''Orolig tjej på 20 år'' beskriver i en insändare i en av
länets tidningar sina tankar som arbetslös:
Traska till arbetsförmedlingen, där få rådet: ''Sök jobb.''
Hämta platsjournal. Glosögt ögna igenom den tunna
utgåvan av lediga jobb. ''Visst, där fanns ett direktörsjobb.
Nej, det känns väl magstarkt att söka det.''
Tankarna drar som vilsna möss i huvudet. Vad kan
arbetsförmedlingen anse rimligt att jag gör i
jobbsökarhänseende.
DET FINNS JU INGA JOBB ATT SÖKA.
Speciellt inte om man är 20 år och bara har skolor bakom
sig.
Nej, nu bär det hem till min lilla etta, titta på väggarna
(eller kanske klättra på dem). Leva på KAS-bidrag.
Försöka att aktivera mej för att inte mista
verklighetsanknytningen.
Men en fråga till er som bestämmer: Hur tänker ni
egentligen? Hur ska det gå för oss unga? Jag ville gärna få
ett bevis på att ni har ett mål för det här. (slut citat)
I Västmanland är tjejen en av 23 000 arbetslösa, i Sverige
en av 695 000.
Ofattbar ökning av arbetslösheten
Länsarbetsnämnden förutspådde hösten 1991 att den
öppna arbetslösheten ett år senare skulle vara 4,6 procent.
Siffran betraktades som näst intill ofattbar. Än mer ofattbar
hade säkert dagens siffra på 7,1 procent framstått, om
någon 1991 hade påstått att den skulle vara verklighet två
år senare. Idag framstår 1991 års arbetslöshet på 2,8 procent
som ofattbar. Den dystra utvecklingen framgår av
nedanstående tabell. OBS! Procenttalen avser både
arbetslösa och dem som omfattas av olika åtgärder.
År
Arb.lös
Arb.lös
Bered.
Ungdoms
Arbm.
ALU
Totalt
Proc.
Det finns flera intressanta uppgifter i denna utveckling.
I Västmanland är nu mer än dubbelt så många arbetslösa
som för 2 år sedan. Arbetsmarknadsutbildningen har
minskat. I förhållande till totala antalet arbetslösa är det
nu en mindre andel arbetslösa som omfattas av åtgärder än
1991. Antalet öppet arbetslösa västmanlänningar har
ökat med drygt 5 400, vilket är mer än en fördubbling!
Kraftig ökning bland kvinnor ...
Den kraftiga ökningen av arbetslösheten är särskilt
markerad bland kvinnorna. Arbetslöshetskassornas
redovisningar visar att i september 1991 fanns det 1 636
arbetslösa kvinnor. Två år senare är antalet 4 636. I absoluta
tal återfinns de största ökningarna i Kommunals och
Handels kassor, och i exempelvis kassor som
Industritjänstemännens och Hotell- och Restaurangs är
ökningen hög både relativt och i absoluta tal.
Omvandlingstrycket i offentlig sektor, som av
regeringen hålls uppe genom kombinationen av indragna
statsbidrag och skattestopp, har medfört att landstinget
Västmanland nyligen beslutat om nedskärningar inom
sjukvården. Det kommer att öka antalet arbetslösa kvinnor
med ytterligare 500--600.
... och bland ungdomar
Antalet från a-kassan ersättningsberättigade ungdomar
under 25 år uppgick 1991 till 1 172. I september 1993 var
siffran 2 515. Det speglar emellertid inte hela verkligheten;
på grund av svårigheterna att komma in på den reguljära
arbetsmarknaden står många ungdomar utanför a-
kassorna.
Byggarbetslösheten
Byggnads a-kassa hade för två år sedan 488 arbetslösa
medlemmar. De ökade på två år till 1 192.
Bostadsbyggandet har praktiskt taget avstannat också i
Västmanland, ROT-programmet har inte gjort någon
verkan. Någon ökning av statliga investeringar har inte
skett i förhållande till nedgången i byggbranschen.
Högskolebygget i Västerås är igång, byggandet av
Mälarbanan pågår och byggandet av E 18 mellan Köping
och Arboga har just startat. Trots dessa insatser har
arbetslösheten blivit långt värre än vad som vid varje
tidpunkt verkat troligt.
Industrins utveckling
Sysselsättningen i industrin har sjunkit kraftigt både i de
stora företagen och i småföretagen. Detta återspeglas i a-
kassorna utveckling. Industritjänstemännens kassa
redovisade i september 1991 313 arbetslösa, två år senare är
arbetslösheten uppe i 1 039. Motsvarande arbetslöshetstal
för Metall är 1 198 resp. 2 757.
