Dalslands näringsliv baseras i hög grad på skogsindustrin
och bilindustrins underleverantörer, åtgärder för att stödja
utvecklingen i dessa branscher föreslås i andra motioner.
Näringslivet i övrigt präglas av att andelen tjänsteföretag är
mycket liten. Statens stöd har här varit minimalt. Inga
tjänsteföretag har utlokaliserats till Dalsland trots att
arbetsmarknadsdepartementet, NUTEK m.fl. statliga
organ bedrivit en utlokaliseringspolitik. Andra områden
har prioriterats och det är helt oacceptabelt, då Dalsland
har svåra problem att brottas med bl.a. på grund av
svårigheterna inom bilindustrin och dess underleverantörer.
På grund av privatiseringar och besparingskraven i den
offentliga sektorn finns det synnerligen starka hot mot de
fåtaliga statliga organ som finns kvar i Dalsland. Det gäller
t.ex. kronofogde-, åklagar- och polismyndighet samt
tingsrätt, posten, vägverket, vattenfall m.fl. Dessa utgör en
väsentlig infrastruktur för näringslivet i övrigt.
Det är viktigt att regionalpolitiska hänsyn får väga tungt
i omorganisationer och rationaliseringar. Dalslands
möjligheter att få ny verksamhet och bibehålla den statliga
service vi har borde då väsentligt öka.
Det är också angeläget att öka möjligheterna att
samverka över länsgränser, på så sätt kan större
befolkningsunderlag garantera fortsatt verksamhet.
I exempelvis Åmål/Säffleregionen finns sedan länge ett
utvecklat samarbete på många områden och det är nu
angeläget att öppna möjligheterna för en direkt samverkan
och gemensam styrning över polisverksamheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att, vid fråga om utlokalisering,
Dalsland prioriteras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öppna möjligheterna för en
sammanhållen polisorganisation över
länsgränserna.1
Stockholm den 25 januari 1994
Britt Bohlin (s)
Ingvar Johnsson (s)