En levande landsbygd är en omistlig resurs för hela
svenska folket. Det är därför en samhällsangelägenhet att
tillse att tillräckligt mycket av de resurser som genereras
från landsbygden också används för att garantera att de
funktioner som är vitala för landsbygdens fortlevnad kan
upprätthållas.
En av dessa funktioner är dagligvarubutiken. Utan den
saknas en viktig grundsten för en positiv
landsbygdsutveckling.
Landsbygdsbutiken är inte bara viktig för
varuförsörjningen. Den har också en roll för den sociala
gemenskapen. På många håll har dessutom butiken fått
överta andra viktiga funktioner som annars skulle ha
försvunnit,t ex postservicen.
Många glesbygdsaffärer har det mycket besvärligt och
existerar ofta på gränsen till det omöjliga. Ibland är
villkoren sådana att det mer handlar om ideell verksamhet
än affärsverksamhet.
Det statliga stödet för kommersiell service i glesbygd är
därför nödvändigt.
Enligt förordningen (1990:643) om glesbygdsstöd ''kan
stöd lämnas till kommunen i form av hemsändningsbidrag
och till näringsidkare i form av avskrivningslån,
investeringslån, kreditgaranti eller servicebidrag''.
För servicebidrag gäller att detta endast utgår när andra
former först prövats men inte funnits lämpliga. Bidraget
kan utgå med max 100.000 kronor per år i högst tre år och
om särskilda skäl finns under längre tid.
Hemsändningsbidragen fördelas av kommunerna
medan övrigt stöd fördelas ur länsstyrelsernas anslag.
En nackdel med det nuvarande stödet är att många
tycker att reglerna är utformade på ett sätt som gör att det,
trots att man är berättigad till stöd, ändå är svårt att utnyttja
det. Dessutom är tillämpningen olika beroende på var man
bor i landet.
Det är därför önskvärt med nya och enklare regler som
är lika för hela landet.
I de nya reglerna bör i första hand prövningen inriktas
på vem som har rätt till stöd och mindre på formerna för
stödet.
De olika stödformer för näringsidkare som nu gäller bör
därför slås samman till en stödform som är baserad på
omsättningen.
Inom handelns organisationer finns en mycket stor
kompetens när det gäller att göra omsättnings- och
rimlighetskalkyler för butiksverksamhet. Det borde därför
vara möjligt att utifrån sådana kalkyler utforma ett stöd som
är omsättningsrelaterat. Utformningen måste då
naturligtvis också vara sådan att den stimulerar
näringsidkaren att öka omsättningen och minska
bidragsberoendet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg
att stödet bara skall utgå till de butiker som inte bedöms
kunna drivas på strikt kommersiella villkor.
För det hemsändningsstöd som fördelas via kommunen
föreslås ingen förändring.
En förändring av reglerna för stöd till glesbygdsbutiker
bör således göras. Den bör föregås av en utredning där bl a
handelns organisationer finns representerade.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya regler för stöd till
glesbygdsbutiker.