I denna motion tar vi upp åtgärder för att främja
sysselsättningen i Kalmar län.
Kalmar län har som landet i övrigt brottats med problem
som har med den djupa och långvariga lågkonjunkturen att
göra. De generella åtgärder som regeringen har mött den
ökade arbetslösheten med har självfallet varit av stor
betydelse också för Kalmar län ur sysselsättningssynpunkt.
Aldrig tidigare har någon regering satsat så mycket av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att minska
arbetslösheten. Arbetsmarknadspolitiken har därmed fått
ett stort stabiliseringspolitiskt ansvar.
Under innevarande period har regeringen beslutat att
inplacera Vimmerby, Hultsfred och Högsby kommuner i
s.k. tillfälligt stödområde. Regeringen har också nu i två
omgångar anvisat pengar för att starta förverkligandet av
Stångådalsbanan, Kalmar -- Linköping -- Stockholm.
Ett första steg har tagits mot förverkligandet av ett
nätverksuniversitet i sydost där högskolorna Kalmar,
Ronneby/Karlskrona och Växjö ingår. Kraftiga
förbättringar vad gäller beskattningen av småföretagen har
genomförts som stärkt länets stora småföretagarsektor.
Förändringar i statsbidragssystemet till kommunerna har
gett kommunerna större lokal frihet för att forma sin
verksamhet som har betydelse för sysselsättningen.
De satsningar i Kalmar län som regering och riksdag har
beslutat under innevarande år är åtgärder som har stor
betydelse för länets utveckling och som framför allt på lång
sikt blir viktiga för arbetsmarknaden i Kalmar län.
Kampen mot arbetslösheten bör som hittills, vid sidan
om den nu i praktiken genomförda allmänna
arbetslöshetsförsäkringen, inriktas på att skapa långsiktiga
varaktiga jobb. Aktivt arbete skall prioriteras framför
passivt arbetslöshetsunderstöd. Vi tar i denna motion upp
ytterligare förslag i den riktningen som skulle stärka
sysselsättningen i länet.
Kalmar län har vid sidan om de konjunkturella
problemen också strukturella problem som gör det
angeläget att särskilt uppmärksamma Kalmar län ur
arbetsmarknads- och sysselsättningssynpunkt.
Goda förutsättningar
Kalmar län har goda förutsättningar för att kunna
utvecklas. Länet har en fin naturmiljö. Småföretagandet är
ett utmärkande drag och småföretagarandan är väl
förankrad i länet. Turismen är en framträdande näring som
drar uppmärksamheten till länet. Bostadssituationen är bra
och ett marknära boende kan erbjudas i förträffliga
boendemiljöer med fina rekreationsmöjligheter.
Kalmar län är en del av Östersjöområdet som öppnar
utomordentliga utvecklingsmöjligheter i ett internationellt
perspektiv i takt med att utvecklingen fortskrider i
Östeuropa.
Arbetsmarknadsbild
Kalmar län är en miniatyr av Sverige med relativa
tillväxtområden och regionala problemområden.
Befolkningsutvecklingen är ogynnsam.
Kalmar län har en mycket hög andel av de sysselsatta
inom basnäringarna. År 1990 sysselsatte
tillverkningsindustrin och jordoch skogsbruket tillsammans
36,5 % av länets yrkesverksamma. Motsvarande tal för
riket var 25 %. Basnäringarnas procentuella andel i Kalmar
län överträffar flertalet andra län. Tyngdpunkten ligger på
renodlad industriproduktion. Jord- och skogsbruket har
stor betydelse för länet.
Den privata tjänstesektorn är klart underrepresenterad
vilket gör att det grundläggande servicebehovet är svårt att
uppfylla. Länet har låg andel statliga arbetstillfällen där
förändringar har medfört ytterligare minskningar. Enbart
under den nu pågående omstruktureringen av den statliga
administrationen har Kalmar län förlorat ca 200
sysselsättningstillfällen. Nyetableringar av företag ligger
blad de lägsta i landet.
Sammantaget medför den ensidiga
näringslivsstrukturen, att Kalmar län drabbats hårdare av
konjunktur- och strukturkrisen än riket i genomsnitt. Den
ekonomiska krisen innebär att delar av länets näringsliv slås
ut eller bryts ner. Ökad arbetslöshet, särskilt i länets norra
delar, ställer krav på kraftfulla samhälleliga insatser.
Inkomstutvecklingen är jämförelsevis låg. Andelen
högskoleutbildade ligger klart under riksgenomsnittet inom
alla branscher. Detta är särskilt markant i de
högteknologiska grupperna. Andelen forsknings- och
utvecklingsårsverken av den totala sysselsättningen är bland
de absolut lägsta i landet.
Aktuell arbetsmarknadsstatistik
Av den nu aktuella arbetsmarknadsstatistiken av den 17
januari 1994 är 10 466 öppet arbetslösa. Det är samma
procentuella snitt, 7,2, som för riket. Det allvarliga är den
höga arbetslösheten som finns i ett sammanhängande
område i norra länets kommuner som klart leder
arbetslöshetsstatistiken. Vimmerby kommun ligger sämst
med 10,0 % relativ arbetslöshet, därefter kommer
Västerviks kommun med 9,0 % och som nummer tre
Hultsfreds kommun med 8,4 %.
