För att ett glesbygdsområde skall kunna utvecklas och
även i framtiden kunna ge utkomst till en fast befolkning
krävs förnyelse och nytänkande. Att vända en sedan
årtionde nedåtgående spiral är inte bara en stor utmaning
utan också en förutsättning för att bibehålla såväl offentlig
som kommersiell service av typ skola, äldreomsorg och
lanthandel. Det krävs inflyttning i stället för utflyttning.
Traditionella glesbygdsnäringar som jordbruk,
skogsbruk eller fiske har i dag inte sådan dynamik att de
ensamma förmår vända den ekonomiska utvecklingen. Inte
heller satsningar på turism är lösningen på alla
glesbygdsområdens problem även om just det på många håll
har eller kommer att innebära stor betydelse.
Med tanke på att många glesbygdsområden, t.ex. olika
skärgårdsområden, är klassade som riksintresse är större
industrietableringar inte något att ens fantisera om.
Småindustri är däremot självfallet ett välkommet inslag i
sysselsättningsstrukturen.
Vad som däremot verkligen skulle kunna bidra till
utveckling av glesbygdsområden är, förutom nödvändiga
infrastrukturinvesteringar, satsningar inom områdena ny
teknik och kommunikation inom data- och teleområdet.
Ett exempel på hur den nya tekniken kan användas har
visats genom Nordiska ministerrådets projekt ''Hundra nya
jobb i skärgården före 1995''.
Projektet handlar i första hand om Stockholms och
Ålands skärgård. Dess första del har gått ut på att kartlägga
arbetslösheten i områdena. Målsättningen för den andra
delen har varit att skapa arbetstillfällen genom att förmå
företag, organisationer och förvaltningar att förlägga delar
av sina verksamheter till skärgården.
Projektledaren Lennart Liedman har tidigare bl.a.
medverkat till att Folksam förlagt ett kontor på Möja och
att en del av Stockholm Taxis telefonväxel numera finns på
Ingmarsö.
Förhoppningen är att få fler företag att inse vilka vinster
de kan göra på en utflyttning. Framför allt kan man minska
driftskostnader rejält eftersom lokalkostnaderna blir låga
och många gärna arbetar hemifrån. Dessutom visar
undersökningar från USA och England att man arbetar 30--
50 % effektivare vid distansarbete.
Distansarbete behöver inte vara liktydigt med
hemarbete. Det kan lika gärna innebära att människor
tillsammans, t.ex. i kooperativ form, skaffar gemensamma
lokaler och annan nödvändig utrustning och arbetar
tillsammans men med olika jobb.
Andra och kanske de största fördelarna med
distansarbete är att människor kan bo kvar och få sin
försörjning i glesbygden. Man slipper energi- och
tidskrävande arbetsresor, får mer tid över till annat och kan
utnyttja tiden bättre.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att uppmuntra och
utveckla distansarbete i glesbygdsområden.
Stockholm den 23 januari 1994
Elisabeth Persson (v)
Rolf L Nilson (v)