Riksdagen beslutade år 1991 att instifta en särskild fond,
Norrlandsfonden, med säte i Luleå. Norrlandsfonden kan
sägas vara det första inslaget i en aktiv svensk
regionalpolitik. Fondens uttalade syfte var att medverka i
den industriella förnyelsen och utvecklingen i Norrland.
Norrlandsfonden tillfördes efter sitt bildande 15
miljoner kr årligen under fem år från LKAB:s vinstmedel.
Genom ett beslut år 1966 förlängdes denna överföring
ytterligare fem år. Under årens lopp har medel förts över
från Statsföretag AB och statsbudgeten. Totalt har under
årens lopp tillförts drygt 500 miljoner kr. Sedan 1986 har nu
fonden bedrivit sin verksamhet utan något statligt tillskott.
I huvudsak har fonden behållit sitt kapital mätt i nominella
termer. Kreditförlusterna under den senaste finanskrisen är
relativt små. Norrlandsfonden finansierar sin
administration med hjälp av inkomna räntor.
Under årens lopp har Norrlandsfonden haft en mycket
stor betydelse för utveckling och förnyelse av norrländskt
näringsliv. Staten har via de regionala utvecklingsfonderna,
det regionala företagsstödet främst inom stödområdet, de
nya riskkapitalbolagen och Industri- och nyföretagarfonden
varit med och skapat en riskkapitalförsörjning utöver den
som banker och Norrlandsfonden kan ge. Ofta är
situationen den att riskkapital utöver det egna kapitalet
måste tillskjutas från flera av aktörerna för att ett projekt
skall bli av. Om Norrlandsfonden inte har möjlighet att
ställa upp kan det innebära att också de andra aktörerna
drar sig ur om riskerna inte kan delas på flera händer. Det
bör påpekas att Norrlandsfonden ger lån också utanför
stödområdet. Cirka 80 % av den norrländska industrin
ligger utanför stödområdet. De nya riskkapitalbolagen kan
inte heller på grund av sitt börsberoende ta särskilt stora
risker. I de allra flesta fall går Norrlandsfonden in med 20--
30 % av riskkapitalbehovet. De insatser som fonden kan
göra har därmed en hävstångseffekt som innebär att
investeringar upp till fem gånger fondens insats kan komma
igång.
Om vi utgår ifrån att Norrlandslänen bör uppnå samma
sysselsättningsgrad i forsknings- och kunskapsintensiv
industri som övriga landet bör antalet i sådan industri öka
med 25 000 arbetstillfällen. Den traditionella basindustrin
kommer även fortsättningsvis att vara av stor betydelse för
såväl landets handelsbalans som norrländskt näringsliv.
Men några stora sysselsättningsökningar kan inte förväntas.
Några fler pappersmaskiner kommer sannolikt inte att
startas, däremot behövs givetvis alltid reinvesteringar.
Med ett kapitaltillskott på 500 miljoner kronor skulle
fonden kunna öka sin utlåning med bibehållen kapitalbas
och nå upp till en volym på 250 miljoner kronor per år i
genomsnitt under resten av 90-talet. Detta skulle kunna ge
en investeringsvolym på 1,2--1,3 miljarder kronor per år
eller 1 200 arbetstillfällen per år. Under en tioårsperiod
skulle 12 000 arbetstillfällen tillföras länen.
Norrlandsfonden behöver inte rikta in sitt engagemang
mot vissa branscher eller geografiska områden i sitt
verksamhetsområde. Däremot bör stort intresse visas för
kunskaps- och forskningsintensiva företag och företag som
kan ingå i det kretsloppsbaserade samhället.
En förstärkning av Norrlandsfonden med 500 miljoner
kronor innebär en förstärkning av den samhälleliga
kapitalbildningen och kommer på sikt att stärka också
statsfinanserna. På grund av det nu oerhört stora
budgetunderskottet är en överföring från statsbudgeten inte
lätt men kan inte uteslutas.
Det överskott som uppstått i löntagarfonderna bör enligt
Vänsterpartiets mening föras över till AP-fonderna. Men
skulle en sådan lösning inte finna gehör är en överföring av
500 miljoner kronor till Norrlandsfonden ett alternativ.
Flera statliga utredningar och otal riksdagsmotioner har
visat på möjligheten att återföra en del av
vattenkraftsvinsterna till de vattenkraftsproducerande
länen. 1 öre per kWh från vattenkraft producerad i de fyra
nordligaste länen ger drygt 500 miljoner kronor per år. Det
är nu hög tid för regeringen att lägga ett förslag om
återförande av vattenkraftsvinster till investeringar. Det
första årets överföring kan ske till Norrlandsfonden.
Ett annat sätt att finansiera Norrlandsfonden är att
belasta elkraften i hela landet med 0,4 öre per KWh. Med
en sådan ordning får kärnkraftselen inte ett relativt sett
bättre konkurrensläge.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
om medeltillskott till Norrlandsfonden och hur detta ska
finansieras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur 500
miljoner kronor skall kunna tillföras Norrlandsfonden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återförande av vattenkraftens
vinster till de vattenkraftsproducerande länen,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Norrlandsfondens inriktning.
Stockholm den 24 januari 1994
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)