Totalt finns ca 16 000 personer i länet utanför den
ordinarie arbetsmarknaden, vilket utgör ett procentuellt
snitt av länets totala sysselsättningstal av ca 14 %.
Nedläggningsbeslutet om Volvo-Kalmarverken med 810
anställda förvärrar situationen ytterligare med den bieffekt
det får för övriga underleverantörsföretag i länet.
Krisen inom byggbranschen har slagit hårt mot länet
med en mycket hög andel av sysselsättningen baserad på
träindustri som t.ex. fönster- och småhustillverkning. Från
att tidigare ha haft tre ledande småhustillverkare i länet
finns nu ingen trähustillverkning igång sedan Hultsfreds-
Hus och Gullringshus lagts i malpåse. En av landets ledande
fönstertillverkare, Elitfönster i Vimmerby, har också lagts
ner. Krisen inom bygg- och bostadssektorn slår särskilt hårt
mot norra länsdelens kommuner. Eftersom
hustillverkningen lagts i malpåse och industrierna finns kvar
intakt kan sysselsättningen snabbt komma igång igen om
efterfrågan på byggtjänster ökar.
Åtgärder för arbete och sysselsättning
Den sysselsättningspolitiska problembilden kräver
omfattande insatser för att ta vara på de positiva
utvecklingsmöjligheterna som finns i länet. Vi vill här peka
på en rad åtgärder som underlag för fördelning av de
arbetsmarknadsmedel och andra insatser som bör tilldelas
länet inom givna ekonomiska totalramar i statsbudgeten.
Vi utgår från den utveckling som
arbetsmarknadspolitiken fått genom den nuvarande
regeringens politik med mycket nytänkande och ökad
flexibilitet och mot större frihet för arbetsförmedlingarna.
Det bör tas tillvara. Vi vill här peka på en rad åtgärder som
kan genomföras och som stärker sysselsättningen i länet. De
är: ett nyföretagarstöd försöksvis för Kalmar läns del
under 1994 som administreras av arbetsförmedlingarna. En
ersättning motsvarande ersättning för beredskapsarbete bör
utgå vid nystartande av ett företag under de 6 första
månaderna. Det skall vara verksamt i ny firma eller
rekonstruerat företag som Utvecklingsfonden bedömer som
seriös satsning. ett ''tidigareanställningsprojekt'' också
för 1994 som riktar sig till den offentliga arbetsmarknaden.
Slår det väl ut kan principen också överföras på den privata
sektorn. Kommuner och landsting bör få tidigarelägga
pensioneringar ett år för nyrekrytering av yngre arbetskraft.
Staten bör via arbetsmarknadsmedel kunna betala 75 % av
de ökade löne- och lönebikostnader som uppstår som
annars hade gått till arbetslöshetsersättning. Kommun och
landsting bör svara för resterande 25 %. ALU-projekt
för underhåll av kraftledningsgator för undvikande av
elbrott. start av flera sysselsättningsobjekt vad gäller
vägar, järnvägar och flygplatser i Kalmar län. Det gäller
kvarvarande delar av E 22 vid Västervik, Kalmar och
Söderåkra. Det gäller riksväg 35 förbi Överum, återstående
delar av Dackeleden och att ge vägen Oskarshamn --
Järnforsen och mot Jönköping full riksvägsstandard, samt
en rad objekt i den regionala länstrafikanläggningsplanen.
Kust-till-kust-banan måste också förbättras.
biståndsmedel som tillsammans med arbetsmarknadsmedel
används till att bygga trähus i Baltikum och Östeuropa.
Med en sådan inriktning kan meningsfull sysselsättning
bevaras och skapas i länet samtidigt som värdefulla och
nödvändiga biståndsinsatser på ett eftersatt och angeläget
område i Baltikum och Östeuropa kan genomföras.
reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsinsatser, s.k.
ROT-insatser, som reparation och upprustning av skolor
och andra offentliga lokaler såväl som underhåll och
reparationer av bostadsbeståndet i länet. ROT-insatser
riktade mot jordbrukssektorn. Byggnadsinsatser krävs bl.a.
för att uppnå de nya bestämmelserna i miljöskydds- och
arbetsmiljölagarna. Det gäller framför allt djurstallar och
gödselvårdsanläggningar. fler statliga arbetstillfällen
förlagda i länet. satsningar för uppbyggnad av särskilda
mottagnings- och utvecklingsenheter som stöd och service
åt kvinnor som är beredda att starta eget eller som redan
har startat eget. arbetsinsatser mot försurningen i länet,
bl.a. vattenbrunnarna och skogen. ett aktivt deltagande
i miljövårdsarbetet i Östersjön med arbetskraft från länet.
De totala arbetsmarknadsmedlen bör fördelas på ett
sådant sätt att behovet av angelägna åtgärder i Kalmar län
kan tillgodoses.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioritering av arbetsmarknads-
och sysselsättningspolitiska åtgärder inom givna
ekonomiska totalramar för statsbudgeten för att öka
sysselsättningen och minska arbetslösheten i Kalmar län.
Stockholm den 24 januari 1994
Agne Hansson (c)
Marianne Jönsson (c)