Folkets vilja till arbete är nationens viktigaste tillgång.
Arbetslöshet är ett slöseri med människor och kapital.
Kraftfulla åtgärder måste sättas in nu om inte Sverige
skall lämna den fulla sysselsättningens politik och bli ett
land med hög permanent arbetslöshet, sänkt tillväxt,
minskad framtidstro, ökade sociala klyftor och sämre
livskvalitet.
I Kalmar län upplever vi nu rekordhöga arbetslöshetstal.
Särskilt utsatta är vissa delar av länet samt vissa branscher.
T.ex. bostadsträbyggnadssektorn samt vissa
tillverkningsindustrier är nära nog helt utslagna.
Inom kommunerna i norra Kalmar län har exempelvis
Trä- och Metallavdelningarna mellan 50 och 60 %
av sina medlemmar arbetslösa. Flera hundra är
utstämplade ur A-kassan.
Förutom detta finns andra hot i regionen, t.ex.
nedläggningen av Volvo Kalmarverken, vilket berör ca 3 000
personer i de olika leden. 34 %
av tillverkningsindustrin slås ut på en tvåårsperiod.
Om samtliga varsel genomförs blir arbetslösheten ca 15--20 %.
Vi kan dessutom vänta oss stora strukturförändringar
under kommande år på jordbruksområdet, inom
livsmedelsindustrin, bygganknuten industri och i den
statliga regionala förvaltningen. Med tanke också på vissa
grundläggande svagheter som utflyttning och därav följande
hög åldersnivå, låg inkomst- och utbildningsnivå, lågt
nyföretagande och liten satsning på forskning och
utveckling försvåras läget ytterligare. Man kan också
förutse en minskad offentlig verksamhet med stora
uppsägningar som följd till resultat av det kommunala
skattestoppet och indragning av statsbidrag.
Kalmar län befinner sig i en mycket svår industrikris.
Eftersom länet haft en förhållandevis hög andel sysselsatta
inom tillverkningsindustrin, och då denna dessutom har en
låg andel FOU-verksamhet, kan det antas att utslagningen
ökar de närmaste åren. I länsstyrelsens beräkningar anges
att ytterligare 2 000
jobb inom industrin kommer att försvinna under
1994. Därmed har Kalmar län tappat 11 000
arbetstillfällen eller en tredjedel av 1990 års
industrisysselsättning under perioden 1991--1994.
För att komma till rätta med länets
arbetsmarknadsstruktur måste samhällets insatser inriktas
på att förbättra länets infrastruktur samt att stödja det
privata näringslivets utvecklingsmöjligheter där dessa finns.
I huvudsak är det investeringar av olika slag som
omedelbart bör sättas in.
Ett kraftfullt investeringsprogram skulle snabbt
förbättra sysselsättningen. Investeringarna måste inriktas
på områden som ger länets företag och kommuner en
långsiktig positiv utveckling. Järnvägar, vägar, flygplatser,
mer högskoleutbildning och forskning samt FOU-projekt i
näringslivet och ökad tillgång till riskvilligt kapital inom
näringslivet kan ge länet den injektion som behövs för ett
stadigt tillfrisknande!
Läget är inte omöjligt att påverka. Med en omläggning
av den ekonomiska politiken kan man förhindra ökning av
arbetslösheten. Med strategiska insatser för utbildning och
kompetenshöjning samt med tidigareläggning av
investeringar kan vi skapa arbete och tillväxt. Det finns
många nyttiga projekt som går att sätta igång med kort
varsel. Det kan t.ex. gälla ROT-program för bostäder och
fastigheter samt om- och tillbyggnad av skolor, sjukhem och
ålderdomshem, likaså underhåll och utbyggnad av vatten-
och avloppsanläggningar. Det gäller investeringar i
vägprojekt i de flesta av länets kommuner. En fortsatt
satsning på järnvägar som kust-till-kust-banan Mönsterås--
Kalmar och Stångådalsbanan och dess vagnmaterial som
därmed skulle skapa arbete för ABB Kalmar Trains är
angelägen liksom vissa objekt inom luftfartsverkets och
kriminalvårdsverkets områden, med exempelvis en
utbyggnad och modernisering av Kalmar fängelse. Totalt
rör det sig om ca 25 objekt till en investeringskostnad på
drygt 1,3 miljarder kronor i vårt län.
