Sverige är i en djup ekonomisk kris. Det innebär att även
Värmland har stor arbetslöshet, hela orters existens hotas.
Bakom detta finns tiotusentals människor som mår dåligt.
Vi socialdemokrater tror att krisen bäst kan brytas genom
att människor finns i arbete. Vi kan aldrig bli så fattiga att
vi inte har råd att arbeta.
Stora skador av arbetslöshet och hot om arbetslöshet
Arbetslösheten är ett problem för dem som blir
arbetslösa och deras familjer. Samstämmig forskning visar
att arbetslöshet framkallar ohälsa, försämrad självbild,
stress, oro och försämrad tro på framtiden. Detta gäller
både ungdomar och vuxna. Den ekonomiska stressen, dvs.
att inkomsterna i familjen minskar, har stor betydelse för
hur pass allvarliga konsekvenserna blir av arbetslösheten.
Undersökningar i bl.a. Hagfors visar att en rad skador
uppstår redan under uppsägningstiden, där drygt var fjärde
järnverksarbetare uppgav försämrad stämning i familjen
under själva uppsägningstiden. Forskningen visar också att
nytt jobb, fast eller tillfälligt, snabbt har motsatt effekt.
Arbetsmarknadsinsatser av typ beredskapsarbete och
ungdomspraktik har positiv inverkan.
För samhällen som drabbas av hög arbetslöshet finns en
rad effekter dokumenterade.
Yngre personer, främst de unga kvinnorna, flyttar från
orten, de sociala banden skadas och underlagen för service
försämras. Konflikterna mellan olika grupper ökar, t.ex.
mellan invandrare och svenskar.
Kraven på arbetsmiljön minskar under tider av stor
arbetslöshet.
Flera studier visar att övertiden är som störst när
arbetslösheten är högst. Denna paradox, som mest syns i
konkurrensutsatta företag, förklaras med att företagen vill
vara flexibla och öka produktiviteten. Bara för Värmlands
del beräknas övertiden i januari 1994 motsvara 1 500
årsarbetare.
Konsekvenserna av arbetslöshet finns på många plan. Vi
kan inte acceptera att arbetslösheten används som ett
ekonomisk-politiskt instrument. Det är i syfte att hindra alla
de nämnda skadliga effekterna som vi föreslår en rad
åtgärder för Värmland.
Läget i länet
I Värmland överlagras en hög konjunkturarbetslöshet på
en redan tidigare existerande och till betydande delar
långsiktigt bestående strukturell arbetslöshet. Det räcker
inte med en mycket stark konjunkturförbättring för att
åstadkomma en lösning på de grundläggande och mycket
djupgående strukturella problemen i Värmland.
Värmland är ett utpräglat industrilän. Av tradition
domineras sysselsättningen av stora företag inom
basnäringarna. Delvis som en följd av detta är småföretagen
jämförelsevis dåligt representerade i det värmländska
näringslivet.
De idag hundra största industriföretagen i Värmland har
sedan 1985 förlorat ungefär 4 400
anställda (drygt 19 %).
Utöver dessa arbetstillfällen har ytterligare 2 900
försvunnit till följd av att företag som 1985 tillhörde
de 100 största har lagts ned. Sammantaget har alltså mer än
7 000
jobb försvunnit bland dessa större företag sedan
1985, vilket motsvarar 28 %.
Ytterligare
arbetstillfällen har tappats bland de mindre
industriföretagen, men där har samtidigt en viss
nyetablering skett. Det kan dock konstateras att
nyetableringsgraden är mycket låg i Värmland, och att den
på intet sätt förmår kompensera
sysselsättningsminskningen i de större företagen.
Den åderlåtning av industrin som skett inbegriper såväl
sysselsättningen och antalet företag som ägandet. Aktuella
studier visar t.ex. att endast var sjätte anställd inom de
hundra största industriföretagen i Värmland arbetar i
företag med värmländskt ägande, medan mer än var tredje
arbetar i ett utlandsägt företag.
Uddeholm-Tooling ägs av österrikiska Böhler och
Kemifabriken i Skoghall skall säljas till Holland. Listan kan
tyvärr göras mycket längre. Risken för ytterligare
sysselsättningsminskningar i de stora företagen är
uppenbar.
