I Östergötland, som i många andra län, har
tillbakagången på arbetsmarknaden varit mycket kraftig.
Under 1993 har försämringen dock successivt planat ut.
Den genomsnittliga arbetslösheten under 1993 har i länet
varit 17 400 personer. Antal personer i
arbetsmarknadsåtgärder var i genomsnitt 8 300. Närmare
40 % av de arbetslösa och i åtgärder var i åldersgruppen 18--
24 år. I denna allvarliga situation måste det vara varje
ansvarig politikers strävan att arbeta för långsiktiga
lösningar för att skapa underlag för en stabil sysselsättning,
men också arbeta med kortsiktiga åtgärder för att hålla den
öppna arbetslösheten nere på så låga siffror som möjligt.
För länspolitiker gäller det också att arbeta för beslut och
aktiviteter som kan stötta utvecklingen i den egna regionen.
Regeringens ambitioner för att få igång den svenska
ekonomin och skapa förutsättningar för att ge varaktiga och
trygga jobb kan inte ifrågasättas. Ej heller att regeringen
sätter in mycket kraftfulla åtgärder och avdelar mer resurser
än någonsin för att lindra den akuta arbetslösheten med
olika typer av arbetsmarknadsåtgärder, utbildning och
rekordstora satsningar på infrastrukturinvesteringar. Som
jag ser det bör dock åtgärder syfta mer till att utveckla
respektive regions särart och ge ökade förutsättningar för
växtkraft inom områden som är specifika för regionen.
Vidare bör arbetsmarknadsåtgärder riktas mer till
utbildning för att nödvändig kompetens skall finnas när
ekonomin växer.
För Östergötlands del vill jag peka på några områden
som insatserna bör riktas mot:Breddad grund- och
allmänbildning samt fördjupad yrkeskunskap. Andelen
yrkesarbetande i länet med lägre utbildning än gymnasial är
stor. Närmare hälften av de ca 50 000 industrianställda
saknar gymnasiekompetens. Detta inger stor oro för
framtiden och därför bör särskilda utbildningsprogram
riktas till denna stora grupp. Komvux är en viktig faktor i
detta och den verksamheten bör därför utvecklas ytterligare
med målsättning att nå dem som saknar
gymnasiekompetens. Därmed frigörs många
vikariatsplatser som kan fyllas av arbetslösa.Vikten av
universitetets roll i utvecklingen av en region kan inte nog
understrykas. En utveckling och utvidgning av Linköpings
universitet är en nödvändig stimulans för hela regionen.
Utifrån näringslivets behov är det idag särskilt angeläget
med satsningar på följande:
o breddning av civilingenjörsutbildningarna o
träteknisk utbildning o
flygteknisk utbildning o
psykologutbildning o
miljöutbildning.
Ytterligare insatser här skulle bidra till att ge
Östergötland större möjligheter att växa snabbare.
Universitetsmiljön i Östergötland och Norrköpings läge vid
Östersjön där kommunen redan etablerat samarbete med
Baltikum för miljöinsatser (bl.a. ett luftvårdsprogram)
utgör goda förutsättningar för ett särskilt miljöuniversitet.
Att SMHI med all sin kunskap om luft och vatten finns i
Norrköping stärker ytterligare upp denna möjlighet. Ett
Miljöuniversitet skulle kunna ingå i Linköpings universitet
(på liknande sätt som hälsouniversitetet) men lokaliseras till
Norrköping som en egen filial. Ett Miljöuniversitet vid
Östersjön skulle skapa goda förutsättningar för Sverige att
spela en ledande roll i arbetet med att restaurera Östersjön,
något som alla stater kring detta innanhav nu är engagerade
i. Vidare skulle det öka förutsättningarna för den nationella
omställningen i energiprogrammet där Norrköping och
Linköping ligger i täten vad gäller satsning på biobränsle
och användning av sopor.Miljöinriktade och
kulturhistoriskt riktade insatser avseende
arbetsmarknadsåtgärder är synnerligen angeläget.
