Uddevalla har under senare år drabbats hårt av företagsnedläggelser som lett till svår arbetslöshet. I mellersta och norra Bohuslän ligger arbetslösheten ca 3 procent över riksgenomsnittet, och skillnaden ökar hela tiden.
I samband med Uddevallavarvets nedläggning presenterade den dåvarande regeringen ett s.k. Uddevallapaket. Den största satsningen var en överenskommlese med Volvo om etablerande av en ny fabrik i Uddevalla.
Mycket stora insatser med skattemedel gjorde det till en god affär för Volvo att etablera Uddevallafabriken. Volvo fick tillstånd att lyfta 12,5 miljarder ur sina investeringsfonder, varav 1,6 miljarder användes till Uddevallafabriken. Volvo fick köpa varvstomten med förlustavdrag på 900 miljoner billigt. Dessutom erhölls lokaliseringsstöd om 165 miljoner kr.
Vid årskiftet 1992/93 beslöt Volvo att lägga ned Uddevallafabriken.
Enligt gällande regelverk är det möjligt för staten att återkräva en del av lokaliseringsstödet från Volvo. Det återkrävningsbara beloppet rör sig om ca 100 miljoner kr.
Det är enligt min uppfattning viktigt att staten snabbt återkräver dessa pengar. Eftersom dessa medel en gång avsatts för sysselsättningsskapande åtgärder i Uddevallaregionen borde det vara självklart att de återförs till regionen.
Det finns många intressanta projekt på gång i Uddevalla och övriga kommuner i mellersta och norra Bohuslän. Ett av de stora problemen för etablerande av nya verksamheter är bristen på riskvilligt kapital. Med ett återförande av 100 miljoner kr till Uddevallaregionen kan ett stort antal nya verksamheter och därmed nya riktiga arbetstillfällen tillskapas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återförande av ca 100 miljoner kronor till Uddevallaregionen för sysselsättningsskapande åtgärder.
Stockholm den 20 januari 1994 Elving Andersson (c)