Utvecklingen i Värmland under 1980-talet och början av
1990-talet visar följaktligen på en omfattande
avindustrialisering. Nya arbetstillfällen har inte på långt när
tillkommit i samma utsträckning i andra sektorer. Det
handlar således inte under denna period om någon
strukturell förnyelse, utan ett förfall inom den traditionella
värmländska industrin. Även om en viss industriell
förnyelse och omstrukturering skett, är den både för svag
och för långsam.
Antalet arbetslösa för omedelbar placering och
åtgärdsplacerade arbetslösa i Värmland uppgår i dag till
mer än 20 000
personer.
Lokalt och framför allt i de orter som drabbats särskilt
hårt av avindustrialiseringen är arbetslösheten betydligt
högre. Förutsättningarna att skapa ny sysselsättning är
samtidigt speciellt ogynnsamma i dessa bruksorter.
De strukturella skillnaderna mellan olika regioner har
förmodligen förstärkts av lågkonjunkturen. Sannolikt
innebär detta också att de starkt basindustriberoende
regionernas förmåga till återhämtning ytterligare
försämrats. Det föreligger alltså ett fortsatt mycket stort
behov av regionalpolitiska insatser för att tillgodose
befolkningens välfärdsbehov i de mer utsatta regionerna.
Särskilt gäller det insatser för att restaurera den industriella
strukturen, inet minst genom småföretagsutveckling.
Förutsättningarna för detta är speciellt ogynnsamma i
dessa orter, dels på grund av tradition, dels på grund av att
också de mindre företagen ofta är starkt beroende av
bruksföretagen och dels på grund av ett i flera fall
ogynnsamt geografiskt läge. Såvida det inte finns en
alternativ arbetsmarknad inom rimligt pendlingsavstånd,
torde det krävas avsevärda insatser för att upprätthålla
sysselsättningsandelen på de bruksdominerade lokala
arbetsmarknaderna. Sammantaget inger utvecklingen på de
lokala arbetsmarknaderna i länet stark oro.
För att de långsiktiga trenderna ifråga om det
värmländska näringslivets omstrukturering inte ska
resultera i en långtgående avindustrialisering och utglesning
av länets arbetsmarknader, torde också krävas lyckosamma
nyetableringar och utvecklingsinsatser, en ökad
företagssamverkan och ett genomslag för produktions- och
arbetsformer som är distansoberoende. Inte minst krävs en
förstärkt utveckling inom de kunskaps- och FoU-intensiva
industrisektorerna.
Näringspolitik för Värmland
Sysselsättningen inom de traditionella näringsgrenarna i
länet har minskat kraftigt på senare år. Nu har utvecklingen
vänt för exportindustrin. Det kan lösa en del problem, men
långt ifrån alla. Även efter en konjunkturförbättring måste
kraftfulla åtgärder till från samhällets sida för att
värmlänningarna på de utsatta orterna skall få ny
framtidstro. Länets stora industrier är i dag på några
undantag när fjärrstyrda från utlandet.
Den traditionellt borgerliga uppfattningen att
marknadskrafterna skall klara detta utan styrning räcker
inte på långa vägar för att lösa problemen.
Vi måste få till ytterligare åtgärder från samhällets sida.
Detta är nödvändigt givetvis i första hand för de enskilda
arbetslösa men också i ett större sammanhang för att få fart
på ekonomin.
Vi efterlyser en bred och offensiv näringspolitik där alla
politikområden måste samverka för att pressa ner
arbetslösheten. Några krav som ingår i detta är: Större
satsningar på infrastrukturen i länet. Förstärkning av
Utvecklingsfonden och ökade länsanslag. Ökade satsningar
på de skogsbaserade näringarna, både ökad vidareförädling
och satsningar på skogen som energikälla. Vi måste också
fortsätta de gemensamma ansträngningarna att stimulera
gamla storföretagsägare att ta fram riskkapital till drabbade
orter i länet.
Den nya sysselsättningen kommer inom de små och
medelstora företagen, både inom tillverknings- och
servicesektorn. Man bör underlätta även för kooperativa
företag och företag med kvinnliga företagare att växa i
framtiden.
Regionalpolitiken
Inom länet bedrivs ett intensivt förnyelsearbete. Vi
hyser stark oro för att den omvandling som nu sker
äventyrar de många års arbete som skett för att utveckla
länet. För att motverka detta är det nödvändigt att
Värmlands län tillförs medel via anslaget för regionala
utvecklingsinsatser som gör det möjligt att intensifiera
utvecklingsarbetet och kunna svara mot de
investeringsbehov hos företagen som en svängning i
konjunkturen åstadkommer.