Arbetslösheten i Västmanland kommunvis 1991 och
1993
Den kommunala sysselsättningen har också minskat om
än i mindre omfattning än inom industrin. Stor oro finns
emellertid i kommunerna och landstinget över de olika
förslag till förändrad skatteutjämning som nu diskuteras. I
värsta fall kan den redan höga arbetslösheten komma att
öka ytterligare genom att kommunernas resurser minskas.
Omvandlingstrycket blir därvid ännu starkare, ett tryck som
riskerar att pressa ut ännu fler i arbetslöshet. Enligt
regeringen ska ytterligare 60 000 jobb försvinna i
kommuner och landsting genom ytterligare indragning av
pengar, som i sin tur ska användas för skattesänkning.
NU KRÄVS KRAFTTAG FÖR VÄSTMANLAND!
Grundförutsättningen för att bryta arbetslösheten i
Västmanland är att den ekonomiska politiken i Sverige
läggs om. Ingen åtgärd, stor eller liten, som vidtas regionalt
kan annat än marginellt påverka antalet arbetslösa. Det
hindrar inte att det är nödvändigt med en rad olika konkreta
åtgärder, som kräver statligt stöd.
Kommunikationernas betydelse
I länet pågår två stora investeringar, Mälarbanan och
nybyggnad av E 18 mellan Köping och Arboga.
I en särskild motion förs förslag fram om satsning på
järnvägen mellan Västerås och Eskilstuna, som i olika
utredningar ansetts vara landets näst lönsammaste
järnvägsinvestering.
Vi föreslår också att staten engagerar sig i ett särskilt
bolag för att beställa rullande material till Mälarbanan.
Eftersom det ännu är oklart vem som ska köra trafiken kan
heller ingen beställa vagnar; därför finns risk för att banan
blir klar, men att dess kapacitet, bl a för hastigheten, inte
kan utnyttjas.
Ytterligare medel är nödvändigt för det s k LTA-anslaget
eftersom länsstyrelsen tvingats satsa cirka 75 procent på
Bergslagspendeln från Västerås till Fagersta. Därigenom
blir vägbyggandet i länet eftersatt. Därför bör ytterligare
150 miljoner tillföras anslaget.
Flyg
Flygplatsen i Västerås spelar en viktig roll för regionen
eftersom den erbjuder direkttrafik till olika destinationer i
Norden och Kontinentaleuropa. Flygplatsen bör inordnas i
det statliga systemet för kostnadsbidrag till kommunala
flygplatser.
Behovet av regionalflyglinjer i Västra Mälardalen har
efter hand stegrats när EG/EU-samarbetet kommit
närmare i tiden. Stora köpare av affärsresor är regionens
olika internationellt arbetande företag. Ca 40 % av resandet
består av korta besök, ofta en-dags till europeiska centra,
och för dessa resor är tids- och terminaltiderna viktiga att
de blir korta.
Flygverksamheten expanderar nu kraftigt. Linjenätet
har utvidgats till nya destinationer allt efter det regionala
näringslivets behov. Flygverksamheterna består av
reguljärflyg, charterflyg och fraktflyg. Även Flygvapnet har
en mindre övningsverksamhet.
Utvecklingen av Västerås Flygplats kräver rymligare och
modernare anläggningar. En ny flygterminal planeras
genom att bygga om en befintlig hangar. Vidare krävs bl a
uppställningsplattor för flygplan, och parkeringsplatser.
Arbetena är mycket lämpliga som beredskapsarbeten. De
sammanlagda kostnaderna har efter intagna anbud
beräknats till 60.550.000 kr. En kostnad som i nuvarande
arbetsmarknadssituation med ca 30 procent arbetslösa
bygg- och anläggningsarbetare praktiskt taget går jämnt ut
med de arbetslöshetsstöd som nu utbetalas.
Stödområden för utveckling i
Bergslagen
Sedan stålkrisen i början av 1980-talet är kommunerna
Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg och Hallstahammar
placerade i stödområde. Emellertid är stödnivån endast 20
procent i Västmanland medan den är 35 procent i de
angränsande kommunerna i Örebro och Kopparbergs län.
Förhållandena skiljer sig inte på något avgörande sätt
mellan de aktuella kommunerna, varför kommunerna i
Västmanland har svårigheter att hävda sig i konkurrensen.
Därför bör stödnivån förbättras i Fagersta, Hallstahammar,
Skinnskatteberg och Norberg.i Västra Västmanland
På grund av nedgången i industrisysselsättningen,
förstärkt av landstingets beslutade neddragningar inom
sjukvården, arbetar kommunerna i västra Västmanland för
att Kungsör, Arboga och Köping ska placeras i stödområde.
