Motion till riksdagen
1993/94:A442
av Karin Starrin (c)

Regionalpolitiken i Gävleborgs län


Gävleborgs län har resurser och goda förutsättningar
med sin väl utvecklade industri och sina rika tillgångar på
skogsråvara. Naturtillgångarna i framför allt skogen och
malmen har präglat industrins inriktning, och den kunskap
som ligger här måste tas tillvara och utvecklas vidare.
Människors kreativitet och vilja till ansvar, samverkan och
ansvar ger möjligheter till detta. Natursköna boendemiljöer
som det finns rikligt av inte bara längs dalgångarna utan
även i välplanerade tätare områden börjar allt mer att
uppfattas som attraktiva dragplåster.
Det är en styrka att ligga nära Stockholm och det är
samtidigt bra att vara början av Norrland. Länet utgör en
inkörsport både till övre Norrland och till Mellansverige.
Beroendet av basindustrin har präglat hela länet och
strukturförändringar och lågkonjunktur har slagit mycket
hårt på sysselsättningen. Det låga antalet små och
medelstora företag speciellt inom tjänstesektorn har inte
alls kunnat kompensera de arbetstillfällen som fallit bort
inom basindustrin. Eftersom länet har en högre andel
sysselsatta inom offentlig sektor än riksgenomsnittet slår
även förändringarna där mycket hårt.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Sysselsättningsläget i Gävleborgs län är ytterst allvarligt.
Med en arbetslöshet på 8,5 % eller nästan 15.200 personer
och ca 12.000 i arbetsmarknadspolitiska åtgärder behövs
mycket tydliga ansträngningar. En tredjedel av länets
ungdomar är antingen utan arbete eller i
arbetsmarknadsåtgärd. I flera kommuner är över 40 % av
ungdomarna utan fasta arbeten.
Gävleborgs län har hittills prioriterats vid fördelningar
av arbetsmarknadspolitiska resurser. Under innevarande
budgetår finns ca 1,3 miljarder för olika åtgärder. De anslag
som finns måste ut i verkliga aktiva sysselsättningar. Alla
ansträngningar måste vidtas för att nå detta.
Även formerna måste ses över för ifrån statens sida för
att ''arbetslinjen'' ska gälla.
En ökad flexibilitet och handlingsberedskap är en
förutsättning för att maximala effekter ska kunna fås av
insatta medel. Tyvärr är fortfarande nuvarande regelsystem
omfattande med olika detaljkrav. Genom att införa en enda
bidragsform riktad till arbetsgivare skulle mycket
administration kunna förenklas.
Ett anställningsstöd som omfattar rekryteringsstöd,
allmänna beredskapsarbeten, starta eget, arbetsutveckling
och arbetsprövning bör genomföras. Undantag måste göras
för ungdomspraktikstödet eftersom anställningsformen
bygger på tillfälliga insatser utan krav på anställning.
Regionalpolitiska insatser
Ett förfaringssätt som medger ett flexiblare sätt att
arbeta på måste eftersträvas. Det finns behov av att
förändra reglerna för t.ex. lokaliseringsstödet och
glesbygdsstödet så att de får effekter som ökar tillväxt och
sysselsättning.
Med friare former kommer man även åt de svårigheter
som speciellt kvinnorna nu råkar in i med t.ex. ökad andel
halvtidsanställningar. Beslut om fördelning bör tas så nära
de berörda som möjligt för att få de bästa effekterna.
Därför bör Gävleborgs län få bli ett frilän med friare
möjligheter att samordna både de regionalpolitiska och
arbetsmarknadspolitiska anslagen.
Den tillfälliga inplaceringen av Ovanåkers, Bollnäs,
Söderhamns och Nordanstigs kommuner i stödområde
upphör att gälla från och med halvårsskiftet 1994. Denna
inplacering måste förlängas till att gälla ytterligare tre år.
Eftersom Ljusdals kommun finns i stödområde är det
motiverat att också Hudiksvall blir tillfälligt inplacerad. Då
kommer hela Hälsingland att ges lika förutsättningar vilket
i den situation som nu råder är helt motiverat.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av ett övergripande
anställningsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att göra Gävleborgs län till ett
frilän vad gäller regionalpolitiska åtgärder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Ovanåkers, Bollnäs,
Söderhamns och Nordanstigs fortsatta inplacering i
stödområde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Hudiksvall placeras i
stödområde.

Stockholm den 25 januari 1994

Karin Starrin (c)