Hoten mot kvinnornas fria och självständiga ställning i
det svenska samhället blir allt tydligare. Grunden för ett
självständigt liv -- vår rätt till ett eget arbete -- är inte längre
en självklarhet. Vi var på god väg, kvinnor och män
tillsammans i ett jämställt och jämlikt samhälle.
Kvinnor i andra länder har avundats de svenska
kvinnorna deras höga deltagande i arbetslivet,
föräldraförsäkringen och barnomsorgen med mycket hög
standard samt en väl utbyggd social service. Denna
internationellt sett unika ställning för kvinnorna i samhället
och arbetslivet hotas nu på flera sätt genom den borgerliga
regeringens politik.
Kvinnors arbetsmarknad
I dag är kvinnor yrkesverksamma i lika stor utsträckning
som män, det bevisar att kvinnor har kommit ut på
arbetsmarknaden för att stanna. Kvinnor och kvinnors
arbete får inte ses som resurs som man reglerar i olika
konjunkturer. Utgångspunkten för kvinnors arbete i
framtiden är att den fulla sysselsättningen måste omfatta
både män och kvinnor. Men om kvinnor i framtiden ska
kunna konkurrera om arbetstillfällena måste kvinnorna
finnas i arbetslivet på lika villkor som männen. Detta ställer
krav på en rad omfattande insatser inom olika
samhällsområden.
Genom den offentliga sektorn tillgodoses för
medborgarna angelägna behov samtidigt som den ger
många arbetstillfällen. Den borgerliga regeringens kraftiga
neddragning av kommunernas ekonomi har gjort många
arbetslösa. Enligt vår mening måste resurser i ökad
omfattning föras över från arbetsmarknadpolitiska
lösningar till satsningar på reguljära jobb.
Den viktigaste förutsättningen för en god offentlig
sektor är att kommunernas ekonomi stärks. Detta är också
en viktig jämställdhetsfråga då vård och omsorg är
kvinnornas största arbetsmarknad.
Sedan hösten 1991 har tiotusentals jobb försvunnit inom
den gemensamma sektorn. Enligt regeringen skall
ytterligare 66 000 jobb försvinna under detta och nästa år.
Dessa neddragningar hotar kvinnorna på flera sätt. En
väl fungerande offentlig sektor är nödvändig för att både
kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta. En utbyggd
barnomsorg och en fungerande äldreomsorg är en
förutsättning för att kvinnor ska kunna förvärvsarbeta och
känna trygghet.
I dag är den offentliga sektorn utsatt för hård
rationalisering, bolagisering och privatisering. Motiven för
att minska den sektorn är dels ekonomiska och dels
ideologiska exempel på att privatiseringen skulle vara
billigare med samma kvalité som den offentliga. Vi vet att
behoven av vård och omsorg i framtiden kommer att öka.
Andelen äldre-äldre ökar kraftigt.
Kvinnor i offentlig sektor bildar i dag kooperativ som
alternativ, detta är positivt och måste stödjas. Men det är
en illusion att tro att alla kvinnor som blir arbetslösa eller
får gå ner i tjänstgöringsgrad i kommuner och landsting
ska/kan bli egna företagare. Det finns också frågetecken när
det gäller tryggheten för den som har sitt barn på ett privat
dagis, vad händer om dagis går i konkurs? Vi
socialdemokrater anser att arbetslinjen skall gälla, och gälla
både kvinnor och män. Det är samhällsekonomiskt
lönsamt att satsa resurser på att få människor i aktivt arbete
istället för att uppbära a-kassa och/eller socialbidrag.
Män som oftast arbetar inom näringar som först drabbas
av konjunkturen, industri och byggverksamhet, drabbas
mycket hårdare än kvinnorna i början av en lågkonjunktur.
Indragningarna som aviserats i den offentliga sektorn
innebär att kvinnor drabbas i lika stor utsträckning som
männen nu.
På kontorssidan som är ett kvinnodominerat yrke pågår
strukturförändringar genom ökad datorisering.
Förändringar och rationaliseringar av bankerna drabbar
kvinnorna, och även inom handeln sker stora nedskärningar
pga att vi konsumerar mindre.
Ungefär 95 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna
är anställda cirka 5 procent är egna företagare.