Där finns redan tidigare fyra av länets kommuner, Fagersta,
Norberg, Skinnskatteberg och Hallstahammar. Den
sistnämnda kommunen har en arbetslöshet på 16,3 procent
i sept. 1993. Det handlar alltså om arbetslöshetstal av
norrländska mått, mitt i Sveriges mest industrialiserade
region! Läget i kommunerna framgår av nedanstående
tabell.
Utvecklingscentrum för kvinnor som företagare
Könsuppdelningen på arbetsmarknaden och behoven av
att aktivt utveckla kvinnornas arbetsmarknad och
möjligheterna för kvinnor också som företagare har i alltför
liten utsträckning uppmärksammats inom
regionalpolitiken. Inte minst i glesbygd finns många goda
exempel på kvinnor som i kooperativ eller annan form
bedriver framgångsrik affärsverksamhet.
Ibland möts kvinnligt företagande, som ofta startar i
blygsam skala, på ett sätt som försvårar arbetet. Därför
behövs ett utvecklingscentrum inom länsmyndigheternas
ram för att stödja kvinnors möjligheter att starta företag.
En del av länsanslagen bör öronmärkas för aktiviteter för
att förbättra kvinnornas situation på arbetsmarknaden.
Bygg- och anläggningsinvesteringar
För att kunna bryta arbetslösheten måste staten för egen
del starta byggnadsinvesteringar samt stimulera kommuner
och landsting att också underhålla och investera i sina
anläggningar.
Tidigare har vi angett behovet av investeringar inom
kommunikationsområdet. Här kan ytterligare nämnas
behov av investeringar i nya resecentra i samband med
järnvägsinvesteringar. För Bergslagspendeln är detta
angeläget bl.a. i Fagersta så att omstigning till buss
underlättas. I Västerås planeras en stor insats för att skapa
en modern anläggning. Planer finns också i Arboga och
Köping.
Det är mycket angeläget att ersätta det gamla fängelset
i Västerås med en modern kriminalvårdsanstalt. Detta
arbete bör starta snarast möjligt, eftersom arbetslösheten är
mycket omfattande i Västmanland.
Den nyligen ändrade rattfyllerilagstiftningen medför ett
ökat behov av fängelseplatser. I Fagersta kommun finns
möjligheter att i befintliga byggnader, f d Sundbo
yrkesskola, erbjuda för ändamålet lämpliga lokaler, som
också kan kompletteras efter behov.
Att bevara industriminnen ger jobb
Västmanland är rikt på industriminnen; bruk och hyttor,
gruvor och smedjor samt ett landskap starkt påverkat av
näringen, ger regionen särprägel och kulturhistorisk profil.
Redan har stora insatser gjorts för att bevara detta till
eftervärlden. I vissa sammanhang är det bråttom att kunna
fullfölja detta arbete. I rådande arbetsmarknadsläge finns
det utomordentliga möjligheter till sysselsättning om ökade
anslag tillförs vården av industriminnen.
Utred flygunderhållet
Försvarets flygunderhåll utförs sedan lång tid bl a i
Arboga. Ett välorganiserat och kvalificerat underhåll av de
komplexa system som försvarsmaterielen numera utgörs av
har stor ekonomisk och strategisk betydelse. Inte sedan
1966 har det gjorts någon mer genomgripande
parlamentarisk utredning om verksamheten. Efter alla
förändringar av materiel och verkstadsstrukturer, bl a med
nya ägare i form av Celsiuskoncernen och Volvo, är det tid
för en parlamentarisk utredning om huvudmannaskapet för
försvarets verkstäder.
Kommunala insatser
Genom socialdemokraternas förslag om kraftiga
stimulanser till kommuner och landsting för underhåll och
investeringar i sina anläggningar för social verksamhet och
för skolan samt för sjukvård ges goda möjligheter att bryta
arbetslösheten. Att behoven finns vet alla som har kontakt
med dessa verksamheter, våra tidigare inventeringar av
olika objekt i länet har också visat detta.
Sysselsättningseffekter i länet
Om den socialdemokratiska ekonomimotionen bifalls
kan sammantaget drygt 100 000 personer erbjudas arbete
eller utbildning i stället för arbetslöshet. Omräknat till
länets andel betyder det att cirka 3 000 västmanlänningar
kan lämna den passiviserande arbetslösheten.