När det gäller regionalpolitiken är en proposition
aviserad till februari månad. Vi vill redan nu anmäla att vi
i detta sammanhang avser att återkomma med synpunkter
på hur regionalpolitiken bör vara utformad för att motsvara
de behov som finns i skogslänen.
En förnyelse av näringslivet genom ett ökat antal mindre
företag ses som en av lösningarna för att främja tillväxt och
sysselsättning i landet. Skall nyföretagandet öka krävs att
nyföretagandet bland kvinnor kommer att öka högst
avsevärt.
I de värmländska bruksorterna är ensidigheten mycket
stor och det krävs snabba insatser för att klara orternas
sysselsättningsproblem. I Värmland sker ett väl förankrat
arbete i samarbete med NUTEK. Vi anser att det vore
angeläget att få till stånd en fullskalesatsning för att främja
nyföretagandet bland kvinnor i de värmländska
bruksorterna. En sådan satsning skulle kunna ge
erfarenheter som sedan kunde användas för arbetet i hela
landet. NUTEK och länsstyrelsen bör därför tillföras medel
för en sådan satsning.
Ungdomar
Ungdomens inställning till företagandet kommer att på
sikt bli avgörande för möjligheterna att öka antalet företag
och därmed tillväxten i landet. Enligt vår mening krävs det
en avgörande attitydförändring bland ungdomen till
företagandet. Värmlands län är utmärkt som ett
fullskaleprojekt. De insatser som gjordes i samband med
ÖGY-försöken visar att man kan få länsuppslutning för ett
sådant projekt. Medel bör därför anvisas länet till ett
projekt för att ändra ungdomarnas attityder till
företagande.
Vi föreslår en fortsättning av de insatser som ger
ungdomar yrkesträning. Det syftar naturligtvis till att ge den
enskilde inblick i det yrke som denne har utbildning för och
skulle önska utbilda sig till. Utöver det skulle vi vilja införa
något vi vill kalla ett företags träningsprogram, eller
självverksamhetsprogram.
Vi vill också öka antalet platser på högskolan med minst
200 platser. Ett alternativ som bör prövas är att på nytt
öppna universitet och högskolor, i första hand de
medelstora högskolorna för att få önskad regional effekt,
för alla sökande som är behöriga att studera på
högskolenivå.
Affärsdrivande statliga verk
De minskningar som skett av sysselsättning inom Posten,
Telia, Vägverket, SJ och Banverket riskerar att minska
trovärdigheten till förmågan att upprätthålla den service
Värmland är i behov av för att kunna få till stånd en ökad
tillväxt i näringslivet.
Tveksamheten till bolagiseringar och privatiseringar har
ökat starkt och erfarenheterna hittills avskräcker. För ett
län med Värmlands glesa struktur är privatiseringar och
bolagiseringar av grundläggande samhällsservice ett stort
hot och motverkar den förda regionalpolitiken. Det är
därför angeläget att åtgärder skyndsamt sätts in som
kompenserar för de serviceförsämringar som nu sker och
som kommer.
Utbildning
Högskolan har under de senaste åren utvecklats kraftigt.
Det gäller inte minst forskningsprogrammen, även om det
är lärarutbildningarna som har expanderat mest vad gäller
antalet studenter. Högskolan är nu nära att uppfylla de
kvalitetskriterier som krävs för en reguljär
forskningsorganisation. Därför bör ytterligare basresurser
för forskning ges högsta prioritet för en fortsatt utveckling
vid högskolan. Civilingenjörsutbildning inom områdena
kemiteknik och skogsindustriell utbildning har högskolan
redan goda förutsättningar att genomföra genom egen
kompetens och genom den nära knytning som finns till
världsledande industri i länet. Högskolan har nära
samarbete med Chalmers och det krävs inga stora tillskott
för att kunna genomföra en egen civilingenjörsutbildning.
Det vore med samma utgångspunkter möjligt och önskvärt
att ha motsvarande utbildning inom området
telekommunikation.
