Hallands län är geografiskt förmånligt placerat i landet
och har utvecklats mycket positivt under 1900-talet. När
den internationella handeln kom igång förändrades
landskapets struktur från kargt och fattigt till en ganska
välmående region. Under årtionden med ekonomisk tillväxt
utvecklades den halländska industrin på många områden.
Små och medelstora företag växte upp och nya produkter
togs fram.
Länsstyrelsen kunde dock redan 1984 konstatera att
länets industriprodukter var i stort sett färdigutvecklade,
vilket skulle medföra problem med utslagning i framtiden.
Detta har nu, i denna lågkonjunktur, ägt rum. Orsaken är
inte enbart lågkonjunkturen utan den låga inhemska
efterfrågan, inte minst på byggnadsvaror, som har satt
djupa spår i näringslivet.
En annan orsak till den låga tekniknivån i länet är bristen
på forskarutbildade personer i länet. Den geografiska
placeringen innebär att landskapet hamnat mellan de båda
storstadsområdena Göteborg och Malmö.
Situationen på arbetsmarknaden
Befolkningen fortsätter att växa i Halland trots det
mycket svåra läget på arbetsmarknaden. 1993 ökade
befolkningen med 3 587
personer eller 1,4 %
vilket är den näst högsta procentuella ökningen av
samtliga län. Samtliga kommuner hade ett positivt
födelsenetto och inflyttningen från övriga landet var högst i
Kungsbacka och Halmstad. Hallands totala befolkning den
31/12 1993 uppgick till 264 759 personer.
Antalet arbetssökande utan arbete ökade under 1993
med 2 721
till 13 258 personer. 1 670
personer var vid årsskiftet 1993/94 varslade om
uppsägning och 5 947
personer sysselsattes i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
I januari 1993 bedömde vi att det saknades 20 000
arbetstillfällen i länet och nu konstateras att den analysen
var riktig.
Arbetslösheten varierar inom länet. Den är högst i de
norra kommunerna, undantaget Kungsbacka, och något
lägre i de södra kommunerna. I Varberg och Falkenberg
ligger arbetslöshetssiffrorna på riksgenomsnittet.
Under 1994 väntas ingen nämnvärd förbättring. Varslen
minskar, men från en mycket hög nivå 1993, och
anmälningen av nya platser ökar, så bedömningen är att
arbetslösheten ligger kvar på denna mycket höga nivå.
Behov av åtgärder
Arbetsmarknadssituationen i ett tidigare ganska
välmående Halland är nu så allvarlig att det behövs politiska
styrmedel för att lösa problemen. Det behövs åtgärder, som
marknaden inte är mäktig att ta tillvara, bl.a. den mycket
stora resurs som finns hos 20 000 arbetslösa hallänningar.
Dessa människor måste få lov att bidra till folkhushållet och
den sociala tryggheten.
Regionalpolitiskt stöd
Halland är inte längre något litet län utan ett medelstort.
Trots detta är länet fortfarande missgynnat och får det lägsta
regionalpolitiska stödet av alla län. Detta missförhållande
måste förändras så att projekt m.m. kan komma igång för
att utveckla främst mindre och medelstora företag.
Bostadsbyggandet och reparationer
Byggandet av bostäder i länet har minskat från ca 3 000
år 1991 till nivån 500--700 under 1994. Detta är
förödande för byggarbetskåren och byggvaruindustrin.
Flera industrier är redan utslagna och flera kommer att bli
det om inte byggandet ökar. Det finns fortfarande många
offentliga byggnader som är i behov av reparation eller
ombyggnad. Många byggnadsarbetare kommer under året
att utförsäkras från arbetslöshetskassan om de inte får något
arbete. Det är därför angeläget att ett ROT-program
kommer igång. Till dessa bör villkoras att
arbetsförmedlingen skall anvisa arbetskraften.
Utbildning
Av den tidigare beskrivningen framgår att
utbildningsnivån är låg i länet. Den är något högre i
Halmstad och Kungsbacka på grund av närheten till
högskolor men ligger under riksgenomsnittet i övriga länet.
De som har förlorat sina arbeten har oftast också en låg
utbildning och får därför mycket svårt att hävda sig på
arbetsmarknaden. Det är mycket ofta kvinnor som har
bristfällig utbildning för att kunna hävda sig på den
nuvarande och framtida arbetsmarknaden.
Högskolan i Halmstad är en tillgång för att förbättra den
högre utbildningen men satsningar måste också göras på
folkbildning, kommunal vuxenutbildning m.m. för att
förhindra att många slås ut från arbetsmarknaden för all
framtid. Det är nödvändigt för länets framtid med en bred
satsning på utbildning.
Energiproduktion
Större delen av länets högteknologiska kunskap är
koncentrerad till Väröområdet i norra Halland. Denna
kunskap är en stor tillgång för att utveckla alternativ
energiproduktion när kärnkraften skall avvecklas. I
anslutning till Ringhals kärnkraftverk är det nu mycket
angeläget att utveckling och försök med ny
energiproduktion kommer till stånd inom en mycket snar
framtid.
Utveckling av små och medelstora företag
Samhällets insatser för att stödja utveckling av de mindre
företagen har svårt att nå fram. Insatserna måste bli mera
lättillgängliga. Det krävs närmanden till vart och ett av de
små företagen. De offentliga och privata organen måste
därför samverka och erbjuda företagen sina tjänster.
Regeringen kan ta initiativ till att denna samordning
kommer till stånd utan att några nämnvärda nya medel
behöver tas i anspråk. I första hand bör verksamheten
inriktas på att bli en diskussionspartner, en kreativ
idéutlösare samt att stimulera företagen att utforma en
utvecklingsplan för företaget och dess produkter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till
Halland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ROT-program,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningssatsningar i Halland,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energiutveckling i Väröområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av små och
medelstora företag.
Stockholm den 20 januari 1994
Alf Eriksson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Owe Andréasson (s)