Landskapsvård och säkerställande av skyddsvärd natur är
arbetsområden där insatser måste göras och prioriteras
inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska insater som
görs. Östergötland erbjuder i det avseendet många
möjligheter till insatser.Ytterligare ungdomsplatser och
beredskapsarbeten inom offentlig verksamhet måste i
dagens arbetsmarknadsläge vara möjliga. Detta för att få
människor i arbete och minska socialbidragskostnaderna
för kommunerna men framförallt för att ge
yrkeserfarenhet. Riksdagens nyligen givna öppning till
länsarbetsnämnderna att kunna förhandla med kommuner
och landsting om utbildning för personal som annars skulle
friställas är positivt, men den offentliga sektorn måste också
kunna fungera som en resurs för att ge just ungdom
yrkeserfarenhet.Möjligheten till ROT-insatser inom
kommuner och landsting samt statliga verk bör underlättas.
Framförallt kan man på det sättet få ned den dramatiskt
höga arbetslösheten bland byggnadsarbetare. Särskilt
angeläget är insatser i Norrköping. Uppenbarligen har de
ROT-åtgärder riksdagen beslutat om varit otillräckliga
varför nu ytterligare stimulanser för att tidigarelägga
investeringar i offentliga byggnader borde ges.På
kommunikationssidan har Östergötland en strategisk
position. Satsningar såväl på sjöfarten, järnvägen och
vägarna är nödvändigt. Så sker nu också i omfattande grad
på järnvägen och de stora vägarna men mer kan göras. På
sjöfartssidan handlar det om att Norrköping bör bli den
stora hamnregionen söder om Stockholm inte minst med
tanke på den utökade trafiken över Östersjön. Att
Norrköping har goda förutsättningar att bli ett
transportcentrum för östra Sverige måste tas tillvara på ett
aktivt sätt. Här handlar det såväl om statliga insatser som
regionala.Staten har avvecklat eller avvecklar och
rationaliserar nu egna verksamheter i Östergötland.
Exempel på det är F 13. Viktigt för Norrköping är givetvis
verksamheten vid de statliga verken och exempelvis Telia.
Vid varje statligt beslut om avvecklingar eller
neddragningar av verksamhet bör en särskild regional
kommitté bestående av länsstyrelsens och regionens
politiska företrädare kunna resonera om former för hur ny
verksamhet skall komma till eller alternativa lösningar till
avveckling. Detta som ett sätt att konkretisera problemen
för staten och få en större helhetssyn på de olika enskilda
besluten. Detta kan leda till andra beslut eller till ett
målmedvetet arbete för att finna nya arbeten eller
utbildningsmöjligheter.Jordbruket har stor betydelse för
Östergötland och då framförallt växtodlingen. Det är därför
helt nödvändigt att jordbrukspolitiken anpassas så att de
östgötska jordbrukarna får med EG jämförliga
konkurrensvillkor. Detta berör också landsbygdens
livskraft och hela den bransch som är beroende av att
jordbruket utvecklas.
Detta var några exempel på åtgärder som skulle bidra till
att få igång växtkraften i Östergötland för att trygga de
framtida arbetsplatserna samtidigt som den akuta
arbetslösheten kan mildras ytterligare. Regeringen borde
med detta regionala synsätt gå igenom region för region och
se vilka strategiska insatser som bör göras för att stärka
respektive regions egna förutsättningar. Vid denna
genomgång skulle man också inkalla politiska företrädare
och företrädare för näringsliv och offentlig verksamhet i
respektive region. Ett sorts regionalt kommissionsarbete
där man anpassar åtgärder och beslut till de regionala
förutsättningar som finns. Östergötland skulle kunna vara
en sådan pilotregion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av regional helhetssyn och
att tillväxtfrämjande åtgärder och arbetsmarknadsinsatser
skall syfta till att stärka regionernas egna förutsättningar för
utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om strategiska satsningar på
tillväxtfrämjande åtgärder och arbetsmarknadsinsatser i
Östgötaregionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Östergötland som pilotregion för
en gemensam kommission för regionens tillväxt och
utveckling.
Stockholm den 25 januari 1994
Dan Ericsson (kds)
i Kolmården