Riskcentrum
Planerna på att etablera ett internationellt inriktat
centrum för forskning och utbildning i risk, sårbarhet och
säkerhet, Riskcentrum, har under de senaste åren tagit
form i Karlstad. Arbetet sker i samarbete med Lunds
tekniska högskola och innebär ett nätverk mellan olika
forskargrupper som arbetar i landet och utomlands. Navet
i nätverket ska centret i Karlstad bli med
uppdragsverksamhet, utbildning och forskning. Det är för
forskningen det behövs särskilda medel för att lyfta arbetet
till den internationella nivå som finns inom räckhåll och som
behövs i en värld där riskerna ökar. Vi tror att en sådan
etablering i Karlstad i samarbete med Lunds universitet kan
skapa en internationellt uppmärksammad verksamhet.
Kultur
Kulturen har i hög utsträckning blivit en symbol för
Värmland som också fått en klar kulturidentitet i landet.
Musikcentret Hagegården, konstmuseet i Arvika kring
Rackengruppen, Musikteatern och Västanåteatern och
filmverksamheten kring Solveig Ternström i Åmotfors för
att ta några aktuella företeelser utöver Gustaf Frödings och
Selma Lagerlöfs anda som i hög grad satt sin prägel på länet.
Det är positivt att staten ger bidrag till ett nytt landsarkiv.
Vi hoppas att Boverket ger generösa bidrag till ett nytt
länsmuseum. Landstinget håller tillsammans med
Kulturrådet på att undersöka de regionalpolitiska
effekterna av kultursatsningar.
Det är därför naturligt att vi vill fortsätta satsningen de
närmaste två åren på kulturprojekt med arbetslösa
ungdomar. Vi vill använda de erfarenheter som gjorts i
Norge där tusentals ungdomar arbetat i motsvarande
kulturprojekt. Vi menar att en sådan kultursatsning skulle
kunna ge framtidstron tillbaka till ungdomarna i Värmland.
Kommunikationer
Det är naturligt att satsa på infrastrukturen när det är
lågkonjunktur. Vi menar att det är en nödvändig
förutsättning med de här föreslagna åtgärderna för att skapa
arbeten och tillväxt i Värmland. Det handlar om vägar. Det
är i första hand upprustning av riksvägarna 45, 61 och 62,
63 och 64. Mest angelägna är förbifarten i Kil på väg 61. Det
finns också anledning att rusta upp länsvägnätet för att
komma ifrån de svåra samhällsproblem som tjällossningen
innebär varje år.
Det handlar också om att rusta upp järnvägsnätet både
till Stockholm, Oslo och Göteborg. Fördelen är att dessa
arbeten kan komma igång omedelbart.
Vi förutsätter vidare att regeringen aktivt arbetar för att
förverkliga den nya flygplats som alla parter är överens om
ska byggas.
Vi vill även att sjöfarten på Vänern ska garanteras
långsiktigt. Det är viktigt för en rad tunga transporter som
går sjövägen.
Dessa insatser tror vi skulle förändra verkligheten för de
20 000
arbetslösa värmlänningarna.
Ekologiskt jordbruk
En successiv övergång till ekologiska odlingsformer är
en viktig angelägenhet för det svenska jordbruket. Inte
minst gäller det när kretsloppstänkandet slår igenom. I
Värmland har övergången pågått under hela 1980-talet, och
besjälade kunniga odlare och framsynta politiker har gett
stöd i form av rådgivare och uppköp.
Detta arbete måste fortgå eftersom efterfrågan på
ekologiskt odlade produkter än så länge är dyrare. Men
marknaden växer snabbt och efterfrågan är större än
tillgången för de flesta produkter. De omställningsbidrag
som hittills utgått har inte fungerat effektivt mot målen att
snabbt öka produktionen. Vi vill därför utreda
möjligheterna att göra skatteavdrag för att jämställa
ekologisk odling med konventionell odling.
Fullskaleförsök för att prova kretsloppstanken både
praktiskt och teoretiskt borde göras på mindre ort med
omkringliggande jordbruk och skogsbruk. Lantbruksskolan
Lillerud, Hushållningssällskapet i Värmland, har
presenterat ett sådant förslag som bör få statligt stöd för
arbetet enligt vår mening inom ramen för de medel som
finns för ändamålet.
Ett ökat utnyttjande av biobränsle är en långsiktigt riktig
åtgärd som bör stimuleras. Det finns en rad problem som
måste lösas för att till fullo ta tillvara fördelarna med en
övergång till biobränsle.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder
m.m. i Värmlands län.
Stockholm den 25 januari 1994
Magnus Persson (s)
Bo Finnkvist (s)
Kristina Svensson (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Jarl Lander (s)