Antalet öppet arbetslösa i Göteborg har sedan december
1992 ökat med 5 367
från 18 041
till 23 408
i december 1993. Samtidigt har under samma
tidsperiod antalet i åtgärder minskat med 1 034
från 9 941
till 8 880.
Vår
största tillgång, människornas vilja och förmåga till
arbete, riskerar att tunnas ut hos en hel
ungdomsgeneration. Efter en nedgång på ca 2 000
ungdomar sedan september då 8 000
(18,7%) var arbetslösa kvarstår i december 6 019
ungdomar i åldern 18--24 år (14,1%) öppet
arbetslösa i Göteborg. I november månad var 3 535
ungdomar placerade i ungdomspraktiktjänster.
Kostnader för arbetslösheten i Göteborg
Kostnaderna för arbetslösheten är enorma. Enbart i
Göteborg beräknades 2 miljarder
kronor betalas ut i arbetslöshetsersättning
under 1993. Till detta kommer kostnader för olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder på ca 1,6 miljarder
kronor som betalas ut av länsarbetsnämnden. Göteborgs
kommun har utgifter på ca 600 miljoner kronor för
socialbidrag och 100 miljoner kronor för kostnader för
övertalig personal.
Det innebär kostnader för arbetslösheten på 4,3
miljarder kronor enbart i Göteborgs kommun.
De långsiktiga effekterna
Därtill kommer bortfallet av skatteinkomster och de
långsiktiga kostnader som samhället får genom att
människorna blir sjuka eller har svårt att komma tillbaka till
arbete. All erfarenhet visar att den största faran med en hög
arbetslöshet är den långa arbetslösheten samtidigt som den
är ett mått på hur väl arbetsmarknadspolitiken lyckas. Ju
längre arbetslösheten varat desto större är risken för
fullständig utslagning från arbetsmarknaden.
De långtidsarbetslösa i länet har ökat från drygt 1 000
personer november/ december 1990 till 15 111
personer i december 1993. Antalet
långtidsarbetslösa i Göteborg har nästan fördubblats på ett
år och uppgick i november 1993 till 9 955
motsvarande 66% av de långtidsarbetslösa i länet.
Antalet göteborgare med förtidspension eller sjukbidrag
ökade från december 1991 till december 1992 med 1 148
personer till totalt 22 655
personer vilket motsvarar 8 procent av göteborgarna
i åldern 16--64 år. Det torde inte råda något tvivel om att
denna utveckling har ett direkt samband med den höga
långtidsarbetslösheten.
Arbetslöshetens slöseri
Varje person som går från arbete till öppen arbetslöshet
kostar staten direkt ca 180 000
kr i bortfall av sociala avgifter och skatter samt
utgifter för arbetslöshetsförsäkringen.
En halvering av den totala arbetslösheten skulle
innebära en direkt förstärkning av statsfinanserna med 55--
60 miljarder kronor genom minskade utgifter för bidrag och
ökade inkomster.
Därtill kommer långsiktiga besparingar genom minskad
social utslagning, färre förtidspensionärer etc. Intressanta
beräkningar från AMS visar att merkostnader för att
behålla en barnskötare i arbete under ett år endast är 10 000
kronor.
Arbetsmarknaden i Göteborg
Arbetsmarknaden i Göteborg har i stort sett samma
utveckling som länet. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt
låg. Under hösten har samtliga län förutom Göteborgs och
Bohus län och Gävleborgs län redovisat fler lediga platser
inom tillverkningsindustrin än under förra året. Dock har
antalet lediga platser inom verkstadsindustrin klart
överskridit fjolårsnivån även i vårt län. Varslen har också
blivit färre och är nu på samma nivå som januari 1991.
Men samtidigt fortsätter den katastrofala nedgången i
byggsektorn och beräknas bli än värre genom de negativa
beskeden till denna sektor i budgetpropositionen.
Arbetslösheten kan i denna sektor bli över 50%.
I länsarbetsnämndens höstprognos bedömdes, trots de
ljustecken som fanns för exportindustrin, att
sysselsättningen i industrin ändå skulle komma att minska
under prognosperioden. Även om en bedömning i januari
1994 skulle vara ljusare än länsarbetsnämndens
höstprognos är det ett mycket svårt arbetsmarknadsläge,
som för att förbättras skulle kräva en mycket kraftig
uppgång, på vilken inga tecken kan skönjas. Därtill bidrar
också läget i kommunen.
Kommunens arbetsmarknad
Under den innevarande mandatperioden kommer
kommunen totalt att minska antalet tjänster från 72 000
till 63 000.
I år skall Göteborgs kommun enligt planerna
minska verksamheten med 6 procent. Det motsvarar en
personalminskning med 3 000--4 000 människor.
Alternativet för de människor som skulle haft dessa jobb är,
i flertalet fall, arbetslöshet.
Minskningen av personal i kommunen har hitintills skett
genom avveckling av vikariat, naturlig avgång och
pensionering. Dessutom redovisas i dag en övertalighet av
personal på ca 1 200
personer. När antalet tjänster har dragits ner till den
planerade nivån kommer övertaligheten att uppgå till
mellan 2 500
och 3 000
personer.