Deltidsarbete är mycket vanligt i vårt land och då
framför allt bland kvinnor. Men många kvinnor väljer inte
själva att arbeta deltid, man räknar med att ca 40--60
procent av de deltidsarbetande skulle vilja arbeta heltid.
Mycket av arbetet inom vård--omsorg, handeln, restaurang
och andra serviceyrken är uppbyggt på deltider.
Satsa på kvinnorna
Ökade insatser för att stärka kvinnors ställning på
arbetsmarknaden främst genom utbildning behövs både för
att skapa fler jobb och för att förbättra jämställdheten.
Därför anser vi att andelen kvinnor i
arbetmarknadsutbildning bör ökas.
För att minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden
måste kraftfulla insatser, på kort och lång sikt, göras.
Tidigare insatser för att få kvinnor att välja otraditionella
yrken har visat att detta förhållande kan ändras. Hittills har
dock omfattningen av dessa insatser varit mycket
begränsade, och de effekter för kvinnorna som en
könsuppdelad arbetsmarknad får i en allvarlig
lågkonjunktur visar att det krävs särskilda insatser för att
åstadkomma jämlikhet och jämställdhet på
arbetsmarknaden. Det finns också anledning att tro att när
konjunkturen vänder och industrin och exportmarknaden
går framåt är det de manliga arbetstillfällena som kommer
att öka.
Stöd bör också ges till inrättande av resurscentra i västra
Sverige för att stödja kvinnlig förtagsamhet och kvinnlig
kompetens. Flertalet nya företag väntas komma till inom
tjänste- och uppdragssektorn där många kvinnor är
verksamma. Trots detta startas bara vart fjärde nytt företag
av en kvinna.
Resurscentrat skall ha till uppgift att samordna
aktiviteter, samla upp behov och kanalisera dessa till rätt
instanser. Huvud- och driftansvar bör ligga på Nutek,
utvecklingsfonden och länsstyrelsen.Andelen kvinnor i
arbetsmarknadutbildning bör ökas. Informationsinsatser
för att påverka kvinnor i deras val av utbildning och yrke.
Yrkeskurser för enbart kvinnliga elever inom
traditionellt manliga områden. Olika former av stöd till
de kvinnor som vågar göra otraditionella val. Kvinnor
ska ges lika rätt till kompetensutveckling i arbetet.
Kvinnors arbetsmiljö
Under 1993 minskade antalet sjukdagar i alla grupper.
Kvinnor har betydligt högre sjukfrånvaro än män, viss del
kan härröra till sjukskrivningar i samband med graviditeter,
men bortsett från detta så är fortfarande kvinnors
sjukfrånvaro högre än mäns. Deltidsanställda kvinnor har
högre sjukfrånvaro än heltidsanställda.
Vi vet att flertalet arbeten i industrin inte är anpassade
för kvinnor utan kvinnorna arbetar på männens
arbetsplatser, på deras villkor. Maskiner och verktyg som
finns i industrin är anpassade till män.
Kvinnor förtidspensioneras tidigare än männen vilket
kan vara ett resultat av sämre arbetsmiljö, dubbelarbete och
ansvar för hem och barn.
I dag vet vi att det finns brister i arbetsrehabiliteringen
och det är viktigt att rehabiliteringen kommer in i ett så
tidigt skede som möjligt av sjukskrivningsperioden och i ett
nära samarbete mellan den sjuke, resp. arbetsgivare och
försäkringskassan.Tillföra försäkringskassorna mer
resurser för att de mera aktivt ökar satsningen på kvinnor i
arbetsrehabiliteringen.Satsa på yrkesinriktad
rehabilitering, speciellt för kvinnor.Satsa på forskning
och utveckling för att utveckla arbetsmiljön för kvinnor. Ta
tillvara på erfarenheterna från arbetslivsfonden.Anpassa
typiskt manliga arbetsplatser till kvinnors behov.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram med särskild
inriktning på kvinnors arbete och utbildning i Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försäkringskassornas
rehabiliteringsarbete för kvinnor.1
Stockholm den 25 januari 1994
Marianne Carlström (s)
Alf Eriksson (s)
Sverre Palm (s)
Arne Kjörnsberg (s)
Birgitta Johansson (s)
Britt Bohlin (s)