Teknisk högskola
Landets långsiktiga behov av högt kvalificerad personal
i näringsliv och offentlig sektor kräver ytterligare satsningar
på bl.a. teknisk utbildning. Behovet av civilingenjörer ökar
enligt olika prognoser. I den inre Mälardalsregionen med
Västerås och Eskilstuna som centralorter finns en lång
tradition av avancerad industriverksamhet, som i hög grad
är exportinriktad. För att för framtiden klara att expandera
verksamheterna behövs välutbildad personal. Västerås
erbjuder en mycket lämplig teknologisk miljö för Sveriges
sjätte tekniska högskola. I en särskild motion utvecklar vi
närmare förutsättningarna för detta, bl a vad beträffar
lokaler.
Barn- och ungdomspedagogisk utbildning
Vi föreslår även att Mälardalens högskola skall erhålla
examinationsrätt inom barn- och ungdomspedagogisk
utbildning.
Högskoleutbildning inom hästområdet
I Strömsholm finns utmärkta möjligheter att utveckla
utbildningen inom hästområdet. Regeringen har till mångas
besvikelse inte lagt något förslag om den högre utbildningen
inom hästområdet, trots att utredningen är klar sedan mer
än ett halvt år. Att förlägga den högre utbildningen till
Strömsholm skulle dessutom gynna den av arbetslöshet hårt
drabbade Hallstahammars kommun.
Miljö och sysselsättning
Bl a genom NOLA-anslag underhålls
naturvårdsområden och andra miljöer, vilket också ger
sysselsättning. Ökade anslag skulle kunna bereda fler
arbete, eftersom det finns behov av ytterligare åtgärder.
En annan insats som också har stor betydelse för miljön
är kalkning av skogen mot den fortgående försurningen.
Program har upprättats och omfattande åtgärder skulle
kunna vidtas med hjälp av ökade statliga anslag.
Mälaren är en viktig resurs för människorna i flera län.
Mälarvattnet används för många ändamål: sjötransporter
för näringslivet, rekreation genom bad, båtsport, friluftsliv
och fiske. Mer än en miljon människor i Stockholm har
Mälaren som vattentäkt.
Vattenkvaliteten är naturligtvis viktig ur en rad olika
aspekter.
Stora insatser har gjorts för att minska utsläppen;
utbyggnad och effektivitetshöjning av kommunala
reningsverk är ett exempel, kraftiga utsläppsbegränsningar
från industrin ett annat.
Trots att tillförseln av fosfor minskat, behöver ytterligare
reduktion ske. Målet, enligt länsstyrelsernas program, är att
fosforhalten inte ska överstiga 2 gånger bakgrundshalten.
Det betyder 40 procent lägre halt än idag. För kväve är
målet detsamma som för fosfor. Nuvarande halt måste då
minska med 35 procent.
Åtgärder som är aktuella: Informationskampanj om
övergång till fosfatfria disk- och tvättmedel. Lagstiftning
bör också övervägas om regler för fosfatfria medel, liksom
vilka fosfatersättningsmedel som får användas.
Fortsatt kontroll och övervakning ur miljösynpunkt av
alla verksamheter runt Mälaren och dess
tillrinningsområden.
Vattenståndet i Mälaren är reglerat. Det är främst två
intressenter som har intresse av detta, nämligen sjöfarten av
lätt insedda skäl samt jordbruket som inte vill ha de
naturliga översvämningarna på våren av åkermarken.
Vasstillväxten är ett avsevärt miljöproblem. Tillväxten
gynnas av det tämligen konstanta vattenståndet. Samtidigt
görs stora insatser, bl a genom NOLA, av olika intressentar
för att begränsa vassen. Fortsatt planering bör ske för att
optimera olika intressenters behov.
När det gäller vattenvårdförbund i olika åsystem finns
finansieringsproblem eftersom endast de enligt
miljöskyddslagen prövade verksamheterna är skyldiga att
delta i betalningen. Ett problem uppstår också då en
verksamhet läggs ned, samtidigt som behovet av att
kontrollera föroreningarna ändå kvarstår. Finansieringen
borde totalt ske genom de miljöavgifter som inflyter till
statskassan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningsstimulerande
åtgärder i Västmanland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högre stödnivå i Fagersta,
Skinnskatteberg, Norberg och Hallstahammar och
stödområde i västra Västmanland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om byggandet av ny
kriminalvårdsanstalt i Västerås,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering till Fagersta av en
anstalt för rattfylleridömda,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av miljökontroll
genom miljöavgifter,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statliga medel för kalkning i
Västmanland.2
Stockholm den 25 januari 1994
Lena Hjelm-Wallén (s)
Roland Sundgren (s)
Berit Oscarsson (s)
Margareta Israelsson (s)
Göran Magnusson (s)
1 Yrkandena 3, 4 hänvisade till JuU
2 Yrkandena 5, 6 hänvisade till JoU