Den grundläggande förklaringen är kommunens
ekonomi och där Göteborg -- i jämförelse med
kommunsektorn i övrigt -- drabbats av statliga indragningar
som i dagsläget motsvarar ett inkomstbortfall på drygt 2
miljarder kronor per år motsvarande fem skattekronor.
Men de genomförda besparingsprogrammen till trots
och med en ekonomisk politik som fortsätter att sätta
Göteborg i strykklass redovisas fortsatt höga underskott i
kommunbudgeten.
Till detta kommer fler riksdagsbeslut, med nya
kostnadskrävande men ofinansierade ålägganden på
kommunsektorn, såsom husläkare, fri etableringsrätt för
specialistläkare, skolpeng, ny barnomsorgslag som
redovisats i vår motion ''Göteborg -- utsatt stad''.
Dessutom finns, på arbetsmarknadsområdet, beslutade
och aviserade ändringar i arbetslöshetsförsäkringen.
Förutom ökade socialbidragskostnader kommer ändrade
ersättningsregler för a-kassan, samt avdragsmöjligheten för
avgiften till a-kassan, att minska skatteintäkterna med
minst 200 miljoner kronor redan 1994. Nästa år 1995
minskar skatteintäkterna med ytterligare 140 miljoner
kronor när avgiften höjs från en till två procent.
Trots genomförda och planerade neddragningar på 15
procent inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård
redovisas nu ett underskott på ytterligare 1,3 miljarder
kronor 1994, vilket motsvarar en neddragning på 10 procent
utöver de 15 procenten.
Effekterna av denna politik kan redan nu klart avläsas i
ökad segregation och en stad på väg in i två tredjedels-
samhället. Statistiken över arbetslöshetstalens fördelning
inom stadsdelsnämndsområdena, som i genomsnitt har en
befolkning på ca 20 000
vardera, talar sitt tydliga språk.
n
Stadsdelsnämndsstatistik -- Arbetslösa rel.befolkning i
%:
Om man lägger till antalet socialbidragsfall, samt de
förtidspensionerade och utslagna från arbetsmarknaden,
förstärks bilden av en stad i växande segregation på väg in
i tvåtredjedelssamhället.
Kommunens möjligheter att ordna beredskapsarbete
och ungdomspraktik, sedan de senare avgiftsbelagts i denna
miljö av ekonomiska svårigheter och personalminskning,
avtar nu drastiskt.
Åtgärdsförslag
Mot denna bakgrund skulle det ha varit av stort värde
om det förslag som lades fram i den socialdemokratiska
motionen, med anledning av prop. 1993/94:66
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och
långtidsarbetslösa m.m., hade bifallits av riksdagen.
Däri föreslog socialdemokraterna att AMS skulle få i
uppdrag att förhandla med kommunerna och landstingen
om att förlänga uppsägningstiderna för uppsagd personal
och där målsättningen skulle vara att ingen skulle behöva gå
ut i öppen arbetslöshet i första hand före 1994-12-31 och där
medel till detta anvisades.
Göteborgs kommunstyrelse har efter samma
tankemönster -- på förslag från socialdemokraterna --
presenterat förslag som innebär att de planerade
personalminskningarna tills vidare skulle kunna skjutas
upp. Detta skulle kunna bli en realistisk möjlighet om
staten och Göteborgs kommun delar lika på en gemensam
satsning i form av omfördelningar av totalt 250--300
miljoner kronor.
Staten borde bidra genom att göra det möjligt för
länsarbetsnämnden att göra en insats motsvarande
kostnader för arbetslöshetsersättning och
arbetsmarknadspolitiska insatser för 2 000
personer. De medel som på detta sätt frigörs kan i
stället användas till en utbildningsinsats av personal inom
kommunens olika områden med eftersatta behov.
Kommunens budgeterade medel för övertalig personal samt
vissa socialbidragskostnader skulle då också kunna
användas till att på detta sätt låta personalen arbeta kvar i
kommunen.
Rationaliseringseffekter och nya arbetsområden, bl.a.
till följd av internationaliseringen, ställer nya kunskapskrav
på de anställda. I det nuvarande arbetsmarknadsläget kan
man ta tillfället i akt för att sätta kontorsyrkesgruppernas,
dvs. sekreterare, kontorister, assistenter, kanslister m.fl.,
utveckling i centrum. Det är nödvändigt om man skall få
den administrativa kapacitet som effektiv verksamhet
kräver. Om vi inte investerar i utveckling för dessa grupper
får det mycket negativa konsekvenser både för de anställda
och verksamheten.
Det är framför allt kvinnor som har rutinuppgifterna på
kontoren. Många av dem är 40 år eller äldre med låg
utbildning. Dessa kvinnor drabbas hårt av åtstramningarna
i den kommunala verksamheten. De kan inte konkurrera
vare sig med generalister eller specialister när gammal
verksamhet ändras eller ny verksamhet byggs upp.