På utbildningsområdet är det av vikt att man vid
fördelning av platser inom t.ex. högskolan tar
regionalpolitiska hänsyn. Högskolan i Kalmar kan på sina
specialområden ta emot fler studenter med bibehållen
utbildningskvalitet. Fördelning av medel för upphandling
av arbetsmarknadsutbildning och utveckling av företagens
arbetsorganisation samt fler platser på Komvux m.m. är
andra viktiga områden. Det är också angeläget att den höga
kompetens som finns på Teleskolan utnyttjas bättre.
Kalmar län -- porten till Östeuropa
Genom sitt läge har Kalmar län stora möjligheter att
delta i uppbyggnaden av Östeuropa. Kalmar län med sin
industristruktur skulle kunna medverka med tillverkning av
småhus och jordbruksmaskiner, vilket både skulle ge
bostäder och mat för Östeuropa och sysselsättning för
svensk industri. Inom miljöområdet kan länsindustrin
hjälpa till med utbyggnaden av reningsverk och
sophanteringen. Biståndsmedel borde kunna användas för
riktade insatser där Kalmar läns industrier medverkar. De
satsningar som föreslås beträffande förbättringar av länets
kommunikationer är helt avgörande för att Kalmar län skall
kunna spela en viktig roll i svensk handel med Östeuropa.
Länets näringsliv, kommuner, myndigheter och
organisationer har ett stort intresse av att resurser sätts in
strategiskt och samlat. Kan detta ske kan också de egna
insatserna bli avgörande för en väl utvecklad industri i
Kalmar län.
Kommunikationer
Samhället, och då i första hand staten, måste ge länet ett
kraftfullt stöd genom stora infrastruktursatsningar. Detta
ska ske nu! Som exempel måste alla framtagna projekt på
om- och tillbyggnader av Europa-, riks- och länsvägar och
planerade satsningar på järnvägsnätet komma igång! På
järnvägssidan bör satsningen på Stångådalsbanan och
Bergabanan fortsätta. Utan moderna, miljövänliga och
trafiksäkra kommunikationer kan inte framtidens industri
fungera. Kalmar län saknar till stora delar en infrastruktur
som klarar 2000-talets krav.
Ett väl fungerande telenät är en nödvändighet för data-
och telekommunikation. Därför bör en fortsatt utbyggnad
och modernisering av telenätet ske.
Industriutveckling
Små och medelstora företag måste få stöd i olika former
med marknadsföring, produktutveckling samt riskvilligt
kapital. Där har utvecklingsfonden en viktig roll.
Detsamma gäller rådgivning till och uppföljning av
nyetablerade företag.
För de små och medelstora företagens försörjning av
riskkapital krävs institutioner som kan visa intresse och
uthållighet. Regeringens förslag rill riskkapital för
småföretag kommer tyvärr inte att innebära någon
förbättring. Systemet bör i stället baseras på de lokalt
förankrade utvecklingsfonderna. En väl fungerande bank-
och tjänstesektor är också en viktig tillgång.
Industriinvesteringarna per anställd i företag med mer än 20
anställda var 1990 58 400
kronor i genomsnitt i riket. Kalmar och Kronobergs
län toppar bottenligan med 33 700
respektive 33 400
kronor. Industriinvesteringarna i Kalmar län måste
upp till rikets genomsnitt. Förutsättningar för en ytterligare
utbyggnad av Mönsterås Bruk bör tillskapas.
Utbildning och forskning
Länets utbildningsresurser är ''motorn'' i vår
utvecklingsprocess. Som ett nödvändigt komplement till det
som redan finns krävs kraftigt ökade utbildnings- och
forskningsinsatser. Utan kunskap -- ingen utveckling.
