och att arbetslösheten bland kvinnor kan
komma att bli permanent hög, högre än männens.
Den gemensamma sektorn har stor betydelse för
kvinnors möjligheter till förvärvsarbete. Kvinnors oro för
sina arbeten och vad som händer inom den gemensamma
sektorn måste tas på allvar. Enligt regeringens egna
beräkningar kommer ytterligare 37.000 jobb i landet att
försvinna från den gemensamma sektorn under 1994. Till
detta ska läggas de 68.000 jobb som försvunnit under 1992
och 1993.
Nu sviktar också tjänstemännens marknad. Lägre
administrativa funktioner är utsatta för ett hårt
rationaliseringstryck över hela arbetsmarknaden, och det
drabbar i första hand kvinnor. Prognoser från kommuner
och landsting visar att de som kommer att drabbas hårdast
av nedskärningarna är kontorspersonalen.
nKvinnlig arbetslöshet i Örebro län 1989--1993
År
Antal arbetslösa kvinnor
1989
1 120
1990
1 810
1991
2 639
1992
4 443
1993
5 372
Det traditionella industrisamhället håller på att
omvandlas till ett tjänste- och kunskapssamhälle där
småskalig företagsamhet borde ha möjligheter till ett stort
utrymme. Detta borde kunna vara en stor möjlighet för
kvinnor, som så önskar, att etablera sig som företagare. Det
finns en stor dold kompetens hos kvinnor. För kvinnor och
för jämställdheten är det viktigt att skapa förutsättningar
för att utveckla och främja kvinnors eget företagande.
Enligt vår uppfattning har regionalpolitiken i alltför liten
utsträckning uppmärksammat könsuppdelningen på
arbetsmarknaden och behoven av att aktivt arbeta för att
utveckla den kvinnliga arbetsmarknaden och företagandet.
En förklaring kan vara att det är för få kvinnor som
handlägger och beslutar om de regionalpolitiska stöden.
Kvinnors och mäns erfarenheter, intressen och
kompetens skiljer sig från varandra. Erfarenheterna av de
speciella satsningar som gjorts i t.ex. Bergslagen för att
stärka kvinnors ställning har ofta betraktats som mindre
intressanta utifrån en manlig värderingsnorm. Viktiga
projektidéer stängs på det sättet ute och får ingen reell
chans.
Kvinnor får inte det stöd och den uppbackning som
behövs för att utveckla en affärsidé till produktion. Många
kvinnor vill av flera skäl inte ta stora lån för att starta egen
verksamhet, utan man vill börja i liten skala. Bankerna
betraktar ofta inte kvinnor som seriösa låntagare utan ser
med misstro på deras projektidéer.
Kvinnor har ofta erfarenheter som gör dem till goda
företagare. Det är angeläget att fler kvinnor startar egna
företag eller på annat sätt engagerar sig i företagande. Inte
minst i glesbygd finns många goda exempel på kvinnor som
i kooperativ eller annan form på ett framgångsrikt sätt
bedriver affärsverksamet.
NUTEK har i en studie pekat på att kvinnor har speciella
problem när de ska starta företag. Olika stödåtgärder
föreslås därför inom områdena rådgivning, ekonomiskt
stöd, utbildning, nätverk och forskning. Med NUTEKs
rapport som grund finns det goda möjligheter att undanröja
dessa hinder. Kvinnor behövs, också som företagare.
Vi anser att de regler som idag styr möjligheterna till
utbildningsbidrag, lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån
med hänsyn till kvinnors möjligheter att starta nya företag
bör ses över.
Vid varje länsstyrelse bör också inom gällande ramar
inrättas ett utvecklingscentrum för att stödja kvinnors
möjligheter att starta företag och även följa företagets
utveckling. Regionala utvecklingscentra måste utformas
utifrån de behov och förutsättningar som finns i respektive
län. En del av länsanslagen bör öronmärkas för dessa
centra.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av de regler som styr
möjligheterna att få utbildningsbidrag, lokaliseringsbidrag
och lokaliseringslån med hänsyn till kvinnors möjligheter
att starta nya företag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av utvecklingscentra
för kvinnligt företagande vid varje länsstyrelse.
Stockholm den 24 januari 1994
Maud Björnemalm (s)
Inger Lundberg (s)
Sture Ericson (s)
Håkan Strömberg (s)
Hans Karlsson (s)