I samarbete mellan kommun, LAN och Göteborgs
universitet kan man inrätta särskilda collegeutbildningar för
de kontorsadministrativa yrkesgruppernas utveckling.
Effektiv administration förutsätter kunskap om den
egna verksamheten. De behoven måste då tillgodoses,
antingen genom att egna projektarbeten är en del av
utbildningen eller genom kompletterande verksintern
utbildning. Generella ämnen i collegeutbildning för
kommmunalanställda kan innehållamålstyrning och
budgetarbete personaladministration förvaltnings-
och regelkunskap EG:s organisation och regelverk
förvaltnings- och EG-språk informationskunskap,
kommunikation, mediakännedom projektadministration
och styrning datorstöd och systemadministration
I förslaget ligger också ett uppslag för att förhindra
arbetslöshet och sysslolöshet bland ungdomar. Kommunen
skulle tillsammans med företag, länsarbetsnämnd och
ideella organisationer dammsuga marknaden på lämpliga
jobb, t.ex. beredskapsplatser, praktikplatser med målet att
ge ungdomarna möjlighet att få utföra angelägna
arbetsuppgifter i stället för att passivt ta emot socialbidrag.
Därtill läggs förslag om att ytterligare ansträngningar
skall göras för att ge arbetslösa möjlighet att skaffa sig såväl
grundskole- som gymnasiekompetens. Det finns,
konstaterar kommunen, en stor risk att många arbetslösa
med bristande utbildning och yrkeserfarenhet inte får ett
nytt jobb när konjunkturen vänder. Det är ju väl känt att
kraven på kompetens ökat dramatiskt i de jobb som nu
anmäls lediga.
Tyvärr har inriktningen av regeringens politik inte gjort
det möjligt att genomföra förslagen. Länsarbetsnämnden
har dessutom 500 miljoner kronor mindre i anslag än
föregående år trots att arbetslösheten ökat dramatiskt. De
mål som riksdagen uppsatt för arbetsmarknadspolitiken kan
uppenbarligen inte uppnås och i ett läge med hög
arbetslöshet och då AMS uppenbart inte kommer att
förbruka anvisade medel innevarande budgetår inom de
regelverk som nu gäller för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder borde projekt som redovisats av Göteborgs
kommun och liknande stödjas. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.
Kommunprojekt för sysselsättning
Trots det ansträngda ekonomiska läget i kommunen som
uppkommit, inte minst tack vare de sneda effekter som de
statliga indragningarna från kommunsektorn haft för
Göteborg, har ändå medel avsatts för satsningar för att
lindra den höga byggarbetslösheten. Till ett projekt som
kallats ''Bältesspännaren'' avsattes under 1993 150 miljoner
kronor från kommunen och ett visst stöd lämnades därtill
från länsarbetsnämnden. Projektet som nu i allt väsentligt
är genomfört innebar ombyggnader och renoveringar av
kommunala föreningslokaler och gav ett antal
arbetstillfällen för anställda i byggbranschen.
Det av kommunen ägda bostadsbolaget Poseidon har
utan framgång för regeringen/Arbetsmarknadsdepartemen
tet redovisat ett omfattande åtgärdspaket där bolaget åtog
sig att bygga om 1 430
lägenheter och riva 1 350
lägenheter i ett fastighetsbestånd som är belastat
med stora tekniska och estetiska brister. Det skulle kunna
ge arbete direkt åt 600 årsarbetare medan den totala
sysselsättningseffekten beräknades till ca 2 200
årsarbetare.
Dessutom föreslogs ett ungdomsprojekt med byggande
av garage i Poseidons bostadsområden som ersättning för
otidsenliga parkeringsdäck. 3 000
parkeringsdäckplatser skulle ersättas med garage.
Det skulle kunna direkt sysselsätta 80 årsarbetare och ge en
total sysselsättningseffekt på ca 300 årsarbetare. De båda
projekten föreslogs finansieras genom bolagets egna kapital
och 900 miljoner kronor genom
bostadsfinansieringssystemet samt fordrade, för att vara
möjligt att genomföra, ett anslag därutöver på 220 miljoner
kronor.
De givna beskrivningarna på genomfört projekt och
projekt som skulle kunna genomföras är två exempel på
insatser som genomförts och skulle kunna genomföras.
Självfallet finns det många fler möjligheter och
dessutom är de planerade infrastruktursatsningarna,
exempel Adelsohnöverenskommelsen, av stor betydelse för
kommunen.
Dit hör också betydelsen för Göteborg av att satsningen
på järnvägens Nordlänk till Oslo kommer till stånd inom
rimlig tid.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stödja satsningar för att
uppskjuta personalneddragningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stödja satsningar i samarbete
med Göteborgs kommun för arbete åt unga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge arbetslösa med låg
utbildning utökade möjligheter till att inhämta grundskole-
eller gymnasiekompetens,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stödja satsningar för ROT-
program och trafik i Göteborg.
Stockholm den 24 januari 1994
Sten Östlund (s)
Doris Håvik (s)
Jan Bergqvist (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Torgny Larsson (s)
Marianne Carlström (s)