I den nu aktuella propositionen föreslås bl.a. att arbetsgivare med tio anställda eller fler skall vara skyldiga att årligen kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsplatsen. Översikten skall ingå i den jämställdhetsplan som dessa arbetsgivare är skyldiga att upprätta årligen.
Frågor om löneskillnader mellan kvinnor och män och andra frågor som rör jämställdheten måste enligt min uppfattning få en för alla parter positiv lösning. Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor måste motverkas.
Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att lagstiftning på området lätt kan uppfattas som ett hinder för arbetsgivares och arbetstagares naturliga engagemang. Regler och sanktioner är inte alltid bästa sättet att nå goda, varaktiga resultat. För att öka medvetenheten i dessa frågor krävs i första hand ökad utbildning och information.
En annan aspekt som bör uppmärksammas rör de mindre företagens möjligheter att genomföra olika kartläggningar och planer. Även företagare med tio anställda eller fler kan ha praktiska och ekonomiska svårigheter att upprätta jämställdhetsplaner och kartläggningar. Jämställdhetsplanen är omfattande. Den skall innehålla förslag på åtgärder för att främja jämställdhet, kopplade till målsättning för jämställdhetsarbetet. Planen skall följas av en redovisning av genomförda åtgärder.
Verkligheten visar att kommuner och mindre företagare har svårt att uppfylla jämställdhetslagens krav om att upprätta en jämställdhetsplan. Detta torde främst bero på bristande kunskaper och i företagarnas fall även på knappa resurser. Det finns goda skäl att tro att kravet på att komplettera jämställdhetsplanen med en kartläggning av löneskillnader inte kommer att kunna följas, av samma skäl som här angivits.
Ytterligare en synpunkt på förslaget att ålägga arbetsgivare en skyldighet att genomföra kartläggningar av löneskillnader är att dessa lätt kan uppfattas som systematiska arbetsvärderingar. För arbetsvärderingar finns för övrigt inget av alla parter accepterat system. Den anställdes krav på integritet gör sig särskilt gällande vid sådana kartläggningar på en mindre arbetsplats.
Innan arbetsgivare åläggs nya dokumentationsskyldigheter bör en utvärdering göras av hur jämställdhetsarbetet hittills fungerat. Särskild uppmärksamhet bör härvid riktas mot mindre företagares möjligheter att utföra jämställdhetsplaner och andra kartläggningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de mindre företagens svårigheter att genomföra obligatoriska planer och kartläggningar på jämställdhetsområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av arbetet med jämställdhetsplaner, främst bland mindre företagare.
Stockholm den 17 mars 1994 Sten Svensson (m)