I Kalmar län finns en hög andel lågutbildade och den
allmänna kunskapsnivån hos den vuxna befolkningen måste
öka. Ett sätt att öka kunskapsnivån är att få en årskull till i
utbildning, det vill säga 3 000
personer ytterligare i olika utbildningar. Därför får
kommunernas ekonomi inte fortsättningsvis urholkas.
Länsarbetsnämndens och AMU:s utbildningsresurser
måste ökas och högskolan måste få nya pengar för
utbildning och forskning.
Byggarbetsmarknaden
Medelarbetslösheten i byggbranschen är i landet 26 %
medan den är 22 %
i Kalmar län. Vissa län har även 30 %.
En fullständig avrustning av byggindustrin håller nu
på att ske vilket förutom arbetslösheten är en katastrofal
utveckling. Inom några få år kommer efterfrågan i gång och
då står vi inför expansionsproblem. Om vi då saknar
konkurrenskraft är detta farligt för länet och landet.
Åtgärder måste nu till av dessa båda skäl. Mest
verkningsfullt på kort sikt är att öka statsbidragen för bl.a.
ROT-åtgärder. De olika åtgärderna som LAN i dag förfogar
över når upp till ca 30 %.
Det förefaller inte vara tillräckligt. Statsfinansiellt
måste det vara bättre att satsa på reinvesteringar än a-kassa.
Mänskligt och för framtidens behov av bostäder är det
definitivt nödvändigt.För att genomföra
miljöprogrammet finns det ett stort behov av
reinvesteringar.Kommunala och kyrkliga byggnader,
t.ex. skolor, kyrkor, samlingslokaler m.m. skulle med en
ökad stimulans också skapa byggsysselsättning.Kontors-,
affärs- och industrilokaler står i dag tomma. Vid en
högkonjunktur kommer nödvändiga ombyggnadsåtgärder
att späda på inflationstrycket. Vissa fastighetsägare skulle
säkert med stimulans ta chansen att sätta in åtgärder redan
i dag.Ölandsbron har ett stort behov av reparation.
Samtliga konstruktionsdelar är påverkade direkt eller
indirekt av klorider från Kalmarsundsvattnet. Bron har
under de senaste åren genomgått flera stora underhålls- och
reparationsinsatser, på grund av armeringskorrosion och
accelererande betongskador. Det är ur kommunikations-
och underhålls- samt sysselsättningsmässiga synpunkter
viktigt att medel tilldelas vägverket så att reparationen av
Ölandsbron kan slutföras.
Åtgärder
För att höja den tekniska nivån på företagen och för att
Kalmar län skall bli ett konkurrenskraftigt industrilän bör
ett industri- och utvecklingscenter tillskapas.
Om dessa projekt sätts igång och vi får en
regionalpolitiskt motiverad fördelning av olika aktuella
anslagsposter, skulle arbetslösheten kunna pressas tillbaka.
Samtidigt skulle länet stå bättre rustat inför framtiden.
Staten och länsmyndigheterna, kommuner,
organisationer och företag måste samla sig till kraftfulla
insatser med syfte att finna lösningar och pröva nya vägar
för att bygga Kalmar län för framtiden!
Görs inte detta kommer länet att tömmas på resurser.
Människor tvingas flytta och tar med sig kunskaper,
erfarenheter och sin konsumtion. Detta drabbar hela
servicenäringen och kommunerna som i sin tur måste dra in
på eller lägga ner sin verksamhet. Ungdomen, som är vår
framtid, måste snarast kunna se att Kalmar län kan erbjuda
dem och deras familjer en framtid i trygghet. Utan arbete
och utbildning flyttar de till andra regioner. Det
mödosamma rekonstruktionsarbetet måste starta
omgående, så att hela landet kan leva, också sydöstra
Sverige. Staten har ett stort regionalpolitiskt ansvar. Hela
Sverige skall leva, därför är det viktigt att ta vara på
regionens speciella natur- och klimatförutsättningar för en
utveckling av livsmedelsproduktion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av sysselsättning och
utvecklingsinsatser för Kalmar län.
Stockholm den 20 januari 1994
Bengt Kronblad (s)
Stig Alemyr (s)
Lena Öhrsvik (s)
Krister Örnfjäder (s)