Revisorernas granskning har resulterat i allvarliga erinringar beträffande den tidigare regeringen och dess myndigheters hantering inte bara av olika statliga stödåtgärder till förmån för Saab-Scania utan även beträffande den bristfälliga samordningen med andra separat utarbetade åtgärdspaket för Malmöregionen.
Som en följd av 80-talets varvskris avvecklades bl.a. varven i Uddevalla och Malmö. För att motverka en förväntad kraftigt ökad arbetslöshet försökte regeringen att med hjälp av olika regionpolitiska lockbeten förmå arbetsintensiva industrier som Saab och Volvo att etablera sig i de nedläggningsdrabbade städerna. Dessa eftertraktade företag kunde därför förhandla från styrka och på så sätt kunde t.ex. Saab uppnå en för dem fördelaktig paketlösning för etablering av en bilfabrik i Malmö.
Saab-Scania har fått hälften av den totala investeringen i Kockumsfabriken på 1 450 miljoner SEK finansierad av staten. Det har nu framkommit att regeringen från början gjort allvarliga felkalkyleringar och att man inte kunnat drömma om att det totala stödpaketet skulle bli av den storleksordning, som nu redovisats. Till yttermera visso har revisorerna nu kunnat konstatera att regeringen inte på ett tillfredsställande sätt lyckats sammanjämka de mot Saab riktade stödåtgärderna med det åtgärdspaket, som framtagits för Malmöregionen i stort. Med facit i hand har resultatet blivit att den dåtida regeringens okritiska acceptans av Saabs budgetar medfört en snedbalans av de statliga bidragen till Saabs fördel men till nackdel för arbetslöshetspolitiken i stort inom Malmöregionen.
Revisorerna har enligt nyd:s åsikt gjort en alldeles för vänlig skrivning i sin i och för sig eniga kritik av regeringen och dess myndigheters sätt att hantera de olika lokaliseringsbidrag som kommit Saab-Scanias Malmöfabrik till del.
Detta ger anledning till följande erinringar och förslag från Ny demokratis sida.
Konsekvensanalyser
Utöver vad revisorerna framfört om nödvändigheten av konsekvensanalyser föreslår Ny demokrati att Regeringen vid större regionala satsningar som Saabs Malmöfabrik alltid kopplar in objektiv gärna internationell expertis för att på så sätt minska riskerna för liknande uppseendeväckande felsatsningar som den gamla regeringen gjort vid fördelning av regionala stöd till bilfabrikerna i Malmö, Kalmar och Uddevalla.
Lokaliseringsbidrag och regler om återbetalning
I förordningen om regionalpolitiskt företagsstöd står det bl.a. i de allmänna bestämmelserna att stöd endast kan lämnas till verksamhet som bedöms få tillfredsställande lönsamhet och ge de anställda en varaktig sysselsättning. Ny demokrati och med stor säkerhet även revisorerna anser att regeringen inte tagit tillräckligt stor hänsyn till denna bestämmelse. Sanningen kan emellertid vara att regeringen inte bemödat sig om att skaffa tillräcklig expertis för att göra fullödiga framtidsbedömningar.
Man har kanske vidare alltför lätt fallit undan för regionala påtryckningsgrupper. Man har definitivt tagit för lätt på frågan att samordna de för Saab skräddarsydda regionalpolitiska åtgärderna med de stödåtgärder, som tidigare fastlagts för Malmöregionen.
Av det ovan sagda framgår att förordningen om regionalpolitiskt företagsstöd bör bli föremål för ännu en översyn för att regeringen skall få möjlighet att på ett mer seriöst sätt handskas med de stora belopp, som i allmänhet är förknippade med regionalpolitiska satsningar. Det räcker inte att lita på löften och budgetar från mer eller mindre seriösa företag.
Självfallet måste stödåtgärder villkoras med återbetalningsskyldighet för företag, som medvetet eller omedvetet inte uppfyllt de åtaganden i form av budgetar och antalet anställda som de ursprungligen accepterat.
Fortsatt granskning av regionala åtgärdspaket
Ny demokrati anser, att revisorerna i sin granskning gjort en intressant analys av hur dåligt samordningen mellan olika former av åtgärdspaket kan fungera illustrerat av vad som hänt i Malmöregionen. Vår rekommendation härvidlag är dels, att Riksdagens revisorer fortsätter sin granskning av de regionala åtgärdspaketen, dels tar initiativ till hur en mer fortlöpande kontroll av regeringens alltmer omfattande regionalstödspolitik kan utformas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensanalyser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringsbidrag och regler om återbetalning,
3. att riksdagen som sin mening ger Riksdagens revisorer till känna vad i motionen anförts om fortsatt granskning av regionala åtgärdspaket.
Stockholm den 6 oktober 1993 Robert Jousma Arne Jansson